Forumet - Girighet - orsaker?

Girighet - orsaker?

3701 1 61

Razor: hur den uppstår och hur man tar bort den
Detta är bara vad jag själv tror, och jag tvivlar på att någon håller med (vilket jag ärligt talat skiter högaktningsfullt i) - men, jag tror att den skapas av alla objekt som finns att äga. Dyra hus, dyra bilar, dyra prylar. Att utrota girighet är mer eller mindre omöjligt för då skulle ovan nämnda saker behöva sluta existera och alla skulle behöva leva utan frestelse och bombardering om shiny dyra speciella prylar.


Fast ju mer jag tänker på det desto mer tror jag att det inte hade räckt, eftersom på tok för många är helt övertygade om att pengar = makt. Men ovanstående skulle vara ett enormt steg i rätt riktning.


Hjärta

Spana också in:


Razor:
De skaffa det och inte behöva söka det till det oändliga. Min fråga är varför det finns folk med omättlig girighet, hur den uppstår och hur man tar bort den.
När man har kommit till ett mål (i vad det nu är) så är det ju lätt att dra ut på det. "Jag är nöjd när jag når X" men varje gång du kommer närmare ditt mål så flyttar du gränsen.

Tänk dig typ "Jag är nöjd när jag kan springa 5 km." sen när du kan göra det så ba "Men tänk om jag kunde springa 6 km?" Så gör du det. Pang boom och så är du med i stockholm ultramaraton på 72 km.

Storchen84: men, jag tror att den skapas av alla objekt som finns att äga. Dyra hus, dyra bilar, dyra prylar. Att utrota girighet är mer eller mindre omöjligt för då skulle ovan nämnda saker behöva sluta existera och alla skulle behöva leva utan frestelse och bombardering om shiny dyra speciella prylar.
Okej, fast är det inte människan som har uppfunnit och skapat alla dessa dyra prylar? Förut sökte man guld och annat som glimmade i naturen. Det gör man än idag, inte bara guld och diamanter utan även allt annat som vi har skapat. Känns som ett nästan omöjligt uppdrag eftersom det verkar som att det finns i vår biologi.

Kudhos: När man har kommit till ett mål (i vad det nu är) så är det ju lätt att dra ut på det. "Jag är nöjd när jag når X" men varje gång du kommer närmare ditt mål så flyttar du gränsen.Tänk dig typ "Jag är nöjd när jag kan springa 5 km." sen när du kan göra det så ba "Men tänk om jag kunde springa 6 km?" Så gör du det. Pang boom och så är du med i stockholm ultramaraton på 72 km.
Jo jag vet att det är så, frågan är varför det är så? Är det p.g.a. människans ständiga strävan efter utveckling (evolutionsprincipen)? I så fall är girighet en del av naturens mekanismer.

Razor: Det gör man än idag, inte bara guld och diamanter utan även allt annat som vi har skapat.
Fast varför söker man guld o diamanter? För att det finns efterfrågan, för att det (bland annat) är dyra smycken, bling bling, statusprylar.
Razor: Känns som ett nästan omöjligt uppdrag
Mjo, jag ser det som omöjligt rent praktiskt att utrota girighet, det är bara i teorin det går. Det känns som att girighet är en bieffekt av människans uppfinningsrikedom. "Jag har gjort något som ingen annan kan, som alla kommer vilja ha, därför ska jag utnyttja det o ta sjukt mycket betalt så jag kan skaffa mig allt det jag någonsin velat och vill ha".


Hjärta

Storchen84: Fast varför söker man guld o diamanter? För att det finns efterfrågan, för att det (bland annat) är dyra smycken, bling bling, statusprylar.
Fast varför sökte man det från första början, varför finns det efterfrågan till att börja med? För att folk gillar att ha saker som känns värdefulla, som ger de vissa upplevelser när de har prylarna i sin ägo. Kan det vara en del av förklaringen?

Storchen84: Mjo, jag ser det som nästintill omöjligt. Det känns som att girighet är en bieffekt av människans uppfinningsrikedom. "Jag har gjort något som ingen annan kan, som alla kommer vilja ha, därför ska jag utnyttja det o ta sjukt mycket betalt så jag kan skaffa mig allt det jag någonsin velat och vill ha".
Jag tror därför att det inte går att skapa ett socioekonomiskt samhällssystem som bygger på lika fördelning av alla resurser. Känns som att det inte går i fas med vår biologiska struktur. Eller, visst kan man bygga ett sådant samhälle men inte utan en strikt styrning från staten -> totalitärt samhälle.

Razor: Fast varför sökte man det från första början, varför finns det efterfrågan till att börja med?
Jag gör en chansande frågeställning nu utan att ha en enda aning eller googla - men i fallet med exempelvis guld - hittades det inte först av en slump och det tog ett tag innan man insåg dess värde? Jag menar, människan har ju inte alltid vetat vad guld var och vad det ska användas till.


Fan, blev nyfiken nu, måste se om jag kan hitta det från första början hur det började...

Razor: Eller, visst kan man bygga ett sådant samhälle men inte utan en strikt styrning från staten
Tror inte ens på detta. Jo - om man gjort det från första början. Men att försöka konvertera till det hade inte gått - människor är för vana med att ha mer än andra, med att anse sig förtjäna mer än andra, det skulle bli uppror förr eller senare om man inte lyckades hjärntvätta varenda en.


Hjärta

Storchen84: Jag gör en chansande frågeställning nu utan att ha en enda aning eller googla - men i fallet med exempelvis guld - hittades det inte först av en slump och det tog ett tag innan man insåg dess värde? Jag menar, människan har ju inte alltid vetat vad guld var och vad det ska användas till.
Det är möjligt att det var så, men om man t ex tittar på primitiva människostammar så gillar de att göra smycken av fina stenar. Människan verkar vilja ha fina saker, antingen hitta de eller skapa de.

Storchen84: Tror inte ens på detta. Jo - om man gjort det från första början. Men att försöka konvertera till det hade inte gått - människor är för vana med att ha mer än andra, med att anse sig förtjäna mer än andra, det skulle bli uppror förr eller senare om man inte lyckades hjärntvätta varenda en.
Jag är därför fortsatt skeptisk mot möjligheten att skapa ett kommunistiskt samhälle, ett som fungerar, utan en strikt stat som styr och ställer.

Razor:
Jo jag vet att det är så, frågan är varför det är så? Är det p.g.a. människans ständiga strävan efter utveckling (evolutionsprincipen)? I så fall är girighet en del av naturens mekanismer.
Bara naturlig mänsklig strävan. Man är aldrig helt nöjd med vart man är. Tror det kommer dessutom från att livet är, tyvärr, kort. 
detta beror på att mänsker är en klump av makromolekyler som är bra på att duplicera sig själva. tyvärr är mekanismerna som tillåter dem att dupliceras effektivt inte så finkänsliga och därför får de lite konstiga uttryck ibland t. ex. intensiv strävan utan ände efter saker
som inte spelar roll eller en kontraproduktiv ovilja att samarbeta med andra klumpar.

jag tycker att buddhismen har utarbetat en rätt bra guide för hur man utplånar det.

Razor: utan en strikt stat som styr och ställer
Tror som sagt inte på att det funkat i detta fall heller, har en väldigt stark känsla att det till slut hade blivit blodiga uppror och inbördeskrig och vad som nu behövdes för att komma ifrån det.
Razor: men om t ex tittar på primitiva människostammar så gillar de att göra smycken av fina stenar. Människan verkar vilja ha fina saker, antingen hitta de eller skapa de.
Sant, men allting ligger ju i ursprunget. Hur uppkom det att människan vill ha fina saker? Hur började det? Jag tror inte att det alltid varit biologiskt utan att det snarare är att det började för vem vet hur länge sedan och att det sedan gått i arv i hur många generationer som helst, att det till slut gått så långt att det ligger i våran natur (är osäker på om att kalla det biologiskt inte är att ta i). Det intressanta är det vi nog aldrig med säkerhet kan få veta - när gjordes det första smycket eller den första fina saken och hur kom man på tanken att göra den/det? Var det liksom en slump? Var det ett par stenar som hamnade på ett sätt o så tänkte någon grottmänniska att det där var fint o vill ha det runt halsen? Eller var det en slump på det sätt att en grottmänniska testade något som sedan fick mycket tycke av andra?

(observera att just grottmänniska inte är något annat än ett exempel)


Hjärta

durga: jag tycker att buddhismen har utarbetat en rätt bra guide för hur man utplånar det.
Buddhismen verkar samtidigt ha utplånat viljan att utveckla sig, eller för den delen att göra något alls annat än sitta och meditera hela dagarna. Buddhister är inte kända för att ha drivit någon slags utveckling framåt.  

Storchen84: Sant, men allting ligger ju i ursprunget. Hur uppkom det att människan vill ha fina saker? Hur började det? Jag tror inte att det alltid varit biologiskt utan att det snarare är att det började för vem vet hur länge sedan och att det sedan gått i arv i hur många generationer som helst, att det till slut gått så långt att det ligger i våran natur (är osäker på om att kalla det biologiskt inte är att ta i). Det intressanta är det vi nog aldrig med säkerhet kan få veta - när gjordes det första smycket eller den första fina saken och hur kom man på tanken att göra den/det? Var det liksom en slump? Var det ett par stenar som hamnade på ett sätt o så tänkte någon grottmänniska att det där var fint o vill ha det runt halsen? Eller var det en slump på det sätt att en grottmänniska testade något som sedan fick mycket tycke av andra?
Jo men det mesta i vår utveckling har skett av en slump, men som sedan bakades in i våra gener eftersom vi har kunnat ha användning av det. Upptäckten av elden är en slump, och nu myser vi av att sitta intill brasor och ljus, det är numera biologiskt.

Razor: Jo men det mesta i vår utveckling har skett av en slump
Nja, inte dom senaste åren väl. Menar bilar o mobiler har inte blivit dyrare och "smartare" av en slump? Men ja, som sagt - i praktiken anser jag det vara omöjligt att utrota girighet. Man kan spekulera och teorisera om hur det hade gått att göra, men jag tror inte på att det finns något alternativ som faktiskt skulle funka i praktiken tyvärr.


Hjärta

Storchen84: Nja, inte dom senaste åren väl.
Nej, jag tänkte på ursprunget till att vilja ha fina saker. Jag tror att människan en gång fattade att den gillade skönhet, och sedan försökte de återskapa den känslan man får när man betraktar någon fint. Ett sätt att återskapa känslan är att ha prylen i sin närhet och använda och/eller titta på den för att väcka den bra känslan.
Razor: Buddhismen verkar samtidigt ha utplånat viljan att utveckla sig, eller för den delen att göra något alls annat än sitta och meditera hela dagarna. Buddhister är inte kända för att ha drivit någon slags utveckling framåt.  
jag tror att du antingen har missuppfattat eller försöker måla en väldigt snäv karikatyr av buddhismen. man måste inte bli en munk för att använda buddhismens etiska regler och lära som en metod för att motverka girighet. får jag av nyfikenhet fråga hur det kommer sig att du ogillar girighet, men värdesätter "något slags utveckling framåt"? vad är det du menar?

durga: jag tror att du antingen har missuppfattat eller försöker måla en väldigt snäv karikatyr av buddhismen. man måste inte bli en munk för att utnyttja buddhismens etiska regler och lära som ett sätt att motverka girighet. får jag av nyfikenhet fråga hur det kommer sig att du ogillar girighet, men värdesätter "något slags utveckling framåt"? vad är det du menar
Jag kan en del om buddhistisk filosofi. Målet är att släcka ut alla begär, alla! Begär = vilja. Utan viljan att uppfinna, upptäcka, konstruera, bygga, resa...blir det inte mycket kvar än sittande utan mycket görande.

Jag skrev inte att jag ogillar girighet. Jag vill bara lära mig mer om vad det är, vad det kommer ifrån o.s.v. Girighet är bra inom vissa gränser eftersom det skjuter fram utvecklingen. Det är när den löper amok som det blir problem.
Girighet handlar för mig om en begäran efter att uppnå bekräftelse och trygghet som man inte kunnat få utlopp för på ett hälsosamt sätt: vill man ha bekräftelse genom ytliga fenomen som tex kändisskap borde man ha fått det genom sanna bekräftelse av de som känner en; och vill man samla pengar har man behov av den trygghet man egentligen borde få av välfärden. 

Här ser jag det givetvis från min synvinkel, då jag varken vill bli känd eller har intresse för pengar.