Forumet - Jävla kärlek

Jävla kärlek

755 0 4
Hej!

Rubriken säger väl ungefär vad jag känner just nu. För snart ett år sedan blev jag kär (alltså på riktigt kär). Först förstod jag ingenting för jag hade aldrig upplevt något sådant. Först dök han upp överallt och sedan kändes som om han tittade mig hela tiden, att vår blickar möttes hela tiden. Efter ungefär två månader förstod jag att jag var kär, riktigt, riktigt kär. När jag väl förstått det försökte jag ta reda på vad han hette, det gjorde jag. Men, men, men, men. Han går i min parallellklass, jag har ingen kontakt med honom överhuvudtaget. Han vet inte vem jag är, tror inte ens han vet vad jag heter. Trots det så har jag ett större problem, han är den kille som alla snackar skit om. Han är den korkade, fula, störiga, störda killen som bara har ett par vänner.

Han ser mig inte, och jag lovar jag kollar på honom helat tiden. Det gör bara så ont, att han inte har en aning om vem jag är. Han går där i korridoren och är så himla perfekt, precis sådär perfekt som bara personen du är kär i kan vara, och han vet inte att jag finns. Och jag försöker glömma honom, jag lovar jag försöker, men det går liksom inte. Inte när jag ser honom nästan varenda dag.

Dessutom har han fått mig att göra saker, saker som jag aldrig skulle gjort innan. Jag bantar för att bli smal, så att han ska se mig. Jag skär mig för att jag inte lyckas gå ner i vikt. Han är en så stor del av mitt liv och han vet knappt att jag existerar. Vad ska jag göra?
Du borde absolut inte banta ännu mindre skära dig för att du ''misslyckas''.
Det är kanske inte så konstigt om han inte ser dig eftersom att ni aldrig har pratat så du får väl säga hej till honom och snacka och bry dig inte om vad alla andra tycker, för om han är med dig så får folk säkert en annan syn på honom.
Nu vet jag inte om du går i gymnasiet eller i högskolan eller så men det ska ju inte spela någon roll egentligen.
alltså, det är väl inte så lätt att lägga märke till alla, så bara för att han inte tagit kontakt behöver det inte betyda något. han kanske även märker att han anses vara "ful, korkad och störig", och därmed undviker de han inte är vän med i skolan? jag tycker du borde ta kontakt med honom. gör ett försök till att lära känna honom.

du straffar dig själv i onödan, du har ett värde oberoende av just den specifika personen. försök att inte låta dina känslor gå ut över din hälsa. vet inte riktigt vad jag ska säga, men jag hoppas andra i tråden kan komma med råd vad gäller självskadebeteenden. 

Spana också in: