Forumet - Har det gått för långt?

Har det gått för långt?

1424 0 28
Jag vet inte var jag ska börja. Uppvuxen med pappa och allt har varit mer eller mindre bra till och från. Vi bråkar mycket och det har eskalerat på senare tid. Alla bråkar med sina föräldrar/sin förälder ibland men det här är mer regel än undantag.

Pappa har druckit till och från i hela mitt liv, dock främst under högtider varav jag inte gjort en stor sak av det, även om jag alltid har funnit det obehagligt. Vissa perioder blir det dock mer, andra mindre. På senare tid har det ökat och blivit allt mer vanligt. Jag har uttryckligen sagt ifrån att jag ogillar det, både då han varit onykter och nykter. Det verkar som han inte lyssnar eller tar till sig det.

Min mamma har också problem med alkohol. Eftersom jag fått erfara två föräldrar som dricker har det växt ett stort agg inom mig till alkohol. Jag avskyr alkohol av hela mitt hjärta, jag ser absolut inte vilket gott det skulle föra med sig. Trots detta har jag försökt prova det 1-2 gånger utan att "lyckas" (jag drack så lite alkohol att jag inte blev påverkad). Jag är besviken på mig för att jag har fallit för grupptryck, men har nu gett mig fan på att förbli nykterist. Jag struntar i om jag anses tråkig, men jag kan ha så jävla kul utan alkohol - med härliga människor!

Saken är att jag för en kort stund sedan blev slagen av min pappa. Det har aldrig hänt tidigare, i varje fall inte i den här kraften. Vi bråkade om en skitsak, jag tog ut mitt vrede genom att ha sönder en snackspåse (som spriddes ut på hela hallgolvet) och just då tappade pappa befattningen, tog tag i min bärbara dator som jag lagt 8500:- på för slå den i bordet (sitter vid den nu så det var ingen hård smäll, tack och lov). Därefter la han datorn ifrån sig, lyfte upp stolen precis som om han skulle kasta den på mig men ställde den ifrån sig och knuffe samt gav mig en knytnäve i ögat. Det gjorde inte så ont (försökte ju skydda mig) och jag får nog inget märke av det. Tillslut tog jag mig ut ifrån rummet och sprang ut på balkongen, eftersom han inte kan skrika där då vi bor i stan och alla grannar kan se honom.

Jag sa att jag tänker anmäla honom och flytta härifrån för att jag inte pallar längre. Överdriver jag? Jag har ingen ork att anmäla honom, sa det mer för att han skulle sluta och förstå allvaret. Full som han är så gick det rakt igenom och han bara fortsatte skrika på mig. Det sista om att flytta härifrån, det vill jag däremot. Är så pass gammal så det är väl normalt.

Jag vet inte om jag överdriver... gör jag? Kände att jag behövde skriva av mig.
Ensamvarg:

Jag struntar i om jag anses tråkig, men jag kan ha så jävla kul utan alkohol - med härliga människor!


Det är bra, du skall inte dricka om du inte trivs med det

Ensamvarg:

Jag vet inte om jag överdriver... gör jag?


Angelize:

Verkligen inte, ingen förtjänar att bli slagna psykiskt lr fysiskt av sina föräldrar

Spana också in:

dazed_and_confused:

Därför att det är din farsa?

Oj du är tjej å ännu mindre okej att han slår dig då.


Är det min pappa eller är det alkoholen? Jag tror inte att han skulle röra mig i nyktert tillstånd, men nu blir jag osäker.

Vadå mindre ok för att jag är tjej? Så det vore mer ok om jag var kille? [confused]

Dold text: Jag är ingen mes!

Angelize:

Kanske känns fel för du ska älska och älskas av dina föräldrar men det känns kanske tvärtom, så ska det ju inte vara o därför blir det tomt


Jag älskar och hatar honom på samma gång. Vet inte hur jag ska hantera det.

Skickade ett desperat sms till en vän för se om hon har tid imorgon. Känner bara för skriva av mig... Jag vet inte ens vad jag själv tycker, känner mig så vilsen. [sad]
Ensamvarg:

Vadå mindre ok för att jag är tjej? Så det vore ok om jag var kille? [confused]


Nej inte i det här fallet men det finns om man ska använda nåt slags bondhyfs ibland tillfällen då det är okej att slå till en kille men en tjej är aldrig okej liksom.

Ensamvarg:

Är det min pappa eller är det alkoholen? Jag tror inte han skulle röra mig i nyktert tillstånd, men nu blir jag osäker.


Många väldigt schyssta människor kan bli aggressiva när dom är berusade får du tänka...
Ensamvarg:

Jag älskar och hatar honom på samma gång. Vet inte hur jag ska hantera det.

Skickade ett desperat sms till en vän för se om hon har tid imorgon. Känner bara för skriva av mig... Jag vet inte ens vad jag själv tycker, känner mig så vilsen. [sad]


Om du har vänner att prata med så ju det jättebra, annars så vore det säkert bra för dig att gå till en kurator eller psykolog och prata så allt lättar så att säga. Så blir du mindre vilsen
mediakatt:

Att bo ihop med någon som man bråkar en massa med är jobbigt, oavsett om det faktiskt övergår till fysiskt våld eller inte. Du borde definitivt flytta.


Faktum är att vi bråkar så ofta att jag liksom vant mig vid det. Låter fruktansvärt, men sant.

Känner mig verkligen jättedum men jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill flytta men jag gillar inte att vara ensam.
Ensamvarg:

Känner mig verkligen jättedum men jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag vill flytta men jag gillar inte att vara ensam.


Flytta ihop med någon/några då? Finns ju sidor där folk söker sånt. Eller inneboende? Du kanske inte känner de du bor med som inneboende men du har ju fortfarande folk nära. [smile]
dazed_and_confused:

Nej inte i det här fallet men det finns om man ska använda nåt slags bondhyfs ibland tillfällen då det är okej att slå till en kille men en tjej är aldrig okej liksom.


Tss! Tjejer behöver minsann rapp de också ibland. [wink] *ironi*

dazed_and_confused:

Många väldigt schyssta människor kan bli aggressiva när dom är berusade får du tänka...


Ja, gör jag då rätt i att lämna honom?

Angelize:

Om du har vänner att prata med så ju det jättebra, annars så vore det säkert bra för dig att gå till en kurator eller psykolog och prata så allt lättar så att säga. Så blir du mindre vilsen


Jag får väl se hur jag känner mig imorgom/idag efter att ha pratat med en vän som står mig nära. Känns lite som om jag kan gissa mig till vad hon tycker dock. Problemet är bara att gå från tanke till handling. Har svårt för det. Oftast brukar jag förlåta pappas onyktra handlingar, chansen finns väl att jag gör det igen. Vill mest att han ska lyssna och sluta.
Angelize:

Flytta ihop med någon/några då? Finns ju sidor där folk söker sånt. Eller inneboende? Du kanske inte känner de du bor med som inneboende men du har ju fortfarande folk nära.


Kan du ge exempel på sådana sidor? Det låter lite läskigt att flytta in hos en främling dock. [blush] Fast allt är väl bättre än att sitta själv. [n]

Mina vänner ska bo hemma ett tag till. Annars vore ju det något. Ska fråga ifall att. [smile]

dazed_and_confused:

Ja du har rätt att slippa det liksom + att du har åldern inne liksom.


Jo, jag vet att jag har åldern inne. Känns lite vingligt bara. [sad]
Ensamvarg:

"lyckas" (jag drack så lite alkohol att jag inte blev påverkad)


Det är då alkohol är bra. Gör skillnad på att ta en god och läskande drink och dricka för att bli full. Eller ett glas vin till maten eller en öl en varm sommardag.
Man kan dricka för att det är gott (sen om den drycken innehåller alkohol är varken till eller från).
Sen kan man ju supa för att bli full - det är aldrig fel att säga nej till det.

Ensamvarg:

Överdriver jag?


Nej.
Myksa:

Det är då alkohol är bra. Gör skillnad på att ta en god och läskande drink och dricka för att bli full. Eller ett glas vin till maten eller en öl en varm sommardag.
Man kan dricka för att det är gott (sen om den drycken innehåller alkohol är varken till eller från).
Sen kan man ju supa för att bli full - det är aldrig fel att säga nej till det.


Jag föredrar att släcka min törst med vatten. Alkoholdrycken jag drack sist var faktiskt utan socker (sötad med sötningsmedel). Det passar verken min kost eller är något jag njuter av faktiskt. Jag dricker inte läsk heller vilket kanske förklarar saken.

Sen visst behöver man inte supa sig stupfull, men vet ingen som dricker alkohol utan syftet att bli i varje fall påverkad. Däremot är det ju en sak att ha vin i mat osv.