Forumet - HJÄLP

HJÄLP

93 0 11
Jag har en vän som jag känt sedan jag var cirka 5 år. Jag är idag 19 år. Under hela min uppväxt har vi varit jättenära, men allt eftersom vi blev äldre så förändrades vi åt olika håll. Hon har alltid mått rätt dåligt, skadat sig själv osv.
Alltid haft dåligt självförtroende och inte fungerat socialt, vilket har medfört att hon drog ner mig i skiten också. Men på senare år så började jag inse det, jag ville inte isolera mig med henne, jag vill ha fler vänner.
När vi var yngre så var det som att hon inte tillät mig att träffa andra kompisar, hon blev förbannad då.
Hon har också försökt pressa mig till att göra saker jag inte vill, enbart för att vi inte ska sära på oss. Så som att söka samma gymnasielinje, för att sedan söka till samma högskola. Men så långt ville inte jag gå, jag sökte till ett annat program än vad hon gjorde.
Eftersom vi hamnade på olika skolor så började jag träffa andra, och har nu ett kompisgäng som jag ofta umgås med. Den bästa kompisen blev då så klart ledsen och ville att jag skulle introducera henne för mina nya kompisar och ville vara med och umgås, bara det att tar jag med henne på våra fester så vill hon att jag bara ska sitta och prata med henne. Själv har hon ingen förmåga att vilja lära känna andra och vara social. Under hela vår skolgång tillsammans innan gymnasiet så tvingade hon till och med mig att inte äta skollunch, eftersom hon inte ville vara i matsalen bland allt folk.
Hon har fått hjälp för sina problem och går till psykolog, men det verkar inte som att hon tar in ett skit av vad de säger till henne.

Och vad gäller mitt kärleksliv är det ännu värre, så fort jag har pojkvän och inte hon, så blir hon jätte-elak. Om min pojkvän och jag skulle bråka lite, så manar kompisen på att jag borde dumpa honom med en gång. Hon sa till och med till mig en gång att "Om inte du hade haft honom, så hade jag mått bättre". Och det var droppen för mig.
I samband med att jag började tröttna rejält på henne, och försökte få våran relation att "rinna ut i sanden" så var vi på en fest tillsammans. Jag drack alldeles för mycket och däckade hemma hos henne, min pojkvän var också med och festade och mina andra kompisar. Men gänget drog ut på krogen vid midnatt, men min pojkvän stannade kvar med mig eftersom jag låg och sov.

Morgonen efter är allting lite stelt, men jag och min pojkvän åkte hem till mig igen på förmiddagen. Senare under dagen så ringer kompisen och säger "Du kommer bli jättearg på mig nu, men jag och -pojkvännens namn- hade sex"
Hela min värld föll isär. Det var verkligen det sista jag orkade med.
Sen började hon förklara att hon tydligen också hade däckat, att han hade förgripit sig på henne och att det hade varit en våldtäkt. Men hon kunde återberätta allting i detalj som hade gått till, och när det hade hänt.
Mina kompisar berättade även att under kvällen hade hon varit jättekonstig, spelat mer berusad än vad hon var, och klängt och ropat på min pojkvän konstant. Hon berättade också själv att hon klätt av sig i bara underkläder och satt sig på sin säng och däckat, då han var i samma rum. Och att det var då det hela hände.

Nu i efterhand sa jag åt henne att jag inte ville umgås för att jag mår dåligt. Att jag inte ville träffa varken henne eller honom, för att jag ville börja om på nytt och starta ett nytt liv. Men sanningen var den att jag ville bara bli av med henne, jag mår så mycket bättre utan henne. Pojkvännen var helt förstörd, han hade inte sett det som en våldtäkt, och han hade varit riktigt berusad. Jag och pojkvännen har kontakt, och han har tröstat mig, pratat med mig, stöttat mig. Den före detta "bästa vännen" har inte en gång frågat hur det är.

Sedan nu, efter ca 3 månader, stötte vi på varandra på stan. Och hon börjar prata om att hon vill ses igen, frågar om det är bra med mig, och jag kunde inte annat än att vara trevlig tillbaks. Och idag dagen efter så ringer hon och vill umgås.
Nu till punkt, hur säger jag till henne att jag inte vill ha kontakt på ett rättvist sätt. Pga det som hände så känner jag mig orättvis emot henne, men jag vill tänka på mig själv och min egna lycka. Ibland måste man vara självisk för att överleva. För rent ut sagt gör jag nästan vad som helst för att bli av med henne, hon tar tusen gånger mer utav mig än vad hon ger. Hon tillför inte någonting bra överhuvudtaget, är alltid bara spydig och självupptagen. Hon vill alltid bara prata om sig själv och struntar i mitt liv och mina problem. Fastän jag stöttat henne så otroligt mycket.
Hon är väldigt manipulativ och det är precis som att hon gillar att rulla sig i självömkan. Allting cirkulerar runt henne, hon kan aldrig anpassa sig, utan alla andra ska anpassa sig efter henne.
Jag behövde mest få prata av mig, för det är så oerhört svårt vad man ska säga till någon som varit ens närmaste kompis i nästan 15 år. Det går inte att säga rakt ut var skon klämmer. Jag skickade iallafall iväg ett långt sms där jag beskrev påt ungefär hur jag känner, att jag inte trivs och att jag inte tycker att vi borde umgås så mycket men att jag gärna har kontakt.
Pga hur hon har mått har jag så otroligt svårt för att sätta mig själv i första hand, jag får sådana otroliga skuldkänslor eftersom hon alltid har varit så beroende av mig.

Spana också in:

cocolove:

Pga hur hon har mått har jag så otroligt svårt för att sätta mig själv i första hand, jag får sådana otroliga skuldkänslor eftersom hon alltid har varit så beroende av mig


Manipulativa människor tenderar att ha den sortens inverkan på andra. Bra att du skrev till henne, hoppas det hjälper något. Att du gärna har kontakt kanske ej var så bra i och för sig.. men att skriva att du inte vill ha någon som helst kontakt med henne skulle inte fungera?
Hon bor mittemot mig så att säga upp kontakten helt vore som att starta ett kallt krig. Det skulle nog ge mig mer obehag än vad det skulle vara värt. Jag planerar att flytta härifrån så fort jag kommit underfund med vad jag vill gå för utbildning, jag har aldrig riktigt kunnat ta mig tiden till att ta reda på vad bara jag vill.
Tycker att du ska vara uppriktig mot henne. Fine hon bor mitt emot och är en av dina bästa vänner. Men om hon inte kan förstå att hennes beteende får dig att må dåligt så finns det inte så mycket att göra. Antingen så drass du med att hon beter sig som ett svin eller så bryter du helt enkelt tills/ om hon visar någon bättre mänsklig sida.