Forumet - Handlingsförlamad

Handlingsförlamad

791 0 23
Det värsta med att vara deppad är att man blir liksom paralyserad - om inget har nån mening, varför göra något? Allt blir så oändligt mycket jobbigare...

Jag är så trött på alla krav, måsten, tidspress..jag har till och med tappat lusten att göra hushållsarbete och duscha trots att det är livsnödvändiga grejer D:
Jag har liksom drömmar och framtidstro men när jag mår dåligt inombords ser jag allt genom ett äckligt filter och jag skjuter upp allt jag måste göra, för att jag vill göra det med rätt känsla! [cry]

Hoppas att det vänder snart..
Till alla er som har det likadant just nu: [love]

Spana också in:

Virvelvind:

om inget har nån mening, varför göra något? Allt blir så oändligt mycket jobbigare...


Känner igen mig i det du skriver och brottas själv med det varenda jävla dag. Det är just det där med meningen som allt hänger på och det bästa sättet att skapa mening i tillvaron är att aktivera sig (dvs. som motsats till att bara passivt stå och kolla på när livet flyger förbi), försöka spränga bort de spärrar man har och försöka bygga upp en vardag som faktiskt går att uthärda. Själv har jag funnit mening i till exempel relationer, att odla dem osv., känna att man kommer nära människor. Men jag vet hur svårt det är att ta steget och faktiskt göra nåt åt sin situation, så det hela blir lite paradoxalt... det är därför jag tar upp relationer som exempel, eftersom man lättare kan göra saker man måste göra om man får den där knuffen utifrån, om du förstår vad jag menar? Sen är det bra att försöka ta ut känslor i förskott för att få motivation. Om du känner att något är jobbigt och meningslöst att göra, tänk istället att det kommer kännas bättre efteråt. Det kan också ge en liten knuff.

För övrigt: [love]
Virvelvind:

Till alla er som har det likadant just nu:


[love]

Virvelvind:

Jag har liksom drömmar och framtidstro men när jag mår dåligt inombords ser jag allt genom ett äckligt filter och jag skjuter upp allt jag måste göra, för att jag vill göra det med rätt känsla!


Det där är också helt sjukt typiskt mig, man tänker sig hur allt ska bli bra också tänker man hur man ska göra det. Men det funkar inte sen, det blir aldrig rätt läge..