Tja. Jag e 16 år o bor i gbg. Jag har kanske inte haft den lättaste uppväxten men nu har det blivit aningen bättre. Familje problemen finns kvar men nu har jag fått lite vänner. Jag har varit väldigt mobbad ett tag o med allt annat skit i mitt liv blev det svårt att hantera. Nu som sagt är det bättre. Jag har kommit ut och alla har varit stöttande, min mamma accepterade mig totallt och jag har ingen aning hur min pappa skulle ta det ifall han levde. Men jag är sååå trött på att hjälpa mina kompisar med derar relationsproblem, inte för att de är jobbiga utan för jag har ingen aning hur det känns att vara kär. Jag har till största del slutat känna saker för känner jag inte kan jag inte bli ledsen. Mitt liv är tomt. Allt jag vill ha är en kille att prata me, någon som finns där för mig, någon som håller om mig när jag är ledsen. En kille som får mig att skratta, någon att kyssa, någon som helt enkelt får mig att känna något. Lol detta blev väldigt deprimerande, sorry. Vill prata me någon som vet hur det känns att känna sig tom. Plus finbs det gay killar i gbg (15-17) hör av er.