Forumet - Hur kan en psykolog vara till min hjälp??

Hur kan en psykolog vara till min hjälp??

3585 1 162
Under större delen av mitt liv har jag aldrig kunnat rätta mig åt andras regler.. Ja, så är det.. Det har alltid varit mina egna regler & behov som har haft inverkan i allt, brist på vadå?!

Hur som helst, under denna livstid har jag tydligen intalat mig & andra i att jag har haft andra problem på vägen, nu på senare tid verkar det snarare som dessa endast är skapade av mig själv i syfte att klara mig förbi andra påhittade hinder på vägen mot mitt nästa påhittade "mål"..

Jag har trott att så fort jag får ett jobb & lön så är det löst, men så är det ju icke..

Jag skulle aldrig klara av rätta mig efter arbetsplatsens regler genom att stiga upp tidigt varenda jävla vardagsmorgon, vara där hela vardagarna och slänga bort större delen av min fritid för vadå?! En liten skämtsam lön som ger mig en sjukt begränsad jävla liten 1:a till hem ganska så långt borta från den fria världen jag egentligen vill leva i, och dessutom endast på helger, nätter och kvällar..


Vilken värld då undrar ni.. Jo, någon som inte riktigt är lik vår, något bra på alla sätt och vis som jag under tid har byggt upp i min egna hjärna.. [shake]


Mina föräldrar påstår att jag är psykiskt sjuk & att jag är i stort behov av att ta kontakt med en psykolog.. Jag förstår verkligen inte hur dem ska kunna vara till hjälp alls då jag inte ser mig själv som sjuk.. [zzz]

Vad skulle jag då ha för sjukdom?

Hur tror ni de kan vara till hjälp?
S3ON:

Jag förstår verkligen inte hur dem ska kunna vara till hjälp alls då jag inte ser mig själv som sjuk..


Man behöver inte vara sjuk för det, och om man suttit hemma i 4 år kanske det är skönt att kunna skicka in sig själv på service så att säga. Även om du inte tycker att du har några stora brister så kan en psykolog hjälpa dig med de du har, alla har någon gång i livet varit i behov efter lite hjälp.

Gå dit iaf, du har ju inget att förlora.
Miceparade:

De kan ge dig verktyg att hantera de problem du har. Introducera dig i tankegångar du kanske inte skulle ha arbetat dig fram till själv osv.


Arbeta mig in i andra människors tankar och regler? Skulle inte tro det va, jag vägrar.. Kan omöjligt ändra på detta utan hjärntvätt.. Skulle säga att ingen kan bota mig från denna "sjukdom".. [crazy]

Spana också in:

S3ON:

Vad skulle jag då ha för sjukdom? Hur tror ni de kan vara till hjälp?


Du vill inte rätta dig efter andras regler, det förstår jag. Här är trixet, det gäller att se reglerna som något man tar till sig och blir ett med dessa. Då upplever man de som en del av en själv och då har man inga behov av att vara rebellisk. Hela livet går ut på den principen. Anpassning. Hela evolutionen går ut på den principen. De levande organismer som inte vill anpassa sig...de utrotas. Så, valet är ditt. Vill du anpassa dig, eller inte?

Tror att du är lite bortskämd.[blush]
S3ON:

Arbeta mig in i andra människors tankar och regler? Skulle inte tro det va, jag vägrar.. Kan omöjligt ändra på detta utan hjärntvätt..


om du inte är beredd att ändra på dig själv så kommer ju uppenbarligen inte din situation ändras heller. så det är ett val du får göra.
xyz123:

Så, valet är ditt. Vill du anpassa dig, eller inte?


Kan verkligen inte anpassa mig.. Det är omöjligt, ser endast 2 alternativ.. Det första skulle vara att bara ge mig av härifrån, sticka iväg på cykeln & hoppas på det bästa.. Jag menar, vad behöver jag för att överleva på gatan? Käk & sömn? Har ganska lång erfarenhet utav snatterier, så mat från stora matkedjor anser jag det inte vara några problem att fixa..

Detta strider inte mot mina regler, i min regelbok är detta tillåtet så länge företaget i säg inte går med någon märkvärdig förlust.

Jag kan redan nu förutspå en eventuell fängelsecell efter ett antal år av denna livsstil.. Jag menar, jag är rätt blåst endå, förr eller senare åker jag dit.. Varför göra mig besvär och inte bara gå direkt till alternativ 2? Det är läskigt utav bara fan! Ingen vet vad som väntar på andra sidan döden.. [cry]

xyz123:

Tror att du är lite bortskämd.[blush]


Det är jag, och det är mina föräldrars förtjänst, de ser då inte detta, eller så vägrar de bara acceptera sina misstag..

Birgrrr:

om du inte är beredd att ändra på dig själv så kommer ju uppenbarligen inte din situation ändras heller. så det är ett val du får göra.


Mm.. :/
S3ON:

Jag förstår verkligen inte hur dem ska kunna vara till hjälp


Testa. Du verkar ha rätt bra självkännedom, men också uppenbara problem med att fungera med omvärlden (att inte kunna anpassa dig till en arbetsplats osv). Gå till en psykolog, säg det du sagt här och se vad han/hon tycker.


Hur gammal är du, och hur ser din vardag ut nu? Plugg/jobb? Hur har skolgången funkat?
Miceparade:

De kan ge dig verktyg att hantera de problem du har. Introducera dig i tankegångar du kanske inte skulle ha arbetat dig fram till själv osv.


Exakt!


S3ON:

Vad skulle jag då ha för sjukdom?


Jag tror inte nödvändigtvis du har nån bokstavsdiagnos eller så. Du är nog bara dysfunktionell, och det finns ju ingen anledning att inte testa ett mer konstruktivt sätt att hantera livet på.

Någonting min läkare alltid påminner mig om är att jag alltid kan gå tillbaka. Ingen kan ta min sjukdom(i ditt fall: rebelliskhet) ifrån mig, jag kan alltid gå tillbaka till det jag är bekväm och trygg med. Men uppenbarligen har vi båda problem med de beteenden vi uppfattar som trygga (vardagen skiter sig etc), så varför inte testa ett annat sätt? Se det som ett experiment.
S3ON:

Kan verkligen inte anpassa mig.. Det är omöjligt


Om det är dina alternativ 1 och 2, då är det minst sagt enklare med att börja med psykologen. Det är inte omöjligt att ändra sig själv, men man måste vara beredd att kämpa. Det går inte att utveckla sig själv genom att vara kvar i det trygga hörnet. Livet är tyvärr en kamp.

Vad är det med reglerna som känns svårt? Vad händer när du försöker följa reglerna?
S3ON:

Jag skulle aldrig klara av rätta mig efter arbetsplatsens regler genom att stiga upp tidigt varenda jävla vardagsmorgon, vara där hela vardagarna och slänga bort större delen av min fritid för vadå?! En liten skämtsam lön som ger mig en sjukt begränsad jävla liten 1:a till hem ganska så långt borta från den fria världen jag egentligen vill leva i, och dessutom endast på helger, nätter och kvällar..


Men du kan tänka dig att parasitera på dina föräldrar..?
Om man inte är nöjd får man bara försöka prestera bättre för att kunna få ett välbetalt jobb etc. Tycker absolut du borde ta tag i saker och ting, ingen mår bra av att bara sitta hemma framför datorn, har man inga psykiska men innan så lär man i varje fall utveckla ett par.
Dan_the_ironman:

Du behöver absolut inte vara rätt för att bli inlagd,


Haha, jag är ju mer eller mindre självmordsbenägen, så det är nog ganska sannolikt om jag förklarar exakt allt, som här. [wink]

annoyed:

Hur gammal är du, och hur ser din vardag ut nu? Plugg/jobb? Hur har skolgången funkat?


Bara för att göra det klart för mig så vill du inte ha svar på detta här i tråden, utan tycker att detta är sådant som psykologen i fråga bör ha kännedom om?

Har svårt att tro att det kommer göra någon skillnad, allt i slutändan handlar bara om att jag omöjligt kan rätta mig in i samhället på lagligt vis ju. Hur har min skolsituation i viktig betydelse för detta? Människan kan nog konstatera ganska direkt att en skola med regler och uppgifter inte har varit något för mig..

annoyed:

Någonting min läkare alltid påminner mig om är att jag alltid kan gå tillbaka. Ingen kan ta min sjukdom(i ditt fall: rebelliskhet) ifrån mig, jag kan alltid gå tillbaka till det jag är bekväm och trygg med. Men uppenbarligen har vi båda problem med de beteenden vi uppfattar som trygga (vardagen skiter sig etc), så varför inte testa ett annat sätt? Se det som ett experiment.


Fast jag är ju inte direkt bekväm med något såvida jag inte har exakt allt det min drömvärld omfattar..

Jag känner verkligen att jag måste ge dem hela bilden och förklara exakt allt jag känner, detta kommer förmodligen leda till att de beslutar om att lägga in mig.. Som sagt, detta känns sjukt mot-tjusande..

xyz123:

Vad är det med reglerna som känns svårt? Vad händer när du försöker följa reglerna?


Jadu, har nog aldrig riktigt försökt att följa dem längre än någon dag.. Om ens det, någon timme kanske.. Sedan blir jag sjukt "deprimerad" direkt, ingenting bortsett från min drömvärld där jag har allt jag vill kan få mig ur min säng.. Denna "depression" brukar vara någon vecka eller två beroende på övriga händelser under denna tid.

Blivande_japan:

Men du kan tänka dig att parasitera på dina föräldrar..?


Alltså, egentligen inte.. Vill ju helst till den där drömvärlden där jag är riktigt lycklig som sagt.. Vägen dit är i stort sätt mycket komplicerad eller sjukt osannolik.

Men jo, jag vill härifrån, har tänkt flera gånger på att bara ge mig av.. Men det är ett stort steg att ta på samma vis, måste nog ha hjälp dårå i form av följande..

Föräldrarna mina har sagt flera gånger att de snart slänger ut mig om det inte händer nåt vettigt snart, men dem gör ju aldrig det?! Tror den sparken är jävligt viktig för att få lite fart, synd att de skämmer bort mig så otroligt mycket och sedan kommer med tomma hot utan handling.. [sad]
S3ON:

Jadu, har nog aldrig riktigt försökt att följa dem längre än någon dag.. Om ens det, någon timme kanske..


Wow. [sad] Du skulle behöva få professionell vägledning. Det är värre än jag trodde. Jag tror inte de kommer lägga in dig, de gör så bara om de tror du kommer skada dig själv eller någon annan.

S3ON:

Vill ju helst till den där drömvärlden


Vad innebär detta? Vad gör du i drömvärlden? Var är du någonstans i verkligheten?
S3ON:

Arbeta mig in i andra människors tankar och regler? Skulle inte tro det va, jag vägrar..


Handlar inte om att "arbeta sig in andra människors tankar och regler". Det är ju knappast något du behöver följa om du inte vill. Men på samma sätt som att det är lättare att multiplicera en siffra med en annan om man vet hur multiplikation fungerar, kan det bli lättare för dig att lösa dina problem om du får verktygen att lösa dem av någon annan. Det är ju fortfarande DU som löser DINA problem.

Helt jävla enkelt är det ju inte att uppfinna hjulet helt på egen hand. Bättre då att ta hjälp av andra som vet hur det går till, och sen med hjälp av det åka vart fan man vill.