Forumet - jag dödade en snigel

jag dödade en snigel

933 1 36
jag råkade trampa på en snigel så att den dog, kras lät det.. kras fast slafsigare...

snigeln dog på grund av att jag inte visste att den var där

snigeln dog på grund av min okunskap om min omgivning

snigeln dog på grund av min okunskap

okunskap kan innebära skador ända upp till död

undrar vad för mer skada min okunskap gör? skada som inte är i närheten av lika lätt att registrera

duhn-duhn-duuuuuuuhn!!

tumblr_lpy1y0aALP1qii6tmo1_250.gif

Spana också in:


Qulikilavisier: nej, jag diskuterar hellre varför du övht ska sörja din okunskap och varför vi ska bry oss om negativa konsekvenser övht och varför vi värderar en viss konsekvens som negativ
hur diskuterar man detta..? negativa konsekvenser = sånt som bidrar till dåligt mående

vill du nu fråga "varför är dåligt mående dåligt?" så blir jag inte förvånad, men det är typ som att söka svaret på frågan "kan hästar flyga i ett svart hål?" för att frågan kan formuleras ger det en illusion om att den kan besvaras på något "djupt" sätt.. dåligt exempel hm.. "varför blir 1+1=2" är en liknande fråga, fast det är dock en riktig fråga, till skillnad från "varför är bra bra?"

lemons or fruit: "varför är bra bra?"
set inte att det finns så mycket av en illusion i det. har man däremot en bestämd uppfattning om vad som är bra och och varför just det fenomenet är bra - ja, då kan man uppfatta att det är meningslöst att ifrågasätta det.

frågan är snarare: vad är bra? varför anser vi att just det är bra? vad är det som gör det bra? nyckeln är att hela tiden fråga varför. det är då man vecklar ut det hopvikta pappret och osjälvklarheterna uppenbarar sig.

huruvida man upplever frågan relevant eller meningsfulll beror på hur öppen man är för att vidga sina föreställningar och hur öppen man är för att något kan vara på ett sätt man inte tidigare tänkt eller trott

Qulikilavisier: set inte att det finns så mycket av en illusion i det. har man däremot en bestämd uppfattning om vad som är bra och och varför just det fenomenet är bra - ja, då kan man uppfatta att det är meningslöst att ifrågasätta det.

frågan är snarare: vad är bra? varför anser vi att just det är bra? vad är det som gör det bra? nyckeln är att hela tiden fråga varför. det är då man vecklar ut det hopvikta pappret och osjälvklarheterna uppenbarar sig.
nja det är väl ändå samma fråga, eller de har iaf samma svar "vi anser att det är bra för att det känns bra", detta har vi tidigare diskuterat. Hur kan man inte ha en bestämd uppfattning om att det är bra att känna bra känslor? (sen är det såklart betydligt mer komplicerat än så, men i grund och botten är det den frågan det handlar om, även när vi tagit hänsyn till att det som känns bra kanske inte är bra osv)

vad för osjälvklarheter?
Qulikilavisier: huruvida man upplever frågan relevant eller meningsfulll beror på hur öppen man är för att vidga sina föreställningar och hur öppen man är för att något kan vara på ett sätt man inte tidigare tänkt eller trott
okej, jag skulle säga att tvärtom också gäller, du är övertygad om att det går att besvara frågan och att den är relevant och meningsfull. du är alltså inte öppen för att vidga dina vyer för att det är som du inte tidigare tänkt eller trott, men skillnaden mellan våra "teorier" är att min har en stark konkret "rot" medan din är baserad på luftslott :$

varför skulle det gå att abstrakt besvara "varför tycker vi att det är bra att det känns bra?" (det konkreta svaret är väl att fördelaktiga beteenden belönas för att öka mängden fördelaktiga beteenden)
jag förstår faktiskt inte vad du menar med att jag skulle vara otrevlig eller ha en dålig ton, så därför tror jag(tänker att det möjligen kan bero på detta) att du uppfattar det så för att du inte kan bemöta det jag skriver, din hjärna vill behålla sin mentala harmoni gällande sin världsåskådning och "bemöter" därför mina argument med att avfärda mig som otrevlig


men det får jag inte tro för då är jag otrevlig?