Morgonstjärna: vad syftar du på?
förut när jag var lite ygnre så var jag mer glad och såg snyggare ut, men nu är jag bara ful.. inte så kul med bilder på det
Morgonstjärna: ah, det är dåligt att det bara är yngre förunnat
mm vissa kan sakna det iaf
,..,.,.,: förut när jag var lite ygnre så var jag mer glad och såg snyggare ut, men nu är jag bara ful.. inte så kul med bilder på det
Så länge som man är naken så finns det alltid människor som vill se
Tycker ej att du ska känna dig dålig på ngt sätt för att du vill ta del av ngt sexuellt. Att tjata känns ju fel av den anledningen att det pressar någon att göra ngt mot hens vilja så det är ju bra att du inte sysslat med sådant.
Tror sedan inte att det är för sent heller pga sådant här sysslar folk i alla åldrar med. Dock kanske mer privat om man är äldre.
om man inte är anonym dvs
pga då verkar folk slänga runt sina könsorgan överallt
Morgonstjärna:
Så länge som man är naken så finns det alltid människor som vill se
ne tror jag inte på 🙂 kanske för dig
isola: Tycker ej att du ska känna dig dålig på ngt sätt för att du vill ta del av ngt sexuellt. Att tjata känns ju fel av den anledningen att det pressar någon att göra ngt mot hens vilja så det är ju bra att du inte sysslat med sådant.
Men om inget händer utan tjat så är det ju dåligt? Sett ur den synvinkeln.
Generellt så blir man utstött och hamnar efter om man försöker vara en människa som gör "rätt" saker, folk svarar bättre på något dåligt, verkar det som.
isola: Tror sedan inte att det är för sent heller pga sådant här sysslar folk i alla åldrar med. Dock kanske mer privat om man är äldre.
Lite för sent för att kunna lägga de där ungdomliga värderingarna bakom själva upplevelsen.
Och ja, mer privat innebär att man behöver bättre kontakt och det lär inte ske för en människa som mig.
,..,.,.,: ne tror jag inte på 🙂 kanske för dig
Nä, antalet människor som vill se mig naken kan nog räknas på en amputerad mans fingrar.
Men kvinnor oavsett utseende och ålder finns det alltid en marknad för, även om den marknaden kan vara jag och sådana som mig
Morgonstjärna:
Men om inget händer utan tjat så är det ju dåligt? Sett ur den synvinkeln.
Generellt så blir man utstött och hamnar efter om man försöker vara en människa som gör "rätt" saker, folk svarar bättre på något dåligt, verkar det som.Lite för sent för att kunna lägga de där ungdomliga värderingarna bakom själva upplevelsen.
Och ja, mer privat innebär att man behöver bättre kontakt och det lär inte ske för en människa som mig.
Är väl bara att man inte träffat "rätt" människor eller inte fått någon bra kontakt kanske. skulle ej kalla det dåligt.
Mjo. Världen är inte rättvis. Man ska vara snäll.
Sålänge ingen blir skadad, utnyttjad ellerär minderårig så kan man väl ha kvar dem hela livet, tänker jag.
Jodå, det vet man aldrig.
isola: Sålänge ingen blir skadad, utnyttjad ellerär minderårig så kan man väl ha kvar dem hela livet, tänker jag.
I teorin, men det unga lätta sinnet har sedan länge ersatts av ett annat som har mycket mer att bry sig om och vant sig vid att saker är på andra vis än föreställningarna man hade som tonåring, det går inte riktigt att återuppleva, jag har frenetiskt försökt med sådana saker på många olika andra områden än det här och det är verkligen inte samma sak.
isola: Jodå, det vet man aldrig.
Man kan utröna sannolikhet baserat på empirisk erfarenhet, att bara säga "det vet man aldrig", "det händer sen någon gång" och liknande är bara ogrundad optimism, som även om det kan vara ett hedersvärt försök att göra någon gladare, fallerar i sin funktion genom det faktum att det inte har särskilt mycket med verkligheten att göra
Morgonstjärna:
I teorin, men det unga lätta sinnet har sedan länge ersatts av ett annat som har mycket mer att bry sig om och vant sig vid att saker är på andra vis än föreställningarna man hade som tonåring, det går inte riktigt att återuppleva, jag har frenetiskt försökt med sådana saker på många olika andra områden än det här och det är verkligen inte samma sak.Man kan utröna sannolikhet baserat på empirisk erfarenhet, att bara säga "det vet man aldrig", "det händer sen någon gång" och liknande är bara ogrundad optimism, som även om det kan vara ett hedersvärt försök att göra någon gladare, fallerar i sin funktion genom det faktum att det inte har särskilt mycket med verkligheten att göra
Fast man vet ju faktiskt aldrig vem man träffar och vad som sker så det är dumt att helt tappa hoppet. Om man nu inte mår dåligt av att ha det kvar dvs.
isola: Fast man vet ju faktiskt aldrig vem man träffar och vad som sker så det är dumt att helt tappa hoppet. Om man nu inte mår dåligt av att ha det kvar dvs.
Man kan veta att det inte spelar någon roll för man är ändå inte kapabel till att ta kontakt eller behålla någon kontakt om det nu hade varit möjligt, vilket det inte är för att man är så förbannat förlorad i sig själv och inte förstår att saker som sker runtomkring en faktiskt händer och att man är en del av dem för att det som man ser som en själv bara en flyktig tanke någonstans ute i etern och alla intryck, känslor och upplevelser är något som observeras från ett oändligt avstånd likt att sitta på Sedna i universums utkant och betrakta allt som sker för en kropp som finns jorden och inte kunna göra något åt det pga avståndet mellan sinne och den reella existensen och om någon annan person skulle vilja ha kontakt så finns där bara tomhet och brist på någonting som ens skulle kunna likna en personlighet för att tankar är fria och inte låsta i en karaktär nog för att kunna manifesteras som någon form av konstant, och därtill att människor är sina egna och olika och måste kunna avläsas och tolkas och förstås för vad dem är och att hålla reda på allt detta när man inte finns som en fysisk faktisk människa är ett överdrivet arbete som resulterar i väldigt mycket tankar kring saken som tar en evinnerlig tid och när man väl nått en vag uppfattning om vad som är vad och tror sig kunna göra något åt det så har möjlighetens tid gått och väl passerat och man är en gammal man som inte kan göra någonting annat än att blicka bakåt och ångra sig och sin förkastliga disposition och eventuellt missa några möjligheter till som följd av det och sedan går det helt enkelt inte längre eftersom man med allt detta i vetskap kan se och tolka sina egna mönster och se dissonansen mellan något som kan kallas ett jag och allt annat och inget annat återstår än att bara ge upp.
Morgonstjärna:
Man kan veta att det inte spelar någon roll för man är ändå inte kapabel till att ta kontakt eller behålla någon kontakt om det nu hade varit möjligt, vilket det inte är för att man är så förbannat förlorad i sig själv och inte förstår att saker som sker runtomkring en faktiskt händer och att man är en del av dem för att det som man ser som en själv bara en flyktig tanke någonstans ute i etern och alla intryck, känslor och upplevelser är något som observeras från ett oändligt avstånd likt att sitta på Sedna i universums utkant och betrakta allt som sker för en kropp som finns jorden och inte kunna göra något åt det pga avståndet mellan sinne och den reella existensen och om någon annan person skulle vilja ha kontakt så finns där bara tomhet och brist på någonting som ens skulle kunna likna en personlighet för att tankar är fria och inte låsta i en karaktär nog för att kunna manifesteras som någon form av konstant, och därtill att människor är sina egna och olika och måste kunna avläsas och tolkas och förstås för vad dem är och att hålla reda på allt detta när man inte finns som en fysisk faktisk människa är ett överdrivet arbete som resulterar i väldigt mycket tankar kring saken som tar en evinnerlig tid och när man väl nått en vag uppfattning om vad som är vad och tror sig kunna göra något åt det så har möjlighetens tid gått och väl passerat och man är en gammal man som inte kan göra någonting annat än att blicka bakåt och ångra sig och sin förkastliga disposition och eventuellt missa några möjligheter till som följd av det och sedan går det helt enkelt inte längre eftersom man med allt detta i vetskap kan se och tolka sina egna mönster och se dissonansen mellan något som kan kallas ett jag och allt annat och inget annat återstår än att bara ge upp.
tänker du så nä rdet gäller vänner också
isola: tänker du så nä rdet gäller vänner också
Jag tänker inte alls när det gäller vänner, de introduceras genom folk jag redan känner och känt sedan dagisålder så det är något som sker per automatik
