Forumet - hur är det att gå på gymnasie egentligen:)?

hur är det att gå på gymnasie egentligen:)?

4114 1 23

Hej

jag är en tjej som ska börja i nian på hösten och känner mig jätte nervös inför gymnasiet! Jag är rädd för att hamna i en klass där jag inte känner någon, rädd för att inte få några kompisar Förvirrad skulle vara snällt om någon som går på gymnasiet skulle kunna skriva till mig hur det är. Finns det också mobbare och det "coola" och "populära" gänget där? eller blir alla mogna när de börjar i gymnasiet? fyy såå läskigt

 

 


 

Senast ändrad 14 May 2013, 11:21 av André Vifot Haas

getalife: Finns det också mobbare och det "coola" och "populära" gänget där?
Jo, jag upplevde det på sådant vis något. Det var betydligt svagare ström utav detta på gymnasiet jämfört med grundskola, med fortfarande spänning liksom..
Med andra ord: Alla är inte mogna på gymnasiet.. Självklart existerar folk som aldrig mognar, men utav dem som gör är några utav dem ungefär som i grundskolan. 

det är väldigt likt högstadiet, bara att du själv valt vilken sorts kurser du vill läsa (genom att välja linje på vårterminen i nian). alla mognar inte över ett sommarlov, men ni utvecklas och mognar ju hela tiden. tänk att alla är i sammasituation som du, lite osäkra och nervösa över allt nytt. ni sitter i samma båt och bara du försöker vara öppen och ta kontakt med dina nya klasskamrater första veckorna kan du få vänner för livet och ha en jättehärlig gymnasietid :) försök att inte oroa dig redan nu, det är ju över ett år kvar! Ta det lungt :)

Spana också in:


getalife:
haha du har rätt men jag känner någon som går på gymnasiet och hon trivs inte alls  i hennes klass och är ensam i rasterna och så:( men hoppas det inte blir så för mig
detfina med gymnasiet är att du kan byta klass och utbildning om det inte passar dig/du inte trivs. och ja, visst kan det suga att vara själv mycket. fördelenär att man kan ägna sina raster åt läxor och vara helt läxfri närman kommer hem. det är gött.

elverpigen: det är väldigt likt högstadiet, bara att du själv valt vilken sorts kurser du vill läsa (genom att välja linje på vårterminen i nian). alla mognar inte över ett sommarlov, men ni utvecklas och mognar ju hela tiden. tänk att alla är i sammasituation som du, lite osäkra och nervösa över allt nytt. ni sitter i samma båt och bara du försöker vara öppen och ta kontakt med dina nya klasskamrater första veckorna kan du få vänner för livet och ha en jättehärlig gymnasietid :) försök att inte oroa dig redan nu, det är ju över ett år kvar! Ta det lungt :)
håller inte alls med om detta. tyckte högstadiet var ett helvete med en massa slöa idioter. på gymnasiet var folk någorlunda ambitiösa (iaf i min klass då jag gick nv) och hade dessutom mognat sjukt mycket.

Blivande_japan:
håller inte alls med om detta. tyckte högstadiet var ett helvete med en massa slöa idioter. på gymnasiet var folk någorlunda ambitiösa (iaf i min klass då jag gick nv) och hade dessutom mognat sjukt mycket.
sant, beroende på utbildning sållas ju de som tappats bakom vagnar bort lite lättare. menade mest att det fpör mig kändes ungefär likadant, själva "skolformen" som högstadiet.

Det är hemskt, själv åkte man på en bra lärare först sen andra året fick man en sliten jävla gubbe med så grov skånska att jag undrade vilken grotta han bott i. Han skulle gå i pension efter 6månade och 3av10 tidigare kurser var nerskrivna av den första läraren vilket betydde att jag var tvungen att göra om skiten sen satt man där och jobbade på BET IHOP liksom efter 1månads arbete så inser jag att jag gör fel pga att läraren inte har förklarat när han dömt mitt arbete.. Om han ens tittade på det

Jag upplevde i varje fall aldrig någon mobbing i gymnasiet, eftersom att jag varit utsatt för mobbing mesta delen utav mina grundskoleår så kändes det "rätt" i gymnasiet där jag fick mina vänner. Det kändes även som att det fanns mer plats att vara "sig själv" och jag är inte den "coola" i det "coola gänget" men jag hade nog de bästa roligaste vännerna som bjöd på sig mest och hade mest humor kan jag i varje fall säga. Folk blir mer mogna och de gör inte sådant som elaka "barn" gör, för jag anser att jag var ett riktigt barn när jag var 14.

Men sedan har jag aldrig brytt mig om vilka som är "populära". 

Jag älskade de vännerna jag fick då och det är dem jag umgås mest med än idag, mer än mina högstadievänner.


I högstadiet var jag utstött och mobbad, så jag tänkte att det inte kunde bli värre i gymnasiet. Jag gick sam linjen i 2 dagar, sedan gick jag till rektorn och hoppade av. 2 dagar senare började jag på en naturbrukslinje med djur inriktning. SÅ nöjd med min klass. 1 år har gått men det känns verkligen som en månad... Så GE DIG INTE förrän du verkligen trivs och lite alltid på magkänslan! :)

Har lite samma känslor å tankar som du, du!
Dock så börjar jag gymnasiet redan nu i höst, smått taggad faktiskt. Estet, uknow. ^^
Vet inte om du tänkt på det, men kanske att man också kan få svar här av någon god..?
Men det jag oroar mig nästan mer för är om gymnasieåren går mycket mer på alkohol å rökning.  Att det är nästan DET som sätter stämpeln, på "nollningen" osv. Lite så?
Å skiljer studietempot mycket ifrån högstadiet --> gymnasiet? =) Tack på förhand iallafall.