Forumet - Help me :(

Help me :(

112 0 34
Hej,
Jag är fruktansvärt arg, jag sitter bokstavligt talat och morrar vid datorn. Har gjort det ett par timmar nu, då och då får jag ett litet utbrott och är påväg att slå sönder tvn, datorn, eller någonting annat roligt.
Jag slår mig själv på armarna och på benen av ren frustration. För tillfället hatar jag alla människor, även mig själv.
Det känns som att om någon kommer fram och säger något jag finner irriterande så kommer jag att ha ihjäl den personen på ett brutalt och hänsynslöst sätt.

Utöver detta så känner jag mig också väldigt ensam. Jag saknar kärlek såpass mycket att jag tror att mitt hjärta börjar överväga att ta livet av sig.
Dessutom är jag smått förälskad i min 22åriga tremänning som jag träffade för första gången idag.
Den hetaste kvinnan jag någonsin skådat faktiskt.

Jag vill gärna må en aning bättre och slippa känna mig som ett empatilöst psykfall [sad]
Tips?

Spana också in:

Oväntad:

Eller skriv av dig. Tänk efter vad det är som gör dig arg, och skriv ned det.


Har gjort det [y] det hjälpte faktiskt. Fick mig också att inse hur patetisk jag egentligen är.
Läs min blogg, om du vill vill säga ^^
Det är i alla fall ganska illa, eller vad säger du?

Erkowich:

Dra dig bara igenom det, fast kanske beror på vilken sorts människa du är om du klarar det. Får jag fråga om det är första gången du känner så här överhuvudtaget?


Jag är depprimerad ganska ofta, jag blir påverkad av småsaker. Missar jag ett matteprov så kan det vända upp och ner på precis allting, även om den dagen tidigare varit den bästa jag upplevt.

Så som jag är just nu är jag ett par gånger i månaden, förra gången var jag nära på att hoppa av gymnasiet för att jag inbillade mig att mitt liv skulle gå åt helvete i vilket fall.

Fast nu börjar jag gnälla för mycket.
Hur som helst så klarar jag mig, men visst bryter det ner mig en bit i taget varje gång det är såhär.
Jag känner så där varje natt, hela nätterna, och kan inte sova. För frustrerande, och man slår sig själv, och vill slå sönder saker, och vet inte vad man ska göra eller vart man ska ta vägen. Det e dumt. [sad]

Majkiie:

Utöver detta så känner jag mig också väldigt ensam. Jag saknar kärlek såpass mycket att jag tror att mitt hjärta börjar överväga att ta livet av sig.


Jag med. :(

Majkiie:

Jag vill gärna må en aning bättre och slippa känna mig som ett empatilöst psykfall [sad]
Tips?


Håll ut tills du svimmar av trötthet. :(
Majkiie:

Fast nu börjar jag gnälla för mycket.
Hur som helst så klarar jag mig, men visst bryter det ner mig en bit i taget varje gång det är såhär.


Men det måste väl finnas en grund som depressionen bygger på, nånting stort som triggade det. Tror knappast att det var att du faila på ett matteprov. Om du har tur kanske det som orsakade din nedstämdhet är nånting som går över, då kommer du kanske vara gladare efteråt :D
Fast det är väldigt svårt att se nånting roligt längre fram när man känner sig nere. Du tycker bara alla andra är dumma i huvudet, att du själv suger pung, kanske tycker du att livet ändå inte har en mening och då tänker mycket på självmord, vad vet jag. Men hitta orsaken till varför du mår dåligt och ta itu med den.