Forumet - Inga vänner

Inga vänner

993 1 24
Hej! jag undrar om det finns fler än bara jag som faktist inte har en enda vän? folk säger att det inte kan vara möjligt att jag bara överdriver, men varken i skolan eller på jobbet har jag vänner som jag kan umgås med i eller utanför med. detta gör att jag som 17 år sitter hemma med föräldrarna på högtider och helger då andra är ute och festar,umgås och har kul.
Skulle vara kul om det är någon mer osm har det såhär berättar lite hur du har det osv!

Spana också in:

Känner helt igen mig. Min enda vän är min sambo, och sedan har jag ju min familj och står även nära hans familj. Vissa internetvänner som jag hälsar på ibland (typ vartannat år, men ingen som jag ringer och babblar med eller tar en fika med.

Och folk tror en verkligen inte. De tror att man överdriver eller att man menar att man inte har någon bästis men en massa ytliga vänner, men det har jag inte heller.

Känner även som du att det enda jag gör annorlunda är att jag inte snackar skit. Sedan försvåras min sociala situation av att jag inte dricker och inte heller är förtjust i miljöer där andra dricker mycket, då begränsas de sociala tillfällena och den vanliga isbrytningen.
XMinGrönaLampaÄrDödX:

Sedan försvåras min sociala situation av att jag inte dricker och inte heller är förtjust i miljöer där andra dricker mycket, då begränsas de sociala tillfällena och den vanliga isbrytningen.


Vet ej hur på du är för detta men det finns ju UNF och liknande som ändå har aktiviteter tillsammans utan alkohol inblandat. Prova det?

noshxt:

Skulle vara kul om det är någon mer osm har det såhär berättar lite hur du har det osv!


Jag hade så som yngre tills jag blev troende. Då ökade vänkretsen markant och jag hade massvis med saker att göra på helgerna och vid högtider. Ett tips är att du söker upp en förening till någon hobby eller intresse du har och lär känna folket där.
XMinGrönaLampaÄrDödX:

Känner helt igen mig. Min enda vän är min sambo, och sedan har jag ju min familj och står även nära hans familj. Vissa internetvänner som jag hälsar på ibland (typ vartannat år, men ingen som jag ringer och babblar med eller tar en fika med.


Läste det du skrev och tänkte: har jag skrivit det när jag sov? Så märkte jag att det inte var jag som skrev, men jag har precis samma sytuation. Sååå

noshxt:

Du är inte ensam!

Xisco:

Vet ej hur på du är för detta men det finns ju UNF och liknande som ändå har aktiviteter tillsammans utan alkohol inblandat. Prova det?


Nej, jag tycker inte om deras sätt. Känner mig alienerad efter att ha läst deras hemsida. Bara för att jag är nykterist betyder ju inte det att jag vill pracka på andra min livsstil eller begränsa mig till andra som är nykterister.

isola:

Men hallå, Sandra då! Och Ida, Linda & Bob osv. Och MIG! Fast mig har du inte träffat iof. Man är ju fortfarande vänner även om man inte träffas så ofta. :(


Jamen, jo, men jag vet aldrig om det räknas med internetvänner. Lätt att sådan vänskap rinner ut i sanden osv. Det är inte så att jag har någon som jag ringer när jag behöver prata om något eller så. Någon som jag kan åka till om jag och Emil bråkar eller sådär. Eller som jag kan träffa och bara hitta på något strunt med.

chokladgris:

Läste det du skrev och tänkte: har jag skrivit det när jag sov? Så märkte jag att det inte var jag som skrev, men jag har precis samma sytuation. Sååå


[love]
XMinGrönaLampaÄrDödX:

Känner helt igen mig. Min enda vän är min sambo, och sedan har jag ju min familj och står även nära hans familj. Vissa internetvänner som jag hälsar på ibland (typ vartannat år, men ingen som jag ringer och babblar med eller tar en fika med.


Ja familjen står mej ocksånära specielt då jag aldrig är ute. Jag har provat allt. Folk tycker jag överdriver, eller så säger de att jag får skylla mej själv att hag gjort något för att få det såhär. Men ingen förkänar att ha det så.
noshxt:

Folk tycker jag överdriver, eller så säger de att jag får skylla mej själv att hag gjort något för att få det såhär. Men ingen förkänar att ha det så.


Vad skulle du har gjort menar dem?

Som yngre mådde jag otroligt dåligt, de två vänner jag hade då stötte jag bort genom att jag inte orkade träffa någon, jag isolerade mig och var deprimerad. Det har varit svårt för mig att komma igen ifrån, har man en gång skurit av vänskapstrådarna så är det svårt att knyta nya.
XMinGrönaLampaÄrDödX:

Det är inte så att jag har någon som jag ringer när jag behöver prata om något eller så. Någon som jag kan åka till om jag och Emil bråkar eller sådär. Eller som jag kan träffa och bara hitta på något strunt med.


Mig da? Är bra för sånt. Bor visserligen inte nästgårds, men ändå!