Forumet - Hur går man vidare?

Hur går man vidare?

64 0 12
Jag vet att det finns människor här som kommer skriva idiotrisa, onödiga saker och jag ber er att inte göra det, för en gångs skull så kan ni väl försöka växa upp bevisa att ni kan? danke. Ni kommer hamna i samma fas i livet.

För 48 dagar sedan dog min pappa, vi var förvarnade och allt (han fick sin dödsdom redan den 16e augusti av en idiotisk läkare som sa "du har 5-10 dagar kvar att leva förresten, och sedan gick han)

Jag sitter här i min lägenhet och bara går fram och tillbaka, skriker rätt ut, slår och har mig i väggar. Ibland har jag kunnat ligga vaken 2 dagar o 3 nätter i rad och glo upp i taket.

Jag ser alltid bilder på pappa, död, när jag blundar. Tänker jag för mycket så hör jag honom ta sitt sista andetag. Även när jag lyssnar på musik så hör jag allt.

Min kropp vill inte acceptera att pappa är död, inte ens jag vill acceptera det.
Hans sjukdomshistoria är kort, men ändå lång.

I drygt två månader kämpade vi alla hemma, 24/7 för att pappa skulle få dö i hemmet, vi alla såg hur han blev sämre och sämre. I slutet vägde han 50 kilo (om inte mindre) och han var ju bara skelett och skinn.

Andningsuppehåll på 80 sekunder, andades i 20 sekunder. Även det hör jag.

Att sedan läkarna ignonerade honom i över 10 år gör inte saken bättre, det var vi anhöriga som fick säga åt läkarna vad de skulle göra, läkarna/sjuksköterskorna gav pappa i princip medicin o mat. That's it.

Hur går man vidare?
Jag finner inte ens lycka hos djuren, i musiken, i skrivandet ingenstans.
Jag försummar allt som är runt mig för jag finner ingen glädje i det hela.

Någon som har tips o idéer på hur man kan försöka gå vidare? Aktiviteter?
Fy fan vad vidrigt gjort av läkarna. Ni skulle ha gått till ett annat sjukhus. Gärna gått till tidningen med. Men ni kanske gick till ett annat sjukhus.

Carat:

Hur går man vidare?


Svårt att säga. Alla hanterar sorgen på olika sätt.
Det du behöver är väl en sysselsättning som håller dig lugn helt klart... Att umgås med vänner hjälpte mig från att bli galen. Man blir rastlös av att gå runt hemma.

Försök inte gå vidare redan nu, du blir inte kvitt det och skjuter du undan det kommer allting tillbaka nån gång senare i livet. Du ska leva med det här resten av livet så det tar naturligtvis år eller månader att släppa det. Förmodligen år...

Behöver du gråta så gråt, låt bilderna komma och sluta inte tänka på det när det dyker upp i tankarna.

Det finns inte så mycket tips att komma med. Du sköter säkert det hela bra.

Spana också in:

Carat:

Min kropp vill inte acceptera att pappa är död, inte ens jag vill acceptera det.


Tror att det är svårt att gå vidare om du inte har kommit över sorgen än. Och första steget blir att acceptera hans död.
Det kommer förmodligen inte ske på beställning, så det enda du kan göra är att vänta och ha tålamod. Säg till vänner och bekanta att du har det jobbigt, och be dem ha överseende med det.
Du nämner även djur i din text, har du egna och de försummas pga din situation föreslår jag att du ber någon annan sköta om de tills du blir bättre. Människor kan överleva utan dig, men dina potentiella djur är beroende av att du sköter om de.