Forumet - Idag har jag sagt ifrån. Gjorde jag rätt eller fel?

Idag har jag sagt ifrån. Gjorde jag rätt eller fel?

442 0 16
Jag har en kompis som hela tiden driver på om hur jag borde bli kristen o att jag ska följa me på massa kristna möten o när jag säger nej blir hon arg å så snäser hon fram "jaha men du är ju iaf konfirmerad!!!!!"
jag börjar tröttna extremt mkt på detta o det är jobbigt eftersom jag eg har väldigt kul med henne. så länge kristendomen är ute ur bilden.... idag fick jag frågan igen. "vill du följa me på kristet möte, det är underbart, så fint, du kommer bli kristen o det är mycket bättre än det du är nu" blablabla..
så jag skrev ett långt svar som följer (hoppas ni orkar läsa huuueee);


Hej!:) jag har redan tackat nej till mötet. Jag förstår att du vill att jag ska gå, men det är samma sak som att jag skulle be dig gå på ett buddistiskt möte eller hinduistiskt. Jag har min tro och min syn på världen, jag tror verkligen på det och trivs med det. Du skulle inte vilja gå till en moské för att jag säger till dig att det är min tro som jag älskar och jag vill att du också ska ha den tron, eller hur?:) (nu är jag inte muslim haha bara ett exempel) jag hittar gärna på något med dig men inget religiöst:) hoppas du inte blir arg, jag ville bara förklara detta så att du förstår mig.
Det är din tro och jag respekterar det, men jag har en annan o det måste också respekteras:)

Spana också in:

Bra skrivet!

Paseo:

det va pga växte upp i en liten by där alla gjorde det. man va inte kristen man ba gjorde det för alla andra gjorde det. man visste inget annat helt enkelt.


Åhå, det är skillnad på olika! Häromkring gjorde de flesta det för att få en moped eller... ja, få något helt enkelt. Jag kanske varit konfirmerad med om jag lockats med något, men mina förnuftiga föräldrar försökte inte muta mig utan tyckte att jag skulle göra det om jag ville, och det ville jag inte!
Ja, jag tyckte att du skrev ett bra meddelande. Du förklarade problemet, varför du kände som du gjorde att hon borde respektera det och dig som person.

Själv är jag också konfirmerad men tror inte på gud överhuvudtaget. Gjorde det också mest för att det var en social grej tillsammans med klasskompisarna när jag var yngre.

Skönt att du fick fram det du ville ha sagt och du får hoppas på att hon har rätt inställning och tar det på ett bra sätt utan att möjligtvis bli sårad. [smile]
tevepro:

varför konfirmerade du dig om du inte ser dig som kristen?


Man blir inte automatiskt kristen för att man är konfirmerad ;P

OnT: tycker det var väldigt onödigt av henne att säga/skriva

Paseo:

det är mycket bättre än det du är nu


Visst, jag håller med om att livet kan få en dramatisk vändning när man blir kristen, men mitt liv nu och mitt liv när jag inte trodde på Gud är det ingen större skillnad på längre. Jag skulle lika gärna kunna leva som jag gör nu utan att vara/kalla mig för kristen.
Xisco:

Man blir inte automatiskt kristen för att man är konfirmerad ;P


Fast det går ju ut på att konfirmera sin tro eftersom man inte har så mycket att säga till om vid dopet. Eller?

Jag slentrian-konfirmerade mig men rent personligt blev det mer en konfirmation att jag inte trodde på något av det där religiösa...
Myksa:

Fast det går ju ut på att konfirmera sin tro eftersom man inte har så mycket att säga till om vid dopet. Eller?


Beror på vilken kyrka det handlar om. Från början var det att konfirmera sitt dop, ja. Men idag, främst frikyrkorna, handlar det om att lära sig vad kristen tro handlar om.