Forumet - Jag är helt ensam :( Vad ska jag ta mig till?

Jag är helt ensam :( Vad ska jag ta mig till?

1309 0 31
Hej![smile] Jag bestämde mig tillslut för att göra ett konto här efter ha gjort några kollar då och då under åren.

Mitt problem, eller det som jag skulle vilja höra era funderingar kring få tips på hur jag ska kunna lösa skiten är:

Jag är helt ensam, och då menar jag verkligen ensam. Jag bor hos min mamma som är den enda personen som finns runt omkring mig.Jag har inte haft någon kontakt alls med min släkt på flera år och ingen mer än morsan finns som bryr sig.

Jag har aldrig haft någon riktigt kompis om jag ska vara helt ärlig. Hade väl någon jag umgicks med lite då och då bara på raster i skolan på mellan/högstadiet men absolut inget utanför skoltid. Då gick det inte för att jag bodde för långt bort och ingen kunde köra, och tillslut så blev det att man hamnade utanför eftersom han hade andra kompisar som han umgicks med.

Jag försöker tänka postivit men det är inte lätt precis.
Det går verkligen inte att sluta tänka på att man är ensam och inte känner någon. Man känner sig helt identitetslös. Har ingen lust att stiga upp på morgonen bara för att sätta sig vid datorn eller dra ner till gymmet för det är det enda jag gör på dagarna. När jag inte tränar så sitter jag och lyssnar på musik och bläddrar runt på massa hemsidor.

Förut spelade jag mycket onlinespel och var beroende men nu så har jag varit helt fri från det träsket i snart ett år och jag känner mig helt klart bättre än när jag spelade. Det var efter jag bestämde mig för att sluta spela som man bestämde sig för att börja på gym och sedan dess har det bara flutit på (tränar 4-6 gånger i veckan nu).

Skolan är också är problem, men det är att jag känner mig för pressad just för att jag inte känner någon. Jag har inte speciellt svårt för ämnerna isig utan just det sociala. Tror nästan att jag har lite socialfobi fast ändå inte.. Jag går och handlar och gymmar och det gör jag utan problem. Men inte mer än "hej" & "hejdå" och någon kommentar eller väldigt kort samtal ibland med personalen på gymmet.

Det som jag har kommit fram till hittills själv är att jag behöver nog ett miljöbyte. Jag hade tänkt söka till en folkhögskola till hösten i någon annan del av landet.
Men det är just det att jag inte vet var & vad jag vill satsa på. Och det sociala såklart, om jag ska klara av att bo där.

Men.. Det är ett helt år kvar till det är aktuellt och jag vet verkligen inte vad jag ska hitta på fram tills dess.

Någon som har tips att ge på saker som jag kan göra för att lyckas få kontaker? Aktiviteter som jag kan göra? Vad som helst! Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. [sad] Fråga gärna om det är någon ni undrar som jag inte fick med. Skulle vara väldigt tacksam för alla tips och råd som jag kan få.
Alone:

. Skulle vara väldigt tacksam för alla tips och råd som jag kan få.


Brotip: börja träna
gillar du någon sport?

jag var ensam jag med, tills jag fann min träning och nu lever jag bokstavligt talat tills nästa träning.
personerna man träffar är underbara, roliga och intressanta plus att du får något att fokusera på så du slipper tänka på ditt tomma hem som väntar.
jag har utan att överdriva spenderat 6 timmar på träningen bara för stämningen är så skön, tränat i typ tre timmar och lekt runt i tre
då känns livet inte lika tungt när du kommer hem

Spana också in:

isola:

testa allt


Inte lätt att komma på vad jag ska testa bara :( Har försökt ta tag i skolan två gånger redan. Men då mår jag bara sämre, speciellt när man blir pressad med att göra gruppuppgifter med folk som umgås tillsammans hela tiden och man är helt utanför. Alla känner varandra innan så man är helt utanför redan från start. Klarar helt enkelt inte av det i dagsläget(skolan).

Har dock inte gjort mitt bästa på skolbiten, kunde ju tvinga mig själv att förtsätta gå även fast jag var helt utanför och mådde hur dåligt som helst varje dag. Det var helt enkelt inte värt det. Jag orkade inte träna när jag gick i skolan som gjorde att jag kände mig stressad konstant.

lazertits:

Förlåt, läste inte hela texten för den var lång och mina ögon går i kors av trötthet.
Prova på någon sport eller annan hobby.
Gå med i en förening.
Gå en kurs.
Vad som där det finns människor.


Hade lite tråkigt och ville skriva av mig så blev en vägg av text. Sport har jag funderat på men det är det att jag inte är speciellt intresserad av någon speciell. Och att jag är för gammal för att börja i något. Kurs kanske skulle kunna vara något men har ingen aning om vart det finns eller om det finns någon intressant. Jag antar att det kostar massor också för den delen.

Pappbox:

Brotip: börja träna
gillar du någon sport?


Jag har inte något intresse för någon speciellt typ av sport :( Och är säker på att jag är för gammal för att börja i något.

Träna gör jag redan, det var det första jag tvingade mig själv att göra när jag slutade upp med allt spelande. Hade inte gjort något fysiskt alls innan i drygt två år. Nu har jag tränat i dryga året och mår bättre men fortfarande så känner jag ingen, utan bara fått lite mera självförtroende antar jag :L

Och gymmet är litet och hittills så har jag inte sett många i min ålder utan det är mest 30+ Personalen är inte heller så sociala av sig och är nästan alltid upptagna.

Känns hopplöst men måste försöka komma på något som jag kan göra. Har ingen lust att ta livet av mig och ge upp redan nu, men samtidigt vill jag inte vakna varje morgon med samma känsla :(
Alone:

lan).


Du kanske skulle må bra av att gå i en mindre klass eller gå i skolan endast ett par dagar i veckan.
Om den sociala biten är väldigt jobbig så ska du söka hjälp för det tycker jag.
Man kommer liksom inte undan att vara social, vilket jag tycker är skitbra för alla i viss mån, men det är ju självklart jobbig för många.
Alone:

Och är säker på att jag är för gammal för att börja i något.


Är du go eller?
jag var 23 när jag började träna MMA, jag hade tur och fick en underbar tränare som ledde in mig till BJJ så nu kör jag mestadels BJJ och bygger mitt MMA game på det.
Detta var ett år sedan snart och jag vet personer som börjat träna långt senare men ändå lyckats komma in i det

Alone:

. Nu har jag tränat i dryga året och mår bättre men fortfarande så känner jag ingen, utan bara fått lite mera självförtroende antar jag :L


Okej, måste då fråga...gillar du att träna på gym?
Jag började träna på gym när jag var väldigt ung själv och helt ärligt...gymmet är inget socialt ställe.
Du interagerar inte med folk på gymmet på samma sätt som i en kampsport eller i en lagsport för där MÅSTE du prata.
jag gymmar ibland för att hålla mig skadefri och jag blir fan illamående när jag går in på gymmet för det är bara massa folk där som kör sitt eget och en generellt sett ostimulerande miljö.
hitta en sport som du gillar istället, oavsett vad det än må vara
fan, till och med dans är bättre rent socialt sett

Alone:

Har ingen lust att ta livet av mig och ge upp redan nu, men samtidigt vill jag inte vakna varje morgon med samma känsla :(


Ey, lägg ner
det känns bättre att tycka synd om sig själv men det vinner du inget på. börja sporta på riktigt och hitta något du kan leva för.
isola:

Du kanske skulle må bra av att gå i en mindre klass eller gå i skolan endast ett par dagar i veckan.


Jag har faktiskt redan fått det tipset av SYV. Det sista jag gick i var komvux och då var klassen redan liten. Hade väl lite otur att alla kände varandra innan så man hamnade utanför nästan direkt även fast det var en riktigt liten klass. Vi var väl 7 personer som mest någon lektion men oftast fyra/fem. Gick i drygt en månad sedan kände jag att det helt enkelt inte går och blev bara för mycket.

Men då gick jag fyra dagar i veckan och pluggade övertid (skulle försöka läsa in några ämnen samtidigt (både 9:ans & gymnasiedelen). Hon ringde mig efter jag sluta och sa att ännu är det inte försent om jag vill göra ett nytt försök, och då läsa bara ett eller två ämnen. En eller två dagar i veckan, men det är ju det att alla känner varandra och jag mår dåligt av att bara gå dit då jag inte kan sluta tänka på det. Tragiskt men sant. Skulle vilja läsa in några ämnen men pallar inte att det ska vara sånt tryck att alla känner varandra så bra och jag vet inte vad jag ska säga eller göra [n] Ingen tar första steget och jag är absolut inte den personen som gör det, eftersom jag är för rädd för att misslyckas osv.

Men ska fundera på det igen om jag orkar göra ett nytt försök, känns lite jobbigt att komma tillbaka dit bara.

Försöker att komma på andra saker utanför skolan som jag kan göra för att lära känna folk. Det är ju det svåra :P Inte lätt heller då jag inte har någon erfarenhet av det sociala livet..
Pappbox:

jag var 23 när jag började träna MMA


Sant, klart att det går. Men många sporter som det inte går och är extremt svårt, speciellt lagsporter men det skulle jag inte klara av eller är speciellt inresserad av. Kampsport och liknande kan jag inte säga att jag gillar speciellt mycket men det är inte lätt att komma på något som är induviduellt och som är lätt att böra i som 18 år gammal. Har jag kanske fel? Förslag önskas [smile]

Pappbox:

Okej, måste då fråga...gillar du att träna på gym?


Japp, tycker att det är kul. Därför jag har börjat träna nästan varje dag nu men är nybörjare och fortfarande en klenis, haha. Men känns bra efter man har tränat och så, är helt slut. Gymmet var det enda jag som på, tycker faktiskt det har hjälp mig må bättre en hel del. Önskar att jag var intressad utav något speciellt som gick att börja i men kan inte komma på något.

Förut var det ju fotboll men det är svårt att komma in i speciellt när det är lagsport och att man inte har spelat innan. Ser det nästan som en omöjlighet för mig och har inget större intresse av att försöka. Klart lagsport vore det bästa men tror inte det skulle vara lätt, och speciellt inte när man är 18 och inte har kan ett skit. Men kommer inte heller på någon bra sport..

Är mest arg på mig själv som inte klarar av att göra något och vet inte vad jag ska göra för att lösa detta.

Jag har funderat på att bara ta bussen och göra något spontant ibland.. Men har svårt att komma på vad man kan göra ensam i en stad. Gå omkring i affärer bara känns rätt meningslöst faktiskt.
Alone:

Har jag kanske fel? Förslag önskas [smile]


jag kan ju säga att BJJ/brottning är svårt att köra solo eftersom mkt handlar om din interagering med din partner men slag som finns i MMA/boxning/Muay Thai/krav maga kan du ju köra ensam när du nu vill det
om du inte vill köra kampsport så finns ju typ dans?
jag är dålig på social events utanför mitt specifika område så

Alone:

och speciellt inte när man är 18 och inte har kan ett skit.


ingen går in och är fullärd utan du börjar krypa innan du kan börja gå mannen

Alone:

Har funderar att bara ta bussen och göra något spontant ibland.. Men har svårt att komma på vad man kan göra ensam i en stad. Gå omkring i affären bara kännas rätt meningslöst faktiskt.


haha nej det suger
finns inte så mkt att göra i livet helt ärligt, socialt sett är det ännu mindre om du inte gillar att supa och redan har massa vänner
Pappbox:

om du inte vill köra kampsport så finns ju typ dans?


Pinsamt värre[smile] Det hade varit något! Ne, helt seriöst inte nog min grej och skulle aldrig våga börja i det.

Känns svårt att bara börja i något direkt sådär pang på men om man hittade något lämpligt så hade jag fan testat. Det kan inte bli så mycket sämre än vad det redan är.

Pappbox:

haha nej det suger


Bara gjort det en gång men då var det bara för att jag handlade något. Men att gå runt utan mål är meningslöst. Önskar det skulle finnas något annat man kunde dra iväg på som inte är så farligt men verkar inte finnas något kul.
Alone:

Känns svårt att bara börja i något direkt sådär pang på men om man hittade något lämpligt så hade jag fan testat. Det kan inte bli så mycket sämre än vad det redan är.


mjo, allt är väl svårt att börja med antar jag
vad brinner du för då?

Alone:

. Önskar det skulle finnas något annat man kunde dra iväg på som inte är så farligt men verkar inte finnas något kul.


allt sånt är ju relaterat till intresset du har, utan intresse så finns det lite att åka på tyvärr
Pappbox:

vad brinner du för då?


Just sport är det extremt svårt för mig att välja något. Tror att jag helt enkelt bara är inte intresserad men samtidigt så vill jag ju eftersom det kan vara bra. Gillar att gymma, men kommer inte på något mer än så. Blir bara svåra lagsporter men inte lätt :P

Om jag måste välja ut någon så skulle nog innebandy vara något så kanske är värt att kolla upp om det finns något lag i närheten som man kan kanske börja i. Lagsport är ju skulle vara extra jobbigt då jag det blir full press på mig med det sociala eftersom alla känner varandra antagligen (om det nu gick). Men komma inte på något annat.

Samtidigt så måste jag ta tag i det någon gång men vet bara inte hur för att inte det ska bli för mycket.

Pappbox:

allt sånt är ju relaterat till intresset du har, utan intresse så finns det lite att åka på tyvärr


Ja :( Mina intressen är att gymma, musik, film och datorn. Åka på någon spelning skulle kunna vara något, men det är ju inget man gör varje helg precis. Och då får det vara något bra [smile]
Marmoth:

Var bor du någonstans nuförtiden? Ödsligt eller i en storstad?

Om du bor i eller nära en storstad så har du ju många möjligheter till sociala aktiviteter!


Bor i närheten av Göteborg faktiskt, i ett litet samhälle. Jag tror att det är drygt 4 mil in så går utmärkt att ta bussen. Grejen är att komma på något att åka in för, och att bestämma sig för det utan att fega ur.
Alone:

Bor i närheten av Göteborg faktiskt, i ett litet samhälle. Jag tror att det är drygt 4 mil in så går utmärkt att ta bussen. Grejen är att komma på något att åka in för, och att bestämma sig för det utan att fega ur.


Dåså! Försök utnyttja att det inte är så värst långt in till Göteborg om du verkligen vill ta tag i situationen som du befinner dig i. Om du inte tycker om någon speciell sport, ta dig i kragen och lär dig tycka om sporten som du bestämmer dig för att prova på. Innebandy, tennis, bordtennis, badminton eller fotboll är nog de sporterna jag kommer på som är ganska "nybörjarvänliga" vid 18 års ålder. Att ge sig på exempelvis hockey eller basket eller liknande i din ålder kan vara lite svårt när det kommer till att hitta en klubb eller förening som har nybörjarlag.

Inte för att vara rak på sak eller så, men vad tror du är den största anledningen till att du inte har lyckats skaffa några vänner? Beter du dig konstigt? Osocial? Har du tre bröstvårtor eller något annat uppseendeväckande utseende?

Jag har själv flyttat både till Stockholm och senare till USA utan att känna en kotte. Det gäller att pusha sig själv till aktiviteter som inte alltid är så jävla lockande egentligen.
Alone:

Samtidigt så måste jag ta tag i det någon gång men vet bara inte hur för att inte det ska bli för mycket.


det kan vara lätt överväldigande när det kommer till sådanna situationer där man måste vara social och sånt

Alone:

Ja :( Mina intressen är att gymma, musik, film och datorn. Åka på någon spelning skulle kunna vara något, men det är ju inget man gör varje helg precis. Och då får det vara något bra [smile]


satsa på det då, du vet vilka inressen som du bör fokusera på och skaffa vänner inom samma krets
Marmoth:

Dåså!


Enda "problemet" är väl att resan kostar lite varje gång så skulle inte ha råd att göra det ofta. Har tänkt det, får kolla upp vad för sporter och lag som finns i närheten. Och se om det finns något för nybörjare. Jag hade tänkt att byta gym till där alla i min ålder tränar, men just nu är jag helt enkelt för feg eftersom min fysik inte är den bästa. Och ja, tar det lungt då det kan lätt bli för mycket där kan jag tänka mig.

Marmoth:

Inte för att vara rak på sak eller så, men vad tror du är den största anledningen till att du inte har lyckats skaffa några vänner?


Förut i mellan/höstadiet var det att jag helt enkelt inte kunde träffa någon på fritiden vilket ledde till att jag hamnade utanför. Sedan efter det, flyttade jag och skulle börja 9:an i en annan skola då var det som värst. Komma in sista terminen.. Det gick bara inte, så jag hoppade av, och pluggade in resten av ämnerna på IV.

Och efter det så bestämde jag mig för att börja på ett stort gymnasium men efter tre veckor hoppade jag av.

Skulle inte säga att jag beter mig konstigt, mer extremt tillbakadragen och har svårt att öppna mig. Tar tid för mig känna mig "säker" med nya människor, och sedan jag flyttade så har jag helt enkelt inte fått kontakt med någon i min ålder, som man har träffat tillräckligt mycket/pratar med för att jag ska kunna öppna mig.

Jag kan vara hyvasst social om jag vill, så skulle inte säga att jag är osocial men väldigt osäker, blyg och extremt tillbakadragen. Känner mig också ointressant och tråkig, men blir mest blygheten och osäkerheten som tar över. Tycker inte att jag är ful men samtidigt så är jag inte helt nöjd med mig själv (som dem flesta kan jag tänka mig).

Mitt fel att jag inte vågar säga något eftersom jag inte vet vad eller ta kontakt, plus att jag har nog haft lite otur och träffat fel personer om man får tycka synd om sig själv.[blush] Också att jag inte kunde träffa någon under mellan/högstadie tiden, tror faktiskt inte jag hade varit ensam annars om jag hade fått möjlighet att vara med på helgerna då.
Alone:

Men då gick jag fyra dagar i veckan och pluggade övertid (skulle försöka läsa in några ämnen samtidigt (både 9:ans & gymnasiedelen).


Sök efter folkhögskoleutbildningar som börjar VT-12. Där kan du läsa in grundskole- och gymnasiekompetens. Jag fick tipset att gå folkhögskola när jag blev sjukskriven i våras (hade en liknande situation som du), men jag valde istället att flytta till en annan ort och gå gymnasie där, för jag hade möjligheten. Generellt har folkhögskolor ett annat tänk än gymnasieskolor, man ser mer varje enskild elev och eftersom man bor på skolan är det lätt att lära känna andra människor. man bor ju så tätt på varandra.
Jag känner igen mig.

Kolla folkuniversitetet. Du vet själv bäst vad du tycker om.

Sen tycker jag absolut att du ska börja på folkhögskola! (och bo där). Jag tror att det är precis det du behöver, för då MÅSTE man praktiskt taget umgås med andra. Men kanske att det räcker med en termin? Jag vet inte.. men ett år kan ju kännas lite.. mäktigt. Speciellt om man inte tycker att man är så bra på det sociala. Om man inte bor på skolan blir det lätt så att det blir som på gymnasiet, man bara går hem när lektionerna är slut liksom. Om man bor på skolan kan man vara med på olika aktiviteter på kvällarna [smile]