Forumet - *Henrik innan helgen*

*Henrik innan helgen*

331 0 2
Det var en torsdagskväll och Henrik var påväg hem från Coop, där han hade inhandlat ett sexpack folköl och osthjärtan. Han funderade på vilka filmer som skulle sändas under kvällen och om han skulle ha turen att få se en av sina favoritfilmer.

När Henrik kom innanför dörren gick direkt han in i köket utan att ta av sig skorna, öppnade kylskåpet, och la in hälften av 3,5:orna på översta hyllan. Sedan sjönk han ner i soffan bland de mjuka pandakuddarna. De var vackert mönstrade, små pandaungar som hängde sig fast på större pandors ryggar, med bambumönster som grund på de gröngula kuddarna. Henriks jeansjacka fick ligga bredvid.

TV:n slogs på och han bytte snabbt till Cartoon Network. Det var ett gammalt avsnitt av Scooby Doo, vilket Henrik tyckte var lite för otäckt när han var ensam hemma i lägenheten. Han var mörkrädd. Men om 10 minuter skulle det vara slut och pokémon skulle börja, vilket inte var särskilt vanligt på den kanalen. Henrik blev jätteglad när meddelandet dök upp i hörnet av TV-skärmen. Han fnissade lite och tänkte på vilka pokémon han skulle få se. Pokémon skulle alltid finnas där, aldrig försvinna, alltid fylla honom med den där pirriga känslan starkare än kärlek.
Varje gång Henrik fylldes av känslan så blev han ändå lite ledsen för att han jämförde den med kärleken han en gång känt för en flicka som var så ung och som han aldrig skulle få se igen. Han ville inte gråta men han kunde inte hejda två små tårar från att rinna ner för ena kinden. ”Jag önskar att hon var en pokémon och att jag var en pokéboll, så att jag kunde svepa iväg hennes hjärta.” Tänkte Henrik medan han tittade på sin stora klocka som satt uppspikad på väggen bredvid TV:n. Det var nu bara 8 minuter kvar och han kunde knappt sitta still.

”NU TÄNKER JAG BLI ALLRA BÄST OCH BYGGA UPP ETT LAG..” Henrik log åt introt som precis började. ”JAG SKA SÖKA OCH FÅNGA FLEST OCH TRÄNA DOM VAR DAG..” Nu började de dåliga tankarna i hans huvud försvinna och ersättas av fina pokémondrömmar, drömmar om sann vänskap som övervinner allt. Henriks favoritpokémon var Togepi, ett litet ägg med röda kinder. Det var en pokémon som påminde en hel del om honom själv, men mest tyckte han att den var söt så därför tyckte han om den mycket. Och nu när inte Anders fanns så var pokémon hans bästa vänner..

Det var så förtrollande att sitta där i soffan och se sina allra bästa vänner samtidigt som man kände sig hel. Att någon som han kunde få känna så var obegripligt, någon som påstått att glada människor aldrig fantiserar. (Men det var också sant, för Henrik drömde bort alla sina dagar, han drömde bara om att få vara lycklig med pokémon) Kanske var han inte glad, men han kände sig inte tom och det var viktigast. Han hade det bästa som någon kan få.

Pokémon [love]
Chi Huang Ti:

Jag skulle bli så himla varm i hjärtat om det visade sig att Henrik känner en lika brinnande kärlek för Pokémon som du och jag


Vill hitta honom på en krog och så ska jag fråga: "Vilken pokémon är du? Dig har jag aldrig sett förut och jag har alla 649" Sedan ska jag fånga honom. [badgrin]