Forumet - Hur ser ni på kärleken?

Hur ser ni på kärleken?

1251 0 35
Hur tänker du/ni när ni blir ihop med nån? Tänker ni nånsin "jag är ganska säker på att det inte kommer hålla så värst länge, men det känns rätt för stunden?"
Det jag menar är väl, tänker ni mycket på framtiden eller lever mest för varje dag som kommer?
Tänker ni, när ni blir ihop med nån, att det kommer hålla?
Svaret är kanske självklart för vissa, men jag har faktiskt stött på människor som är kära i/och ihop med en person, men som är ganska säkra på att det nog inte kommer hålla ändå.

För mig är det inte särskilt begripligt varför man blir ihop med en person som man ändå inte kan se sig själv med i framtiden/år framöver. Kanske tänker jag bara för mycket? bra eller dåligt vet jag inte vad det är. Kom bara att fundera på det..och undrar vad andra tycker? Det skulle vara intressant att få igång en diskussion. Nu kanske det är lite luddigt vad jag vill ha ut av det här inlägget men ja, ni får försöka greppa det på ert eget sätt. Och skriv nåt om ni känner för det.

Om ni inte har nåt vettigt att komma med, skippa då hellre att skriva. tack
Har bara varit ihop med en kille, är det fortfarande efter 1,5 år. Självklart känns det rätt att vara md honom och så, och för tillfället skulle jag gärna kunna vara med honom i resten av livet![smile]
Men om man tänker efter, vi är båda 17 nu, och hur många förhållanden från den åldern håller livet ut? Självklart ska man inte tänka att det kommer ta slut.......Men man vet aldrig!

Men håller med dig, onödigt att vara med någon som man inte ser någon framtid med. Och som sagt, man vet aldrig hur det går, även om man hoppas att det ska hålla livet ut!
Jag brukar oftast befinna mig på rosa moln fram tills att "det är nu eller aldrig nu" . När kärleken mellan två personer finns där och det bara är en tidsfråga innan ni blir ihopa. Brukar vid det tillfället få en liten aha-känsla, just över att jag håller på att överge singellivet. När jag var yngre och oerfaren brukade jag bli rädd för denna perioden. Har faktiskt hänt att jag skitit i tjejen just pga rädslan.

Sen när jag blir tillsammans med en ny tjej hoppas jag alltid att det ska hålla i minst 1år då mitt längsta förhållande enbart varit på 6 mån..

Tänker man på att det kommer ta slut om några månader, då ska man inte ingå i ett förhållande. Allting har tyvärr sitt slut, men man kommer inte långt med en felaktiv inställning. Istället ska man bara blicka framåt och vara lycklig över stunden, för det är inte varje dag man lyckas hitta kärleken.

Spana också in:

Vattuman:

Tänker man på att det kommer ta slut om några månader, då ska man inte ingå i ett förhållande.


nej, jag håller med dig. en tjej jag snacka me sa att hon va kär i en kille ,men att hon visste att det inte skulle hålla. men man kan ju aldrig veta de, utan hon gissade ju bara. då undrar man ju varför hon var ihop med honom överhuvudtaget..



Åtta:

Jag är ganska realistisk av mig, och jag inser att med absolut största sannolikhet så kommer vi att göra slut förr eller senare.


men är det inte lite fel och konstigt att tänka så? älskar man en person och är tillsammans med honom/henne tänker man inte så..? Jag har lite förståelse för varför man kan göra det iof, men är ändå väldigt konstigt tycker ja. Visst, dom flesta som blir ihop när dom är typ 17 är inte tillsammans i så många år kanske..men faktum kvarstår. Man älskar varandra ,och ser man inte gå också en framtid med den man är ihop med?



tame:

Men om man tänker efter, vi är båda 17 nu, och hur många förhållanden från den åldern håller livet ut?


jag tror det blir lite farligt om man börjar tänka sådär "dom flesta håller ju inte, så varför skulle vårat göra det?" på ett ungefär. Kanske tänker man lite så för att man ä rädd att bli alltför besviken sen..när nån av er kanske tröttnar/gör slut. Jag vet inte..men tycker ändå det är så tråkigt med såna tankar. Du kanske förstår vad jag menar. Försöker bara få igång lite kul/trevligt renonemang om ämnet.
ensyster:

men är det inte lite fel och konstigt att tänka så?


Nej. Varför det? Jag skulle gärna se att vi kunde göra varandra lyckliga för all framtid, och så. Men jag tror inte att det är troligt. Det betyder inte att jag inte hoppas det. Bara att jag inser att statistiken talar mot oss. Allt annat vore orealistiskt.

ensyster:

Man älskar varandra ,och ser man inte gå också en framtid med den man är ihop med?


Jo. Men bara för att jag föreställer mig någonting så betyder inte det att det blir verklighet.
ensyster:

Kanske tänker man lite så för att man ä rädd att bli alltför besviken sen..när nån av er kanske tröttnar/gör slut.


Så tyckte jag mest i början, ville inte ge mig in i något för att kanske blir knäckt och förstörd om det tog slut.
Nu är det mer så att det helt enkelt är vi. Jag skulle bli förstörd om vi inte var tillsammans mer, men jag tror mer på att vi har en framtid! Är inte rädd för det [crazy][smile]
Har varit tillsammans med min pojkvän i 2 år. Vi är förlovade och jag ser oss tillsammans i framtiden, det gör jag verkligen. Vi passar riktigt bra ihop, vi var ju kompisar ett helt år innan vi blev tillsammans.

Men jag tycker att man inte ska planera för mycket om framtiden. Tycker att man ska ta vara på tiden som man har nu tillsammans, det kan ju hända en massa mer saker än att man gör slut med varandra. Jag är inte orolig att vi ska göra slut eller något sånt.


Men i vissa förhållanden kan det vara så, att man går runt och oroar sig för att det ska ta slut och att man inte kan se en framtid tillsammans. Och det är ju upp till dem som vill ha det så, de kanske gillar varandra ändå men riktig kärlek är det nog inte.
POFFF:

Men jag tycker att man inte ska planera för mycket om framtiden.


Nej det tycker inte jag heller. precis som du säger är det viktigt att njuta av nuet, ta vara på tiden man har tillsammans, här och nu liksom. Inte planera alltför mycket, även om det kan vara både kul och spännande att tänka på hur det kommer bli.
Med mitt första ex var det en "för alltid"-känsla. [love]

Den andra killen var det "ja, men vi mår bra i varandras sällskap". Efter att ha varit ihop med honom i en månad förstod jag att det inte skulle funka. Han var för kär i mig, och mina känslor var inte alls på den nivån.

Men fortsatte vara tillsammans med honom för att jag mådde bra med honom. Sen slog det mig efter 3 månader att det fungerar inte att tänka så. Kommer inte basera ett förhållande på det tankesättet någonsin igen... [n]

Men om man är kär och kastar in sig i ett förhållande så tänker man inte på framtiden. Det gör man efter ett tag. Det är såklart individuellt.

lite av mina tankar [bigsmile]
aknej:

Men om man är kär och kastar in sig i ett förhållande så tänker man inte på framtiden. Det gör man efter ett tag. Det är såklart individuellt.


Men jag tror faktiskt du har rätt. Först är man alldeles kär och galen, hahax D, sen när det blivit mer "stabilt" börjar man fokusera på framtiden. Jag tror att det är så för de allra flesta
Min syn på sånt där är alldeles för negativ [zzz] Jag förväntar mig aldrig att det ska hålla, vill inte förvänta mig att det ska hålla och sen bli helt knäckt när det inte gör det. Ibland är det t.o.m jag som bryter kontakten pga. att jag är rädd för att bli "dumpad" själv. Som sagt... jag har en dålig inställning [zzz]