Forumet - Hjälp miiig, jag hetsäter! :'<

Hjälp miiig, jag hetsäter! :'<

2121 0 45
Hejsan på er där ute.
Jag behöver verkligen er hjälp. Jag har nämligen börjat hetsäta. . .
Jag har tidigare haft anoroxia och hade då hjälp av en dietist, hade stränga mat sheman och drack massor av närings drycker.
Det var inte länge sedan jag vart friskskriven från anoroxian, kanske 2 månader sedan. Måste ju erkänna att egentligen aldrig blev riktigt frisk. Men jag påstod ju att jag var det, eftersom att jag inte klarade av dessa sheman och närings drycker längre.
Jag hade gått upp till 50 kg när jag skrevs som frisk.
Men har nu i gen gått ner till 45. Jag är ca 166 cm lång och 14 år.
Iallafall, nu är det nämligen så, att jag har börjat hetsäta!
När jag börjar, kan jag nästan inte sluta. I bland får jag för mig att proppa i mig allt gott jag hittar.
Jag får verkligen riktiga attacker!
Här om dagen åt jag en halv äppelpaj med vanilj sås också.
Och innan det, åt jag 4 stycken våfflor.. Även fast jag kände hur det tog emot i magen, fortsatte jag vräka i mig.

Men det är inte alltid söt-saker jag proppar i mig, utan oftast är det att jag äter ''vanlig'' mat men kan inte sluta.
Blir liksom inte mätt..
Först lägger jag upp en normal portion. Sedan blir det att jag tar mer. Och sedan ännu mer. osv. .
Eller i bland, äter jag jätte lite mat när jag sitter med familjen, sedan när de gått i från mat bordet och ingen ser, går jag och proppar i mig ännu mera.

Men jag får sådan otrolig ångest efteråt, så jag motionerar övermycket. Och kan sedan låta bli att äta på väldigt länge.
Och vissa dagar, äter jag ingenting alls. för att jag vet att om jag börjar äta kommer jag bara att värka i mig en massa.
Det är väll antagligen det som gör så att jag inte går upp i vikt.
Jag är fortfarande sedan anoroxin, Vikt fixerad, väger mig så fort jag ser en våg tyyp..
Men jag vill inte gå ner mera i vikt, men jag vill samtidigt inte gå upp mera heller. Iallafall inte på det hära sättet, genom att vräka i mig en massa fett. .
Jag antar att det här är tröst-ätning också. Eftersom att jag inte alls mår bra psykiskt..
Och jag har verkligen dålig självkänsla och självförtroende.
Jag pratar med Psykolog, och jag berättar mycket för henne. Men jag vågar inte berätta om dessa hets-ätar attacker.. Det känns liksom väldigt pinsamt!!!
Och kanske om de ser att jag gått ner i vikt i gen, kommer jag få tillbaka alla jäävla näringsdrycker å sheman.
Och de vill jag verkligen inte.
Och jag har ju inte anoroxia nuu.. Utan någon annan form av ätstörning. Vet inte vad man ska kalla den?

Iaf, så vågar jag inte prata om detta för någon..
Och när jag försökte prata med psykologen om det, började jag försiktigt och sa att jag typ börjat tröst äta..
Men hon svarade: Men det är vanligt, ha ingen ångest för det. För du är ju så smal också, så du kan gott tröstäta med bra samvete.

Liksom hallåå?? ja kanske. men va fan, jag får ju massa ångest ändå? och sedan, om jag typ släpper taget, äter äter.. skiter i att jag går upp i vikt. Så kommer jag ju bli över viktigt istället. Och inte kunna sluta alls.. asså.. fattar ni vad jag menar?

Det här är jävligt jobbigt, och jag behöver eran hjälp!
Snälla, om någon typ gör exakt samma sak, och känner i gen sig i detta, skriiv!
Eller, om du haft dessa problem och vet hur man ska lösa det..
Jag behööver allt jag kan få.. Stöttande och hjälp. NU!
Jag pallar inte längre, jag liksom vet inte vad jag ska göra.
Jag tappar kontrollen. HJÄLP MIG!
Det låter som att du har det väldigt jobbigt just nu och så ska du ju inte behöva ha det.

tjejzonen.se och abkontakt.se har bra rådgivning och kunniga medarbetare. Skulle du kunna tänka dig att prata med någon av dem som ett första steg? På sikt vore det nog ändå bra om du vågade ta upp det med din psykolog eftersom hon/han är insatt i just din situation.

Spana också in:

men du kanske skulle försöka gå upp lite i vikt. det här med att du äter så mycket behöver ju inte vara en dålig grej. men du måste ju precis som du sa akta dig för att bli överviktig samtidigt. Fast får man välja så kanske överviktig är att föredra framför anorexi? Kanske kunde vara en ide att sätta upp ett mål för din vikt, den vikt som du vill ha så att säga och så försöker du hamna där. Det där med att hetsäta låter som en naturlig följd av anorexi, kroppen behöver mer näring och mat så att säga för att stabilisera. Det bästa kanske trots allt är att prata med någon som är kunnig. lycka till[smile]
Jag hetsåt tidigare. Och än idag så kan det bli att jag äter för mkt, t.ex när jag mår dåligt och om jag är riktigt stressad och har ångest.

Det viktigaste, även enligt min psykolog, är att även fast du vill kompensera för överätandet så får du inte hoppa över måltider!!

För du hamnar lätt i en ond cirkel att du då är hungrig och hela kroppen skriker efter mat och sen när du väl äter så proppar du i dig. Sen kompenserar du i några dagar, och sen är karusellen igång.
Försök att äta ordentligt vid varje måltid så kroppen aldrig är utsvulten.
Men det viktigaste är att du lär dig acceptera dig själv för den du är, och även om det låter klyschigt, så måste du älska dig själv.

Om du behöver fråga nått om hur det var för mig, eller liknande så skriv bara pm :). Vill inte att någon ska behöva ha det helvete som jag hade.

[love]
ååh jag känner precis som du just nu.
innan åt jag ofantligt lite, men enda sen mamm​a å pappa & alla tvingat i mig mat så har det bara blivit mer å mer. hetsätit nu i ty​p 2 veckor.
mår skit & hemskt men måste upp i vikt annars får jag gå på dagvård.
vi​ll inte bli tjock bara för detta, men vill inte gå på dagvård heller.

antar att ja​g måste försöka göra så som du med borde, äta normalt.
ha någon som övervakar en til​ls man klarar det själv...
Rätt grundläggande för att undvika hetsätande är att äta regelbundet. Lågt blodsocker​ och hunger triggar hetsätning. Se till att tugga maten ordentligt också, det är jobb​igare att äta massiva mängder mat på det sättet. Och prata med din psykolog, även om ​det känns pinsamt.
Om du känner typ att du måste hetsäta försök att fokusera på nåt annat. Gör vad som helst annat som distraherar dig.

Tänk på vad du äter och varför.

Döm inte dig själv. Bli inte arg eller känn dig inte svag om du råkar tappa kontrollen nån gång.

Innan du börjar hetsäta, HINDRA DIG SJÄLV, och fråga dig själv om du verkligen är hungrig eller tröstäter du? Varför, isåfall?

- och, om du inte är hungrig. Tänk på konsekvenserna av när du äter för mkt.

Hittade detta:

If you cant stop eating junk foods it's often because you have kept them out of your diet in the first place. Of if you eat too much junk foods it's because at some point you didn't allow yourself to have any.

Another form of binge eating is emotional eating. Emotional eating is when you eat comfort foods to soothe tough or negative emotions. Notice how you eat too much on days you are stressed out? To stop binge eating sometimes you need to first stop emotional eating.

Binge eating is a form of compulsive overeating. To overcome overeating one needs to first become aware of why they are eating in the first place. Do you eat because you are physically hungry or are you engaging in emotional eating? Are you trying to use food to comfort yourself?

Overcoming binging or overcoming binge eating disorder isn't easy. It's a challenge. Often binge eating ends up becoming a nasty habit, and just like any bad habit, it takes time to correct it.

Hoppas jag kunde hjälpa dig lite [smile]
jag känner igen mig i vad du skriver, Har p åett ungefär samma problem just nu. Vet inte om jag var anorektiker eller inte, men jag hade extremt svårt för att äta mat och jag tränade 4timmar varje dag för att kunna handskas med ågnesten som jag fick om jag åt något. Vägde 60kg från början och var 1,63cm lång och då var jag 13år. Jag gick ner 10kg ganska så snabbt, sen var det från och till hur jag åt och hur jag tränade så jag gick upp 5kg och gick ner 6kg osv. så tillslut hade jag gått ner nästan 15kg. Då såg mina föräldrar vad jag höll på med och då så gav jag allt för att sluta med det för egentligen så ville jag inte något annat än att bara vara migsjälv och leva.

Nu har det gått 5år och jag äter normalt, men känner igen mig i att hetsäta så som du gör. Typ när jag får nog av att leva med alla dessa regler som jagsjälv har satt upp (att äta viss sorts mat och att jag måste träna vissa timmar om jag äter viss mat osv) så tänker jag att det måste få ett slut och då får jag sån panik och typ går och köper godis och trycker i mig för att vara typ rebellisk mot migsjälv eller något?... Tror därimot inte att det är rätta vägen att komma över problemet eftersom att det är tankarna som styr. alltså hjälper det inte vad man äter eller inte äter för man mår lika dåligt iallafall.

Har gått hoss en psykolog i något år nu, men slutade där förra veckan (kanske rebellisk igen? ska nog börja igen om jag inte klarar migsjälv) Gick inte där för mina ätstörningar, gick där för att jag varit deprimerad de senaste 5åren, och därav min ätstörning.

Då det var som värst tränade jag 28timmar i veckan, numera tränar jag 14timmar i veckan högst. Och äter normalt. Men satsar på att minska träningen ännu mer (delvis prg av att jag fått massa följdsjukdommar och skador i kroppen men även för att jag verkligen satsar på att ha en frisk och sund relation till mat och träning)

Om det är någon som vill så är jag gärna med på att vara stött person på msn eller liknande, Hade även behövt någon som stöttade mig ibland, jamenar Vem behöver inte det?

[smile]
wastedp0tential:

Att bara hetsäta och att vara bulimiker är två helt olika ätstörningar..


Bulimiker hetsäter och kompenserar sedan för det genom att kräkas, laxera och/eller övermotionera. Oftast alla tre.

Hetsätare hetsäter men kompenserar inte.



Mycket grovt dragen linje dock. MYCKET.
Och skull einte hålla med om att bulimi är en rätt så öppen diagnos.