hööööööööm

antingen har hon adhd

eller får nervsammanbrott pga. ångest

om det är helt oprovocerat kan hon väll vara i en psykos också

va fan

det kan vara vad som helst, försök prata med henne och säg att du är orolig

kul att slänga ur sig diagnoser

Hur gamla är ni? Rätt vanligt beteende bland barn med tex damp/adhd. Men iof har jag sett äldre med autism bete sig så också. Delade matsal med sådana (haha "sådana" ) när jag gick i högstadiet. De var ca tjugo år men gick i någon särskoleklass i närheten och delade matsal med oss tusentals i högstadiet. Det var ju dömt att misslyckas. Stackars människor. Men antar att hon kan prata och inte är så introvert, så ja.

stoerttard:

panikångestattack?

skulle kunna vara om hon inte känner till att hon har just ångest.. Jag fick nästan en attack som denna första gången, känns verkligen som om man håller på att och dö.. Kan tänka mig att man kan reagera på detta vis om man är en lite hysterisk person..

stoerttard:

Äh, jag orkar inte berätta

Detta kan vara pga att det är så pass svårt att beskriva hur det känns o.s.v. Vet själv när man ska försöka berätta för folk, slutar alltid med att de står och gapflabbar..

S3ON:

attack som denna första gången, känns verkligen som om man håller på att och dö.. Kan tänka mig att man kan reagera på detta vis om man är en lite hysterisk person..

Fast sådär funkar ju inte panikångest. Man blir ju ej arg av det.

isola:

Fast sådär funkar ju inte panikångest. Man blir ju ej arg av det.

Var påstod hon att människan i fråga blev arg? Man kan skrika och bli hysterisk av rädsla också.. Folk reagerar olika.

Och

stoerttard:

HELT PLÖTSLIGT utan större anledningar.

Tycker jag passar väldigt mycket in med panikångesten jag hade..

S3ON:

Var påstod hon att människan i fråga blev arg? Man ka

stoerttard:

Hon kan få en tillsägelse och går loss helt - stoppar händerna för öronen och bara skriker, stampar och gråter

isola:

stoerttard:

Hon kan få en tillsägelse och går loss helt - stoppar händerna för öronen och bara skriker, stampar och gråter

Hmm.. Kanske inte vid dessa tillfällen dårå.

S3ON:

Hon kan få en tillsägelse och går loss helt - stoppar händerna för öronen och bara skriker, stampar och gråter

med detta menade jag inte att hon blir arg, utan mer rädd, som jag uppfattar det iaf. fel av mig att formulera det på fel sätt, sorry!

isola:

Men antar att hon kan prata och inte är så introvert, så ja.

Jo, alltså hon är frisk med noll diagnoser, hon har verkligen inte någon sjukdom (möjligtvis något psykiskt, men inte typ damp/adhd).

stoerttard:

med detta menade jag inte att hon blir arg, utan mer rädd, som jag uppfattar det iaf. fel av mig att formulera det på fel sätt, sorry!

Mjo.. Det bästa vore nog om du kunde få henne till någon psykmottagning/vårdcentral.. Antar att hon inte vill detta?

S3ON:

Det bästa vore nog om du kunde få henne till någon psykmottagning/vårdcentral.. Antar att hon inte vill detta?

Det stora problemet med henne är att hon inte förstår allvaret i sina egna negativa handlingar. Hon skulle aldrig förstå att det inte är normalt att få dessa attacker utan hon ser det som något normalt som alla får. Att säga till henne att det är ett oanständigt beteende skulle göra henne förbannad på mig, därför vet jag inte hur jag ska tackla henne. Hon har själv sagt att hon vägrar gå och prata med någon psykolog, vilket jag inte kan tvinga henne till. Men jag ska verkligen försöka att få henne på andra tankar för detta tynger ner mig också.

Hon kan komma till mig och gråta över någonting, men vill aldrig säga vad som är fel. Hon kan ibland säga vad som tynger henne men inte hela storyn, vilket gör mig lite irriterad. Varför kommer hon till mig o gråter när jag inte får veta vad som pågår? Nog förstår jag att hon har problem med sin pojkvän osv som är mellan dem, men att komma till mig och grina och säga "han är så idiotisk" och sedan vägra berätta varför så orkar jag inte trösta henne. Är detta fel av mig?

har aldrig riktigt fattat det där med panikångest-attacker, då det bara varit ytliga bekanta som berättat om det.

men så berätta en av mina närmsta polare att hon hade fått det. pga, stress, flytt, inte veta vad hon ska göra i höst, osv. hon hade blivit hysterisk och när nån sa nått till henne så började hon bara gråta.

kan kanske vara nått sånt

stoerttard:

Det stora problemet med henne är att hon inte förstår allvaret i sina egna negativa handlingar. Hon skulle aldrig förstå att det inte är normalt att få dessa attacker utan hon ser det som något normalt som alla får.

Hmm.. Låter inte som panikångest dårå riktigt, dessa känslor vill man ju oftast bli av med..

Vet inte hurvida tvångsvård fungerar i Sverige.. even though det känns som en obehaglig lösning kanske det inte finns någon annan.. 🙁

trubdruider:

men så berätta en av mina närmsta polare att hon hade fått det. pga, stress, flytt, inte veta vad hon ska göra i höst, osv. hon hade blivit hysterisk och när nån sa nått till henne så började hon bara gråta.

En liknande sak hände i våras då hon mitt i ingenting började kippa efter andan och störtböla. Hon andades in o ut häftigt ungefär som att hon hade svårt att andas. Hon fattade inte ens själv varför hon gjorde så, hon tyckte det var lika konstigt som vi som var med henne. Hon sa att det inte är första gången hon får liknande, men det var första gången hon gjorde så när jag var med. Sen dess har jag varit med 2-3 gånger då hon fått en sådan attack och senast för ett par dagar sedan men då ännu värre - som jag beskrev där uppe. (Skrika aaahhh, aaaaahhh, stampa och störtböla)