Forumet - Ingen psykolog, vad gör jag nu?

Ingen psykolog, vad gör jag nu?

1345 0 30
Idag gick jag på sista mötet med min psykolog, hade funderat ett tag på att antingen byta psykolog eller helt enkelt sluta gå för att psykolog funkar inte för mig. Nu är jag förvirrad och vet inte vad jag ska göra riktigt, eftersom jag inte kan fatta beslut själv får ni göra det åt mig.

Jag kan ju försöka gå till en annan psykolog men jag har gått till hur många som helst känns det som och psykolog funkar inte för mig. Tror snarare att det är fel på mig och inte på alla psykolog jag har gått till.

Jag kan också försöka klara mig själv, försöka lösa allting på egen hand. Detta hade varit ganska bra för mig men vet inte om jag skulle orka det.

Eller så kan jag försöka få hjälp från familj och vänner istället för psykolog, eller från vänner blir det då för min familj är blä. Men vet inte hur jag ska gå tillväga då för det känns så egoistiskt att säga till någon: Nu ska du ta hand om mig och hjälpa mig.

Vad ska jag göra?[sad] Vilket förslag är bäst eller finns det något annat jag kan göra?
Det beror la på vad du har för typ av problem. Känner du att du vill dö/skadar dig själv/sådant allvarligt så bör du ju ha någon typ av hjälp. Mår du bara allmänt dåligt och har en ganska fungerande vardag så kan du la testat att vara utan psykolog ett tag och se hur det går? [cute] Psykolog hjälpte inte mig i alla fall, jag klarade mig bättre utan [cute]
ladysmurf:

Jag kan ju försöka gå till en annan psykolog men jag har gått till hur många som helst känns det som och psykolog funkar inte för mig. Tror snarare att det är fel på mig och inte på alla psykolog jag har gått till.


Man matchar inte med alla psykologer, leta vidare tills du hittar en du matchar med så kommer det förhoppningsvis bli bättre.

Spana också in:

Baader_Meinhof:

Mår du bara allmänt dåligt och har en ganska fungerande vardag så kan du la testat att vara utan psykolog ett tag och se hur det går? Psykolog hjälpte inte mig i alla fall, jag klarade mig bättre utan


Vet inte hur pass dåligt jag mår egentligen, jag känner inte att jag vill skada mig själv men det kanske skulle kunna bli så, jag vet inte. Men hur gjorde du för att klara dig utan? Eller mådde du inte så pass dåligt att du behövde psykolog?

Knarko:

Man matchar inte med alla psykologer, leta vidare tills du hittar en du matchar med så kommer det förhoppningsvis bli bättre.


Ja det är sant men vet inte hur många fler jag orkar ha, känner mig alltid så misslyckad när det inte funkar.
ladysmurf:

Men hur gjorde du för att klara dig utan? Eller mådde du inte så pass dåligt att du behövde psykolog?


Jag mådde nog mest dåligt över skolan och stressen/pressen där, så det blev mycket bättre när jag tog studenten och så. Det var nog därför jag inte behövde mer hjälp [cute]

eller ja, det var nog mer: Mådde dåligt --> presterade dåligt i skolan --> mådde sämre --- presterade sämre --> mådde ännu sämre. Så det egentliga "må dåligt" blev bättre när skolan var slut och då klarade jag av det andra. typ. Eller något sådant :c
Det beror på lite vad du tycker är felet med psykologerna. Känns det helt fel för dig att sitta där och öppna dig inför en främmande människa så det låser sig eller är du okej med det men besviken på att ni inte når några resultat? Känns det helt fel att överhuvudtaget vara där så är nog inte en psykolog något som kommer hjälpa dig.

Psykologer löser tyvärr inte alla problem. Men beroende på vad man har för problem kan det ändå vara skönt att ha dem där. Känner man sorg men inte har någon man känner att man kan tala med kan de vara bra, men de kommer knappast ta bort sorgen, bara få det att kännas lite bättre emellan åt.

Känner man sig bara vilsen och inte riktigt vad vet man har för problem kan det hjälpa att öppna sig för någon. Det kan hjälpa en att identifiera problemen eller se det från andra synvinklar än vad man skulle gjort om man höll det inom sig. Men då gäller det att man är bekväm med psykologen så man verkligen öppnar sig ordentligt och inte bara sitter och pratar om en massa obetydliga saker. Gör man det kan det nog fungera bättre att prata med någon nära vän man känner sig mer trygg med.

Men de flesta problem tror jag man måste lösa själv. Jag har ingen jättestor erfarenhet utav psykologer, var aldrig bekväm med det men det hjälpte mig i alla fall att se vad mina problem var, sen slutade jag där och sökte själv lösningen på dem.

Så om du ska fortsätta gå dit beror ju helt på vart du står. Känner du till vad du har för problem och känner att det inte finns någon risk att du skulle skada dig själv så kanske det vore klokt att prova utan psykolog ett tag, det kan nog få en att ta tag i det själv på ett annat sätt än vad man gör när man förlitar sig på att de ska lösa problemen. Men är du helt vilsen och inte kan sätta fingret på vad som får dig att må dåligt är det nog en god ide att försöka hitta någon du känner att du på allvar kan öppna dig för. Så då kan det nog vara värt att fortsätta leta efter rätt psykolog.

Blev kanske lite långt och rörigt men sån är jag.
Baader_Meinhof:

Så det egentliga "må dåligt" blev bättre när skolan var slut och då klarade jag av det andra. typ. Eller något sådant :c


Aha okej, jag har det inte riktigt så.

Hampie:

Oj. Vad har du för problem?


Jag hade ganska allvarliga problem förut. Gjorde extremt mycket dumma saker men det är inte så nu alls. Det är därför jag är förvirrad, känner att jag kanske klarar mig utan men ändå inte. Kanske hamnar i dåliga vanor igen men jag vet inte.
El Guaje:

Känns det helt fel för dig att sitta där och öppna dig inför en främmande människa så det låser sig eller är du okej med det men besviken på att ni inte når några resultat?


Jag känner mig inte bekväm alls och jag tror att det är därför det inte funkar.

El Guaje:

Känner du till vad du har för problem och känner att det inte finns någon risk att du skulle skada dig själv så kanske det vore klokt att prova utan psykolog ett tag, det kan nog få en att ta tag i det själv på ett annat sätt än vad man gör när man förlitar sig på att de ska lösa problemen.


Jag vet vad problemen är och egentligen kan jag nog lösa dom själv om jag bara hade motivationen och vågade. Även om jag känner att jag inte skulle skada mig nu så får jag stå ut med dessa problem nästan varje dag och då vet jag inte hur jag skulle reagera riktigt utan nån hjälp alls. Att ha en vän att prata med skulle kanske hjälpa, vet inte.
ladysmurf:

eller helt enkelt sluta gå för att psykolog funkar inte för mig.


jag tror jag prata med 5 psykologer. men nu har jag hittat rätt tror jag. han verkar smart o verkar ha mkt idéer.

det är en blandning av traditionell psykologi o kbt. har bara gått på en session, men tror på honom. läste lite i hans psykologblogg och fick ett bra intryck innan också
ladysmurf:

Jag känner mig inte bekväm alls och jag tror att det är därför det inte funkar.


Så tror jag faktiskt rätt många känner och det är inget fel att känna så. Funkar det inte så funkar det inte, man är inte misslyckad för det.


ladysmurf:

Jag vet vad problemen är och egentligen kan jag nog lösa dom själv om jag bara hade motivationen och vågade.


Motivationen är nog det som är det svåraste att hitta. När allting bara är skit så kan det vara svårt att se någon mening med att kämpa. Men det är oftast värt att göra det för rätt som det är så dyker det upp något som ger en lite gnista tillbaks. Något som ger en motivation och hopp om en ljusare framtid.

Så jag hoppas verkligen du har orken att kämpa på med vardagen tills dess. Att hitta något kul som aktiverar en är väl ett sätt att fördriva dagarna utan att tänka så mycket. I mitt fall räddade det mig nog att återuppta min fotbollskarriär när det var som mörkast. Men det kan väl vara vad som helst bara man gör något istället för att sitta och fundera på problemen dagarna i ända.

ladysmurf:

Även om jag känner att jag inte skulle skada mig nu så får jag stå ut med dessa problem nästan varje dag och då vet jag inte hur jag skulle reagera riktigt utan nån hjälp alls.


Är du inte säker så är det nog bäst att försöka ha någon form utav hjälp. Kanske gå till någon psykolog mer sällan eller så. Känns ju dumt att chansa när det låter som du är rätt stabil trots alla problem.
El Guaje:

Att hitta något kul som aktiverar en är väl ett sätt att fördriva dagarna utan att tänka så mycket. I mitt fall räddade det mig nog att återuppta min fotbollskarriär när det var som mörkast. Men det kan väl vara vad som helst bara man gör något istället för att sitta och fundera på problemen


Ja att hålla sig sysselsatt är bra, brukade träna fotboll förut och det hjälpte, det var när jag slutade som jag började må sämre faktiskt. Alla säger att jag ska hitta något bra som jag kan fokusera på men jag har inte fått några bra tips på vad jag kan göra och jag kommer inte på något heller.

El Guaje:

Men det är oftast värt att göra det för rätt som det är så dyker det upp något som ger en lite gnista tillbaks. Något som ger en motivation och hopp om en ljusare framtid.


Ja det är sant.

El Guaje:

Kanske gå till någon psykolog mer sällan eller så. Känns ju dumt att chansa när det låter som du är rätt stabil trots alla problem.


Ja, det känns dumt att chansa. Kanske räcker med att prata med skolkuratorn nån gång då och då.
ladysmurf:

Alla säger att jag ska hitta något bra som jag kan fokusera på men jag har inte fått några bra tips på vad jag kan göra och jag kommer inte på något heller.


Ja det är ett bra sätt att förtränga dumma tankar. Men att komma på vad man ska göra är inte lätt nej. Tröttnade du på fotboll? Annars kan väl det vara något, men det finns kanske en anledning till att du slutade. Annars finns det väl ett flertal idrotter man kan börja med även om man inte hållit på med dem tidigare, sen finns ju kvällskurser i olika spännande grejor men det är kanske svårt att hinna med när man redan har fullt upp med skolan. Så jag har nog tyvärr heller inga förslag. [sad]

Men att bara göra det till en vana att ta en promenad med någon kompis någon timma några gånger i veckan kan ju vara ett bra sätt att tänka på något annat för en stund.

ladysmurf:

Kanske räcker med att prata med skolkuratorn nån gång då och då.


Ja, det är nog bra att ha den tryggheten. Sen om du känner att det är på väg åt fel håll går det ju alltid prova med psykolog eller någon annan form av terapi igen. Men prova det där ett tag om du känner att du klarar av det. För det finns ju ingen mening att gå och hänga hos en psykolog jämt om man känner att det bara är jobbigt och inte ger något.
El Guaje:

Tröttnade du på fotboll? Annars kan väl det vara något, men det finns kanske en anledning till att du slutade. Annars finns det väl ett flertal idrotter man kan börja med även om man inte hållit på med dem tidigare, sen finns ju kvällskurser i olika spännande grejor men det är kanske svårt att hinna


Jag slutade för att det blev för seriöst, jag tröttnade inte direkt. Jag funderade faktiskt på att börja träna något men det hade varit lättare om jag hade någon att gå med.

El Guaje:

Men att bara göra det till en vana att ta en promenad med någon kompis någon timma några gånger i veckan kan ju vara ett bra sätt att tänka på något annat för en stund.


Att umgås med kompisar lite random funkar inte för mig för dom jag umgås mest nu bor ungefär 40-50min från mig. Vi måste planera in när vi ska ses men att ringa en vän en eftermiddag när man är lite nere funkar.

El Guaje:

För det finns ju ingen mening att gå och hänga hos en psykolog jämt om man känner att det bara är jobbigt och inte ger något.


Ja så tänker jag också.
ladysmurf:

Jag funderade faktiskt på att börja träna något men det hade varit lättare om jag hade någon att gå med.


Ja, sånt underlättar ju helt klart. Hoppas du kan hitta någon för det skulle nog göra gott för dig. Ha något annat att fokusera på ibland i väntan på att finna kraften och motivationen att lösa problemen. Och många problem kan säkert lösas av sig själv bara man har får tiden att gå.

ladysmurf:

Att umgås med kompisar lite random funkar inte för mig för dom jag umgås mest nu bor ungefär 40-50min från mig.


Okej, det lät ju lite jobbigt. Det läget kanske inte direkt gör det lättare. [sad]
El Guaje:

Ha något annat att fokusera på ibland i väntan på att finna kraften och motivationen att lösa problemen. Och många problem kan säkert lösas av sig själv bara man har får tiden att gå.


Ja, det är sant. Jag mår ju trots allt bättre än förut tycker jag.

El Guaje:

Okej, det lät ju lite jobbigt. Det läget kanske inte direkt gör det lättare.


Nej verkligen inte[sad]
ladysmurf:

Ja, det är sant. Jag mår ju trots allt bättre än förut tycker jag.


Det är bra att det går åt rätt håll. Hoppas det fortsätter så så dyker nog motivationen upp en dag. Du kommer nog snart få uppleva riktiga lycka igen ska du se. Försök bara se fram åt mot små delmål och försök sysselsätta dig ska det nog gå bra. [smile]

Skulle det kännas riktigt jobbigt någon dag så finns det alltid hjälp att få från olika håll. Det här är ju till exempel en utmärkt plats att skriva av sig på lite ibland och få stöd, här finns det alltid folk som bryr sig.