Forumet - Hur ger man ut en bok? Fråga Pjotr Sarlacc.

Hur ger man ut en bok? Fråga Pjotr Sarlacc.

80 0 11
Vördade medforumiter, goddag.

Mitt namn är Pjotr Sarlacc och jag är en författare av fjärde rang. Glättiga tonårsböcker är mitt gebit, jag är även förlagsteknikaliteter förtrogen då jag varit i kontakt med ett antal i Stockholmsområdet samt åtagit mig att själv starta ett, under min vistelse i Bhutan 55-61. Ett till mitt förtret styltat företag dömt att misslyckas.

Har ni ungdomar några frågor gällande författarprocessen besvarar jag dem gladeligen.
Blitzen:

0/10 troll


Jag är en herre av tankemässigt ovillkorlig disposition, ändock är den praktiska skrivandeprocessen en för mig ofta dubbelt tvetydig process. Rent logiskt är det onödigt att avgöra vilket av de två tvivel jag står inför som är primärt respektive sekundärt då de övergår i varandra, parmässigt såväl som polärt. Det är endast känslan som velar, något jag ivrigt bekämpar inom mig.

Jag är trettiotvå år gammal och jag skriver böcker för tonåringar. Genom åren har den egentligt primordiala förlusten av min oskuld i Kierkegaards mening eroderat min upplevelse av att vara en omedelbar människa och jag kan inte annat än ifrågasätta båda min motivation till att skriva samt hur jag bör förhålla mig till mina skildringsobjekt.

I koncisa ordval är det jag dras mellan engagemang och meningslöshet samt kärlek och förakt. Vilket för vant öga visar sig tydligt i mina verk "Olle med den trånga förhuden", "Kajal och blyerts" och "Caffè Blatte 2004".

Bra frågor! Jag besvarar gärna fler!

Spana också in:

"Shit vad jag önskar att jag var neger" tänkte han. "Den vite mannen är den yttersta manifestation av den i välfärdsbekvämlighetens hjälplöst teknologiavhängiga effektiviseringscykler till återvändsgränder amoklöpande mänsklighets stympade verklighetsvarseblivning dömd till epistemologisk omöjlighet, den mest långtskridda avart i den ontologiska cysta som människan utgör."

Gunnar af Björkenspell, respektabel krönikör som gick under akronymaliaset Brk G satt invid glasväggen till kulturhusets teaterbar blickandes över Sergels Torg. Han inväntade sin kollega Viktor Ahlén när han rycktes ur och till av det omisskännliga ljudet av ett slemharklande skri utstött ur ett tandlöst spädbarnsgap som ändock vidhöll en klang av intentionalitet och illvilja okarakteristiskt för ett litet barn. Längs af Björkenspells hörselnerver i ettriga krusningar processerade av mentala kapaciteter oskiljaktigt ingrodda i hans varelse sen en primordial tid innan och bortom de ord nödvändiga för att psykologiskt avgränsa fenomenet angrep detta intryck metaevolutionärt fördelaktiga element hos af Björkenspell som ej vill bära namn.

Ordlös fruktan grep Brk G.

--

Fortsättning följer ärade ungdomar och trots allt tillika medforumiter! Jag ämnar att dela med mig ytterligare av detta fragment ur min nästkommande tonårsbok.

Dold text: ps saxa 1 grej lite för ffekt :/