Forumet - Gjort slut

Gjort slut

1675 0 58
Har precis gjort slut med min flickvän efter 1,5år. Älskar henne fortfarande men vi hade det extremt turbulent från dag 1. Vi hade ett riktigt upp & ner-förhållande, antingen var det asbra eller så var det skit. Utan att överdriva bråkade vi minst en gång i veckan, om skitsaker förvisso men bråkens proportioner var sjuka. Vi har gjort slut, från och till minst fyra gånger och alltid tagit tillbaka varandra och allt har varit bra i en vecka tills det börjat igen. Hon har ett temperament utöver denna värld, är omätligt svartsjuk och har ett sjukt kontrollbehov.

Jag har alltid varit den lugna som försökt dämpa bråken och försöka få henne att förstå att det inte är nåt att tjafsa över men nu orkar jag inte mer.. Känner mig så jävla elak som lägger på i örat på någon som tjuter att hon älskar mig, att hon vill göra allt för att det ska funka & att jag är hennes allt men jag orkar inte mer.

Någon som är i liknande situation som mig i.e. försöker ta sig ur ett osunt förhållande?

tips, tankar.. någon?
Är inte (men har varit) i en liknande situationer, och jag blir nästan förbannad. Alltså inte på dig, utan på henne. Jag tycker det är sjukt starkt av dig att ha gjort slut! Men att din flickvän (eller ditt ex nu) ringer och ber om en ny chans och säger att hon älskar dig, är bara patetiskt. Jag vill inte verka elak, men hon borde förstå vad hon gör mot dig. Varför har hon inte sökt hjälp? För det har hon väl inte...?

Du är inte elak. Du orkar inte mer, som du själv skriver. Hur jävla mycket ska man behöva stå ut med egentligen?

Sist men inte minst, jag förstår att det är tungt. Du älskar henne fortfarande, trots allt. Men du ska lita på att du har tagit ett bra beslut. Det bästa du kunde ha tagit, enligt mig.

Spana också in:

hejj:

Jag vill inte verka elak, men hon borde förstå vad hon gör mot dig. Varför har hon inte sökt hjälp? För det har hon väl inte...?


först och främst, jag blev så glad på nåt vis av ditt svar. Det är precis så jag försöker tänka och du bekräftade mina tankar.

Jo, till saken hör att jag har varit på henne om hennes problem och att hon kanske bör söka hjälp (sa det på ett något mer finkänsligt sätt vid tillfället) men hon ville prova själv... Något som efter några dagar inte visade sig funka. Men nu i samtalet sa hon att hon visst kunde kontakta psykolog, just för att hon ville göra allt för "oss". Men jag vågar faktiskt inte tro på ett sånt löfte och riskera att vi hamnar där vi är nu igen...
AhOui105:

först och främst, jag blev så glad på nåt vis av ditt svar. Det är precis så jag försöker tänka och du bekräftade mina tankar.


Det var det som var meningen. Tycker om att kunna vara till hjälp. [smile]

AhOui105:

jag vågar faktiskt inte tro på ett sånt löfte och riskera att vi hamnar där vi är nu igen...


Det är helt och hållet ditt beslut. Jag personligen skulle nog inte heller våga tro på ett sånt löfte, men alla är vi ju olika. En del vill ge en andra chans (frågan är hur många chanser man redan har gett?) andra dumpar en direkt när de märker av svartsjuka till exempel. Inget är mer rätt (eller fel) än något annat, det gäller att lita på sig själv bara.

Du vill inte riskera att hamna där ni var. Då tror åtminstone jag att det bästa är att INTE ge henne en till chans. Jag vet inte om du håller med mig till fulla än, du verkar tveksam. Men alltså, det är helt upp till dig. Se bara till så att historien inte upprepar sig. Du är för bra för att hamna i samma sits igen.
hejj:

Då tror åtminstone jag att det bästa är att INTE ge henne en till chans. Jag vet inte om du håller med mig till fulla än, du verkar tveksam.


Hjärnan håller med till 100% men hjärtat tvekar såklart. Hon är en underbar människa i grunden, jag vet att det finns en ängel i henne men jag kan inte gå och vara godtrogen hela tiden "det är ok älskling, du drog bara upp allt jag sagt till dig i förtroende och använde det emot mig, sparkade och slogs lite samt spottade på hela min familj. Jag förlåter dig!" ... Har varit där för många gånger, har förlåtit saker jag aldrig trodde jag ens skulle råka ut för så det har utan tvekan gått för långt och det är så här det får bli nu.

Ville bara vädra lite, mina polare är mer av den typen som ger mig en klapp på axeln och frågar om vi inte ska ta några öl och dra ut på krogen för att leta rebound (inte min bag).. Inga direkt att prata problem med och lite forumtid kanske kan göra susen.
AhOui105:

Hjärnan håller med till 100% men hjärtat tvekar såklart. Hon är en underbar människa i grunden, jag vet att det finns en ängel i henne men jag kan inte gå och vara godtrogen hela tiden


Det kan du verkligen inte. Man kan inte "fixa" en person. Personen i fråga måste vilja "fixa sig själv". Nu har hon ju sagt att hon kan träffa en psykolog, men har du bestämt dig så har du. Ibland är det bättre att göra som hjärnan vill, det kan löna sig i längden.

Jag har också varit ihop med en person som var extremt svartsjuk. Tyvärr stod jag ut med det alldeles för länge. Visserligen älskade jag inte honom, så det var kanske en annan sak...

AhOui105:

Inga direkt att prata problem med och lite forumtid kanske kan göra susen.


Okej, det är ju tråkigt. Man måste ju få prata "på riktigt" också. Dom flesta behöver det ibland.
bråkar gör väl alla i en relation mer eller mindre? det finns väl inget par som är perfekt...det jag tycker är om du vill fortfarande va med denna tjej och hon vill detsamma med dig så ge henne en chans till, eller förbli bara kompisar om du nu tycker hon är en så bra person som du gillar o umgås med.
varför ska du vara elak mot henne ? denna tjejen älskar ju dig och du älskar ju henne och ni har varit tillsammans och haft riktigt bra stunder tillsammans..varför inte bara förstå att hon kanske ångrar sig efter varje bråk, tjafs, osäkerhet om otrohet...tror hon ångrar sig och är så ledsen över att hon gjorde såhär, men hon kanske var rädd att förlora dig och kanske har svårt med relationer? varför inte ge henne en chans till och försöka förstå att hon har det svårt. Det kanske är jobbiga saker i hennes liv som påverkat henne dåligt o, relationer..varför inte försöka prata med henne och försöka förstå? eller förbli vänner, eller inget.
va en stark kille du klarar detta, följ ditt hjärta!
upponer:

bråkar gör väl alla i en relation mer eller mindre?


Håller helt med dig, bråka kan i mångt och mycket vara konstruktivt och stärkande men i vårt fall var det raka motsatsen.

upponer:

varför ska du vara elak mot henne ?


Är jag elak emot henne? När hon dagen innan klockan 00:00 bestämmer sig (out of the blue) för att jag inte får sova hos henne för att hon tycker att vi inte har nåt ljus kvar. Fick åka 3 mil mitt i natten och skulle upp klockan 5 dagen där på, något som hon visste.. Då var det hon som ville göra slut.

upponer:

varför inte bara förstå att hon kanske ångrar sig efter varje bråk, tjafs, osäkerhet om otrohet..


Jag vet att hon ångrar sig. Jag vet att hon inte vill vara sån men hon har lovat att göra något åt det i över ett år.

Tack för tankarna i övrigt!
AhOui105:

Är jag elak emot henne?


nej okej, du skrev själv att du kände dig elak mot henne så tänkte så..(menade inget illa så)[smile]
men tråkigt att det blev sådär, men hon kanske behöver lära sig att hon måste skärpa till sig, så det kanske bara var bra för henne att ni gjorde slut, men självklart är det tråkigt och jobbigt, men ändå skönt på nått sätt och börja om på nått annat, kanske.
skönt o vara singel i alla fall på ett sätt[y] det ordnar sig
upponer:

nej okej, du skrev själv att du kände dig elak mot henne så tänkte så..(menade inget illa så)[smile]


Jo, jag känner mig väldigt elak. Inte det lättaste när personen du älskar gråter sig hes i telefonen att tänka på vad som är bäst och inte följa hjärtat enbart.

Förstod att du inte menade något illa, inte lätt för alla här att veta exakt hur jag har haft det. Vill bara höra lite vad folk har att säga. Det stärker :)
Nintendo:

Men det är ju knappast sunt att bråka så ofta som en gång i veckan? :s


Dessutom handlar det inte om vanligt bråk. Tjejen är både svartsjuk och har kontrollbehov. Det går knappast att placera i kategorin "normalt".

Självklart vill jag att hon ska få hjälp, men man behöver inte vara tillsammans med någon som håller på på det sättet. Det är inte sunt.