Forumet - Hon/henne han/honom hen/?

Hon/henne han/honom hen/?

1337 1 41

Spana också in:


Nachac:
"Hen" är både subjekt och objekt då "henom", som uppenbar blandning av "henne" och "honom" motverkar syftet.

Hen är könsneutralt, henom är binärt.

Rekommenderas också av Språkrådet: http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/aktuellt-sprakrad/granskade-rad/2014-04-30-hur-anvander-man-pronomenet-hen.html

Ursäkta struktur, klistrade in från tidigare inlägg.

Det gör saker och ting svårläsligt om ett ord har samma form i subjektsform som objektsform. Ni bör hitta ett alterantiv.

Gamlefarbror Pastill: nachac: jo? det är påhittat för att låta "personligt" genom att låta som ett könspronomen
Ja, vi har diskuterat detta. Sak och person är en annan dimension än kön. "Hen" är en försvenskning från finskans "hän" som är just ett könsneutralt tredje person singular personligt pronomen. "Den" som jag antar att du fortfarande förespråkar är en annan typ av språkvariation och omnämner något icke antropomorft. Därför skulle ett användande av detta ord gentemot personer uppfattas nedvärderande.

Gamlefarbror Pastill: "den" åsyftar redan personer i många sammanhang ("den som"... etc) så vore inte ett konstigt hopp
Det är ju på grund av uteblivna ord på grund av överflödighet. Det vill säga den personen, eller den människan, opersonliga begrepp som i sammanhanget snarare syftar på en abstrakt "sak." Jag argumenterar inte mot att göra "den" mer personligt, men det är en annan förskjutningskamp än strävan efter könsneutralitet. "Hen" är inte tilltalande för att det låter som ett könspronomen, utan för att det låter som ett personpronomen.

Nachac:
Det är ju på grund av uteblivna ord på grund av överflödighet.

pronomen, ja.

Nachac:
Det vill säga den personen, eller den människan, opersonliga begrepp som i sammanhanget snarare syftar på en abstrakt "sak."

det syftar ofta på personen som utbytbar uppfyllare av någon viss funktion, ja. eller när personen är okänd.


Nachac:
Jag argumenterar inte mot att göra "den" mer personligt, men det är en annan förskjutningskamp än strävan efter könsneutralitet. "Hen" är inte tilltalande för att det låter som ett könspronomen, utan för att det låter som ett personpronomen.

tycker det verkar som att det upplevs personligt för att det upplevs könat och kön är en stark identitetsfaktor. att "hen" öht funkar är alltså i sig ett symptom på könsmaktsordningen och hur viktigt kön är för oss som sociala varelser i alla möjiga sammanhang.

Gamlefarbror Pastill: pronomen, ja.
Ja, och "den" åsyftar saker. Saker kan ju emellertid också vara personer om man specificerar, vilket vi kommer till nedan.
Gamlefarbror Pastill: det syftar ofta på personen som utbytbar uppfyllare av någon viss funktion, ja. eller när personen är okänd.
Ja, en avpersonad person.
Gamlefarbror Pastill: tycker det verkar som att det upplevs personligt för att det upplevs könat och kön är en stark identitetsfaktor. att "hen" öht funkar är alltså i sig ett symptom på könsmaktsordningen och hur viktigt kön är för oss som sociala varelser i alla möjiga sammanhang.
Tänker tvärtom att egenskaper skapar samhörighet och därmed personer, av vilken anledning ålder nämns i tid och otid om människor i nyhetsblaskor. Det är inte könandet som ger det personliga, i så fall hade vi också benämnt människor som hanar och honor, utan distinktionen från det icke antropomorfa.

Nachac:
Tänker tvärtom att egenskaper skapar samhörighet och därmed personer, av vilken anledning ålder nämns i tid och otid om människor i nyhetsblaskor. Det är inte könandet som ger det personliga, i så fall hade vi också benämnt människor som hanar och honor, utan distinktionen från det icke antropomorfa.

hur är det tvärtom?

könandet är viktigt, eller kanske genus-andet (hane och hona syftar på biologiskt kön, inte mytbildning kring könsroller). hen är inte ett könsneutralt pronomen, snarare ett neutralt könspronomen. visst är det väl bra att ha ett pronomen som inte betecknar kön men betydelsen av "hen" är ju alltid "person med något av könen" när den kanske borde vara "person" och inget annat.

Gamlefarbror Pastill: hur är det tvärtom?
Andra hållet i följdriktningen. Kön personifierar för att det identifierar, precis som ålder, intressen och längd. För att det är information, inte för att det är kön.
Gamlefarbror Pastill: könandet är viktigt, eller kanske genus-andet (hane och hona syftar på biologiskt kön, inte mytbildning kring könsroller).
Genus är en senmodern analys, innan dess var "man", "kvinna" synonyma med mänsklig hane respektive hona. Köna kan man göra utan dessa pronomen och begrepp. Vad som efterfrågas är en frånskiljning från djuren.

Nachac:
Andra hållet i följdriktningen. Kön personifierar för att det identifierar, precis som ålder, intressen och längd. För att det är information, inte för att det är kön.

uppenbarligen är kön extra viktigt då våra personpronomen är könade. och "hen" är anpassat efter dessa könade personpronomen, alltså kontraproduktivt.

du ändrade inte min följdriktning och ingenting är egentligen "tvärtom" men vi kan strunta i det.

Nachac:
Genus är en senmodern analys, innan dess var "man", "kvinna" synonyma med mänsklig hane respektive hona. Köna kan man göra utan dessa pronomen och begrepp. Vad som efterfrågas är en frånskiljning från djuren.

nej, man menade inte samma sak med man/kvinna som med tjur/ko, tupp/höna o liknande... klart det finns mycket mer kulturella förväntningar kopplade till det mänskliga.

jaja jag förstår att du verkligen inte vill komma nån vart med det här.