Forumet - Ge mig svar!

Ge mig svar!

1072 0 44
Började tänka på rasism. Om någon hade sagt "Jag hatar turkar, de är så påträngande" hade det omedelbart stämplats som rasism. Men när någon säger "Jag hatar svenskar, alla är så osociala", då är det ingen som reagerar. Många håller snarare med. Finner detta fult.

Och nu när jag skrev det här kom jag åter att tänka på det där med att man inte får älska sitt eget land, det är "fel". Men att jag säger att jag älskar island, turkiet eller australien reagerar ingen på. Varför är det så? Vill gärna veta.

Spana också in:

Till saken hör också att turkar och semiter oftast är väldigt påträngande. Dom flesta tjejer som stött på dessa folk i grupp vet att dom innebär dåliga nyheter, särskilt på krogen där man snabbt märker på deras inställning till den västerländska kvinnan. Inte sällan har man något emot att gå ihop och dela på en.

Det som du beskriver TS är den ologiska och världsfrånvända dogm som vi genom det samlade etablissemanget tutat i oss i decennier. Nämligen att toleransen är enkelriktad, det är bara utlänningar som kan bli drabbade av rasism. Inte ens om man körde upp fakta i ansiktet på dessa avskräden till förtroendevalda och representanter så skulle dom medge att rasismen faktiskt drabbar svenskar också, för att inte säga i högre utsträckning än utlänningar. Och skulle man nu medge det så skulle man tona ner dess betydelse. För som alla vet, det ska vara mest synd om utlänningen.

OF5 nämnde jantelagen, den bidrar naturligtvis till en viss del men kan knappast hela tillskrivas hela problemet. Att betänka, jantelagen existerar i samtliga av våra grannländer. lagen är mycket gammal och tros inte ursprungligen komma från Sverige. En bättre förklaring var nog en rad skeenden som skedde under och efter andra världskriget, där även här samtliga av våra grannländer hade åkt på pisk och ockuperats. Ingen familj förlorade någon till kriget, ingen man kämpade för sin självständighet. Vi hade ett par som åkte över till Finaland under vinterkriget, andra som åkte ner och gick med wehrmacht och SS, där vi to.m blev tillägnade egna divisioner. Våra egna politiker gick helt i linje med övriga europa, där man månade starkt om nationen och folket. Socialdemokraterna hade liknat dagens sverigedemokrater mer, fast något mer höger. Man var med och drev igenom ett rasbiologiskt institut. hade ministrar och partiledare(!) som så sent som på 60-talet som hyllade rasrenheten och var med och drev igenom tvångssterilisering på samer och människor som erhöll fysiska defekter. Sverige var först i sitt slag och andra länder kopierade senare Sverige, däribland tyskarna. Paret Alva och Gunnar Myrdal hade för sin tid passat nästan lika väl in i NSDAP som i Socialdemokraterna.

Nya generationer växte upp i ett materiellt välstånd som inte liknande övriga Europa, där ruiner under flera år gjorde en påmind om krigets härjningar. Det är väl Grundfaktorn kan vi säga. En annan bidragande faktor är den omfattande censuren som bedrivs i Sverige. Medborgarna får inte veta sanningen, man får veta den sanning som den politiskt korrekta kultureliten (som nästan uteslutet är vänster/liberal) väljer att förmedla oss. Svensk media håller jag som tidigare sagt, en mycket låg nivå internationellt sett. Den amerikanska är eller Engelska är att föredra, här har man inte gjort upp på förhand vilka som ska få förmedla sina åsikter, alla får ett visst utrymme.

Dold text: Nu blev inte inlägget särskilt strukturerat, men jag hoppas det går att läsa.
Ett sätt att se på det är också det att det alltid är mer ok att se sina egna fel och brister (vem annars kan bättre känna till dem), än att påpeka andras fel och brister.

Det är lättare för dig att veta vart dina gränser går och hur mycket du kan bjuda på dig själv, än att bestämma vart andras gränser går eller hur mycket de ska bjuda på sig själva.

Social respekt.

Samt:
mediakatt:

För att SD och andra ultrakonservativa tards har kapat patriotism och de flesta vill inte sammanknippas med dessa.

sötnos:

Och nu när jag skrev det här kom jag åter att tänka på det där med att man inte får älska sitt eget land, det är "fel".


Jag fattar inte hela den här "hindars att älska sitt land"-grejen. När har någon sagt till dig att du är rasist när du sagt att du gillar Sverige? Vad i hela fridens namn har du då sagt liksom?
Vem exakt är det som hindrar en från att gilla något öht? Vem är det som tittar snett på dig när man säger "fyfan vad jag gillar att svenskar gör si och så när det blir såhär eller sådär", eller "sverige är så jävla fint om sommaren", eller "åh vad jag gillar den svenska naturen, fast är lovligt trött på röda stugor med vita knutar. Gillar de blå knutarna bättre."?
Jag har heller aldrig upplevt att NÅGON tar illa vid sig när nationalsången sjungs runt midsommarstången.

Om du känner att du skäms över något du gillar, så kanske du bör tänka över av vilken anledning det är du gillar, och framförallt av vilken anledning det är du skäms.

Enda gången jag upplever "kärleken till Sverige" är just när när folk antyder att Sverige SKULLE vart ett fint land om det inte vart så mycket invandring eller att det finns en massa problem orsakade av något som Sverige eller svenskar VERKLIGEN INTE HAR NÅGOT ANSVAR I.
Eller när nationalsången sjungs och svensk flagg hissas i syfte att provocera, som Mediakatt som saagt var inne på.