Forumet - Hjälp

Hjälp

308 0 7
Mår så jävla dåligt och har ingen annan att vända mig till just nu så jag bestämde mig för att skriva här och hoppas att det finns någon vänlig själ där ute som har något litet råd eller så. 

Har skurit mig till och från i några år men det har blivit värre den senaste tiden. 
Under hösten har jag också börjat dricka för mycket, och tar droger ibland för att komma bort från verkligheten en stud. Skolan går skit och missar den ofta pga att jag är full eller hög. Men samtidigt står jag fan inte ut med verkligheten, när jag inte är hög är nästan det enda jag tänker på att ta livet av mig. Allt känns så jävla skit och meningslöst och jag börjar ge upp tanken på att det nånsin kommer att bli bättre..

Ni med erfarenhet, hur gjorde ni för att sluta skära er? Och hur gör man för att bli av med självmordstankarna? Vill egentligen inte dö, men det är den enda utvägen jag ser just nu...

pimpim: Mår så jävla dåligt och har ingen annan att vända mig till just nu så jag bestämde mig för att skriva här och hoppas att det finns någon vänlig själ där ute som har något litet råd eller så. 

Har skurit mig till och från i några år men det har blivit värre den senaste tiden. 
Under hösten har jag också börjat dricka för mycket, och tar droger ibland för att komma bort från verkligheten en stud. Skolan går skit och missar den ofta pga att jag är full eller hög. Men samtidigt står jag fan inte ut med verkligheten, när jag inte är hög är nästan det enda jag tänker på att ta livet av mig. Allt känns så jävla skit och meningslöst och jag börjar ge upp tanken på att det nånsin kommer att bli bättre..

Ni med erfarenhet, hur gjorde ni för att sluta skära er? Och hur gör man för att bli av med självmordstankarna? Vill egentligen inte dö, men det är den enda utvägen jag ser just nu...
Jag har hjälpt en som skärde sig/hade självskadebeteende. Lyckades tillslut. Om du vill så kan jag försöka hjälpa dig också med bland annat det Glad
(Har också erfarenheter inom självmordstankar)
feel ya 

går i perioder dt där 

när dt är "bra" är d inte katastrof iaf, lr det är det väl men psyket befinner sig i drömvärlden typ, i det tillståndet bryr jag mig inte om nåt annat än sömn eller mörker och tystnad så att jag kan fortsätta drömma. :*)

när dt är dåligt så är dt pissss då vill jag dööööö, men skulle aldrig klara av att ta livet av mig, räds så himla mkt för sådan död, de religiösa har lyckats hjärntvätta mig med massa skit som att man kmr brinna för evigt i helvetet och så och lida mer är ngnsin.  

Spana också in:


adaq: Ta inte självmord! Jag är kvarlevande efter en som gjorde det. Det blev en tid av depression som inte är slut ännu fast det har gått 2år. Vad är det som är jobbigt? Varför skär du dig? Berätta så kan jag hjälpa dig. Glad
Jag skär mig för att jag hatar mig själv så mycket, för att jag är äcklig och värdelös. Jag va med om sexuella övergrepp när jag var liten och växte upp i en familj där våld hörde till vardagen. Det är väl det som är jobbigt, att jag får flashbacks från det..

pimpim:
Jag skär mig för att jag hatar mig själv så mycket, för att jag är äcklig och värdelös. Jag va med om sexuella övergrepp när jag var liten och växte upp i en familj där våld hörde till vardagen. Det är väl det som är jobbigt, att jag får flashbacks från det..
Du är inte värdelös. Det är inte ditt fel att du blev utsatt för sexuella övergrepp. Du ska inte känna någon skuld för det. Kom ihåg att det aldrig är offrets fel på något sätt. Du har varit stark och fortsätt så! Det kan kännas bätre att prata med en kurator eller psykolog. Det kan kännas tveksamt i början men sen kommer du tycka att det är skönt. Kämpa på!

adaq:
Du är inte värdelös. Det är inte ditt fel att du blev utsatt för sexuella övergrepp. Du ska inte känna någon skuld för det. Kom ihåg att det aldrig är offrets fel på något sätt. Du har varit stark och fortsätt så! Det kan kännas bätre att prata med en kurator eller psykolog. Det kan kännas tveksamt i början men sen kommer du tycka att det är skönt. Kämpa på!
Tack, försöker ta in de orden. 

Har gått till en psykolog nu i ett halvår men det känns inte som att jag går framåt nånting, snarare tvärt om. Trots att jag faktiskt trivs väldigt bra med henne..

Jag ska försöka bita ihop ett tag till, men skulle behöva konkreta tips på strategier att använda mig av när jag känner att jag vill skära mig..för jag är så leds på ärren som jag redan har.