Forumet - GÖRA ABORT IMORGON. MÅR HEMSKT.

GÖRA ABORT IMORGON. MÅR HEMSKT.

2462 0 28
Hej

Fick för ett par dagar sedan reda på att jag är med barn, enligt barnmorskan jag pratade med är jag mellan v 5-6. Alltså fortfarande tidig i graviditeten.

Jag har alltid drömt om barn, men att behålla skulle aldrig fungera för mig pga min livssituation. Har ingen relation heller med pappan.


Har tid för abort imorgon, och kommer få göra en medicinsk.. Jag är rädd efter allt jag läst då folk beskrivit hur ont det gör.

Vet inte hur jag ska klara det. [cry]

Spana också in:

Kan förstå att det känns jobbigt just nu, men jag tror inte att du ska lyssna så mycket på vad andra har sagt om det. Många kan överdriva.. + att det inte är så viktigt hur andra upplevt det.. Det viktiga är du.

Du verkar klok, hoppas att allt går bra för dig [love]

- - - - - - - - - - - - - - - - - Sammanslagning 1 - - - - - - - - - - - - - - - - -


stargirl:

Kommer inte kunna sova inatt :(


Försök! Eller gör en kopp te så att du får i dig något [blush]
veganova:

Gör inte abort!


Men ge dig. Sluta trolla om saker du inte förstår.



ont: en massa styrkekramar till dig, du fattar rätt beslut både för dig och för barnet!
det kommer att gå jättebra, tro inte på alla skräckhistorier alla försöker tuta i dig. det kommer att gå så bra så.
Det kommer säkert gå jätte bra! Du gör helt rätt. Eftersom du inte har någon relation med pappan eller har någon bra livssituation just nu så är det snällaste mot barnet att göra abort. Det är mycket bättre att du skaffar barn när du verkligen vill och har tänkt igenom det och skaffar det med någon du älskar. Kram och lycka till!
har suttit och läst era kommentarer och vad ska jag säga. Kan hålla med om det ni skrivit till en viss del, men jag står fast vid mitt beslut. Lyssna bara på min historia.

Jag är 19 år, bor själv i en annan stad långt ifrån nån familjerelaterad. Jag har ingen kontakt med min familj pga de tråkigheter som uppstått under min barndom. Har levt med min pappa och styvmamma, aldrig träffat min biologiska. Jag är uppväxt med ett halft hjärta, krossat utav brist på uppmärksamhet, och kärlek. Så om jag skulle föda ett barn är adoption inget värt att ens prata om! Jag VET hur det är att vara uppväxt med den känslan, en förlorad identitet. Något man aldrig kan ändra på. Visst kan man ha ett underbart liv ändå, men ska jag ha barn så vill jag kunna ge henne/honom allt.

Allting går att ordna, visst.. Inser de faktum att jag har ingen hjälp från släkt, anhöriga, jag har redan fullt upp med att försöka ta hand om mig själv på egen hand. Och ni som flyttat hemifrån tidigt kanske förstår, det är ingen dans på rosor jämt.

Pappan till barnet är inte heller någon person jag vill se mig själv i framtiden med, och då tänker ni. Du behöver inte vara ihop med honom. Men jo, mitt barn ska ha trygghet jag vill ge mitt barn en chans till en trygg och bra barndom. Just nu är det inget jag kan göra.


Det är ett liv, hjärtat slår. Och kalla mig egoistisk men jag måste tänka på mig ajälv. men det är lagligt tom v 18 och jag är glad att jag upptäckte detta såpass tidigt. Jag kommer genomgå detta idag med eller utan stöd för jag vet att det är det bästa i längden.

Kalla mig mördare, men om jag inte gör detta dödar jag två liv istället för ett....