Forumet - I'm trapped!!

I'm trapped!!

105 0 6
Nu är det ligger det till såhär. Jag tog studenten 2008 och har bara haft 2 stycken korta säsongsjobb, varav ett svart. Det andra tog slut hösten 2008. Sedan dess har jag vart inskriven i "ungdomsgarantin" på arbetsförnedringen.

Ni andra som är/ har vart inskrivna där vet att hjälpen man erbjuds i princip är obefintlig, annat än det lilla försörjningsstödet man får på ca 2,5 - 3 lök i månaden. Men hur långt kommer man på det när man betalar hyra för att bo hemma också?

Det stora abret är att jag bor ute på landsbygden och saknar körkort, med horribelt dåliga bussförbindelser (skolbussar). Dvs, första bussen anländer i stan tidigast halv nio på morgonen, och sista bussen hem går halv fem. På helgerna går det inga bussar alls. 9 av 10 jobb börjar antingen 6 - 7 på morgonen eller någon gång efter middagen om man jobbar kväll/nattskift. Eftersom jag tyvärr inte är tillräckligt flexibel när det gäller arbetspass så går jag miste om alla jobb som erbjuds.

För att kunna komma ut på arbetsmarknaden så krävs det att jag på något sätt tar mig till jobbet. Men som jag tidigare sagt så saknar jag körkort, och har heller inget sparkonto. Jag har heller inga vänner som har plats för en snyltare, och min far är av den snålare sorten och har även "makten" över husets ekonomi,så ingen hjälp finns att få därifrån heller.

Jag befinner mig i en "vad kom före, hönan eller ägget?" situation med andra ord.

Det jag vill veta är om någon annan på detta forum vart med om, eller hört om någon bekant som vart i en liknande sits och därmed tagit sig ur den? Finns det någon form av bidrag man kan söka, någon form av lån som beviljas till folk som saknar säkerhet osv.
Flifvetbäst:

Det stora abret är att jag bor ute på landsbygden och saknar körkort


Det går inte direkt ihop i min hjärna. Jag tänker mig att alla som bor på landet, har typ kört kapplöpning med sina traktorer. Och du är 20. Men okej, nevermind.
Flifvetbäst:

Det jag vill veta är om någon annan på detta forum vart med om, eller hört om någon bekant som vart i en liknande sits och därmed tagit sig ur den?


Inte direkt. Jag menar, jag har kompisar som pendlar till och från skolan varje dag, när de bor 2-3 mil ifrån.
Flifvetbäst:

För att kunna komma ut på arbetsmarknaden så krävs det att jag på något sätt tar mig till jobbet. Men som jag tidigare sagt så saknar jag körkort, och har heller inget sparkonto.


Så vitt som jag ser det. Så är det enda problemet, att skaffa sig ett jobb, som passar inom de förutsättningarna du har, såvidare du inte skaffar dig nya medel som tex. körkort, som för övrigt är dels tidskrävande, men även ekonomiskt. Och just det här jobbet skulle ge dig dels mer stabil finansi, men även en slags frihet och självständighet gentemot din familj.

Nuförtiden är det jäkligt svårt att hitta jobb. Och jag förstår att telefonförsäljning inte är ett alternativ, men jag tycker du borde noggrant utvidga ditt kontaktnät, och bestämma dig dels vad du kan tänka jobba med. Och dels fråga! Det kanske finns någon som äger en kiosk, fabrik eller något som behöver lite extra hjälp. Borde inte snabbmatsrestauranger ha flexibla tider? Men du kanske inte är intresserad att jobba i den branschen? Tufft läge, sorry =)
jordgubbsflickan:

Jag tänker mig att alla som bor på landet, har typ kört kapplöpning med sina traktorer.


Haha joo, lite malplacerad har man alltid känt sig bland alla fordonsintresserade filurer.



jordgubbsflickan:

Nuförtiden är det jäkligt svårt att hitta jobb.


jotack, särskilt om man bor i en liten stadjävel i norr.

Har räknat ut att den sammanlagda summan som jag "iglat" från försäkringskassan ligger på ca 30lök. och vars har det lett en? hade de istället betalat ut en klumpsumma på kanske 8 - 10 papp så hade man ju kunnat göra något konstruktivt av pengarna, tex ta körkort, köpa läromedel för att påbörja utbildning etc. systemet som sociala och försäkringskassan har nu med att bolla runt en som en tickande bomb är rent utsagt helt efterblivet.
Flifvetbäst:

läromedel för att påbörja utbildning etc. systemet som sociala och försäkringskassan har nu med att bolla runt en som en tickande bomb är rent utsagt helt efterblivet.


Det som är perfekt här i landet, utbildningarna kostar inga pengar. Du får studiebidrag varje månad om du börjar plugga och du har möjlighet att komma ifrån din håla som du uppenbarligen inte trivs i.

Spana också in:

sylar:

Det som är perfekt här i landet, utbildningarna kostar inga pengar. Du får studiebidrag varje månad om du börjar plugga och du har möjlighet att komma ifrån din håla som du uppenbarligen inte trivs i.


just detta med utbildning var inte ämnat åt mig. men skulle jag någonsin vilja studera så kostar utbildningarna jag är intresserade av en hel del.