Forumet - Hur mycket ska jag berätta om min diagnos i ny skola?

Hur mycket ska jag berätta om min diagnos i ny skola?

496 1 16
Hej! [smile]

Mitt första inlägg här på Ungdomar.se.
Hoppas jag postat i rätt kategori och så.

Jag har diagnosen Asperger och går idag första året på ett gymnasium speciellt för personer med just Asperger. Problemet är att jag inte trivs där.
Så jag tänkte börja på ett "vanligt" gymnasium istället. Jag har fått en plats på ett annat, "vanligt", gymnasium och kan i princip börja imorgon om jag vill.
Jag kommer dock prova en dag först för att känna hur det känns på den skolan och så innan jag bestämmer mig.

Så, själva frågan då.
Hur öppen ska jag vara med min diagnos på ett "vanligt" gymnasium?
Jag kommer ju givetvis få frågan: "vart går du idag?". Så om jag då svarar att jag går på "x"-gymnasiet kommer dem ju undra varför. Då får jag ju berätta att jag har Asperger, vilket normalt sätt inte är ett problem för mig då jag är väldigt öppen med min diagnos, men jag undrar hur jag kommer bli bemött/mottagen av de andra eleverna på skolan när de får veta att jag har Asperger?
Kommer dem överhuvudtaget bry sig eller kommer jag bli klassens svarta får, typ? [blush]

Tacksam för seriösa svar! [smile]
Karen Eliot:

[...] Tänk om man haft diagnosen när man var ung och kunde gått speciellt gymnasium med artfränder, hade nog föredragit det


Min tanke var liksom att det skulle bli bra på ett gymnasium speciellt för personer med Asperger, men de som går där har många andra diagnoser och mycket gravare Asperger än vad jag har. Vissa har även utvecklingsstörningar av varierande grad. Alltså, vissa av dem sitter i ett hörn och skriker på lektionerna... [chocked]
Själv har jag endast diagnosen Asperger och en väldigt högfungerande sådan.

Själv ska jag läsa på högskola efter gymnasiet, vilket ingen av de övriga på "Aspergergymnasiet" vill.
De vet inte ens hur länge dem gått där eller hur länge dem ska gå där... [tired]

För mig fungerar det helt enkelt inte.

Karen Eliot:

Beror på hur efterblivna och okunniga de kan tänkas vara, gissar på att de flesta inte bryr sig [...]


Blivande_japan:

det är jättesvårt att veta. Personligen hade jag inte brytt mig [...]


Det borde ju inte bli värre än vad jag har det idag...
Men jag är ändå orolig över hur jag kommer bli bemött, men jag kanske inte borde vara orolig över det?

Spana också in:

Älgien:

Vissa har även utvecklingsstörningar av varierande grad. Alltså, vissa av dem sitter i ett hörn och skriker på lektionerna... [chocked]


Aha, begripligt då

Älgien:

Men jag är ändå orolig över hur jag kommer bli bemött, men jag kanske inte borde vara orolig över det?


Var inte orolig så blir det bra
supply:

det behöver ju inte vara svårare än att berätta för den som frågar. jag tror inte att det ska vara någon större grej då det är en rätt välkänd diagnos nu för tiden men förvisso finns det alltid ett eller annat svin var man än befinner sig.


Det gör ju det...

Blivande_japan:

Att vara orolig är väl alltid dumt då det inte leder till något konstruktivt, men det kan ju vara svårt att låta bli.Försök att tänka på att du bara provar och kan byta tillbaks om det inte går bra.


Ska försöka, men det är inte alltid så lätt.

mrman:

Kan lova att man smälter in bättre på högskolan är gymnasiet om man är annorlunda på något vis så det är inget att oroa sig över.Finns många nördar och kufar


[y]
supply:

så det är upp till dig att inte låta dessa ta stor plats i din bild av skolan, eller förstöra någonting i din väg. ignorans bör inte uppmuntras.


[smile]

Men alltså, finns det något smidigt sätt att minimera risken för att bli stämplad som konstig på?
Det finns ju ändå de som inte vet vad Asperger är och som då kan dra förutfattade meningar. Det blir ju liksom lite jobbigt att förklara för var och varannan vad Asperger innebär stup i kvarten..
Älgien:

Men alltså, finns det något smidigt sätt att minimera risken för att bli stämplad som konstig på?
Det finns ju ändå de som inte vet vad Asperger är och som då kan dra förutfattade meningar. Det blir ju liksom lite jobbigt att förklara för var och varannan vad Asperger innebär stup i kvarten..


jag tror att det smidigaste bara är att låta folk lära känna dig, då inser de att inte diagnosen definierar din person. men för att det ska fungera så lätt så bör du också sluta definiera dig själv utifrån den (vilket det åtminstone låter som utifrån tråden att du gör).
supply:

jag tror att det smidigaste bara är att låta folk lära känna dig, då inser de att inte diagnosen definierar din person. men för att det ska fungera så lätt så bör du också sluta definiera dig själv utifrån den (vilket det åtminstone låter som utifrån tråden att du gör).


Bra sagt! [smile]

Men bör jag tala om att jag har diagnosen eller ska jag helt skita i det till en början?