Forumet - Jag känner mig som världens sämsta 16 åring

Jag känner mig som världens sämsta 16 åring

2392 1 16

Jag måste vara Sveriges sämsta 16 åring. Jag är dum, ointressant, egoist, osmart, kaxig, blyg, oskuld, okysst ocharrow-10x10.png listan skulle kunna bli mil längre. Det går dessutom åt helvete i skolan, jag har börjat tappat vännerarrow-10x10.png och jag får heller inga nya för att jag är så jävla oengagerad och ska spela viktig. Har inte rört en tjej i hela mitt liv mer än att kramas. Och de är för det mestaarrow-10x10.png baraarrow-10x10.png typ på sånna tillfällen som de är självklart att man gör det. Så som på en avslutning, släkt träff etc.

Det enda jag har just nu är ett något fördelaktigt utseende. Men vad fan spelar de för roll när jag är så jävla oengerad, egoist, blyg, ointressant och som plus på det dessutom kaxig. Som det är just nu är mitt största problemarrow-10x10.png de här med tjejer.. De tjejer jag varit på g med har jag alltid lyckats gått bra med fram tills det kommer tillarrow-10x10.png ett läge där man verkligen ska ta å börja träffas. Många tjejer verkar fastna för mig till en början eftersom att jag alltid fått mycket blickar, leende etc. utav de snyggaste i skolan, klassen, på bussen osv osv. men de avtar mer och mer längre tiden går. De orkar helt enkelt inte med mig för att jag är så blyg av mig och att jag inte tar några initiativ.

Just detta handlar om att jag har oerhört lite erfarenheter kring just tjejer och har inte en aning om hur man ska bete sig, hur man ska skämta etc. Om vi för ett exempel tar mitt senaste ragg. Hon är förmodligen en av de finare tjejerna i skolan. Vi klickade skit bra och fick en riktigt bra kontaktarrow-10x10.png med leenden, flirtar och hon satt och kolla på mig och log även när de vart tyst stämning. Dessutom viskade hon något tillarrow-10x10.png sin kompis för att sedan kolla på mig och le. Sedan så skrev hon tillarrow-10x10.png mig på fb efter att jag lagt till henne och hennes kompis också. Hennes kompis sa till och med att hon pratat mycket om mig osv.

Sedan så kollade hon in mig i korridorerna och log och hejjade glatt och fråga hur läget var och så. Hon tog allaarrow-10x10.png initiativ i verkligheten och var alltid glad osv medans jag var lite laid backarrow-10x10.png och svarade mest bara på hennes frågor. Jag skrev dock på fb och så men inte mer än så. Vi båda kom fram till att vi borde träffas mer vilket aldrig hände. Jag började sedan tänka "Helvete, de är typ skolans finaste tjej och de är verkligen mig hon gillar" så jag började bli osäker som fan istället och började ignorera henne.. Ett exempel är när t.ex gick förbi henne och en till tjej så pratade jag med den andra tjejen istället osv vilket måste sårat henne något enormt. 

Jag vill nästan slå mig själv när jag tänker på hur dum i huvudet jag var. Hur som helst så kom jag över henne och börjar istället gilla en annan jävligt fin tjej. Vi har dock ingen kontaktarrow-10x10.png alls men hon kollar in mig och pillar i håret osv varje gång jag pratar med henne och ler alltid när jag pratar med henne. Minaarrow-10x10.png kompisar frågar om vi är på g dessutom vilket gör mig ännu mer övertygad om att hon är intresserad av mig. Men det är samma sak där, min självkänsla är helt åt helvete och jag vet inte alls hur jag ska göra. Jag försöker därför istället leka lite viktig och låtsas som att hon helt plötsligt inte ens fanns i minaarrow-10x10.png tankar längre och ignorerar även henne.

Vad fan skaarrow-10x10.png jag göra, och varför gör jag så här egentligen. Någon som varit med om något liknande? Det här tär på mig väldigt mycket men de spelar ingen roll hur mycket jag tänker att jag verkligen ska ändra mig. För det funkar inte..


orkade verkligen inte läsa hela din text. men allt stämde väl in på mig förutom att vi är av motsatt kön ;) tror inte du kommer dö oskuld så du har nog inget att oroa dig för. Va dig själv så är det väl någon som tycker om dig till slut och du vill vara med hen också.


smi1e: orkade verkligen inte läsa hela din text. men allt stämde väl in på mig förutom att vi är av motsatt kön ;) tror inte du kommer dö oskuld så du har nog inget att oroa dig för. Va dig själv så är det väl någon som tycker om dig till slut och du vill vara med hen också.
Läs det här så förstår du mitt problem. Om du inte redan läst det :)
"

Om vi för ett exempel tar mitt senaste ragg. Hon är förmodligen en av de finare tjejerna i skolan. Vi klickade skit bra och fick en riktigt bra kontaktarrow-10x10.png med leenden, flirtar och hon satt och kolla på mig och log även när de vart tyst stämning. Dessutom viskade hon något tillarrow-10x10.png sin kompis för att sedan kolla på mig och le. Sedan så skrev hon tillarrow-10x10.png mig på fb efter att jag lagt tillarrow-10x10.png henne och hennes kompis också. Hennes kompis sa tillarrow-10x10.png och med att hon pratat mycket om mig osv.

Sedan så kollade hon in mig i korridorerna och log och hejjade glatt och fråga hur läget var och så. Hon tog allaarrow-10x10.png initiativ i verkligheten och var alltid glad osv medans jag var lite laid backarrow-10x10.png och svarade mest baraarrow-10x10.png på hennes frågor. Jag skrev dock på fb och så men inte mer än så. Vi båda kom fram tillarrow-10x10.png att vi borde träffas mer vilket aldrig hände. Jag började sedan tänka "Helvete, de är typ skolans finaste tjej och de är verkligen mig hon gillar" så jag började bli osäker som fan istället och började ignorera henne.. Ett exempel är när t.ex gick förbi henne och en tillarrow-10x10.png tjej så pratade jag med den andra tjejen istället osv vilket måste sårat henne något enormt. "

Spana också in:

Ååååååh Wintertime.. vet inte var jag ska börja med dig alltså. för det första vill jag också slå dig för de du gör mot alla stackars tjejer som vill komma nära, lyckas med det och sen sätter du upp en gigantisk mur och dem får inte vara med dig på din sida. för det andra förstår jag hur du känner fast ändå inte. jag är ganska lyckad sextonåring jag själv (tjej) då jag ofta får kontakt med killar via sms, även fast jag går i samma klass, men sen så i verkligheten vill jag inte ta första steget. När du gör som du gör sårar du verkligen de här tjejerna, enormt mycket! de kommer se det som ett trauma i deras liv och deras självförtroende kommer sjunka så in i helvetet! jag säger inte det här för att såra dig, snarare för att jag vill att du ska förstå hur de känner! det är när du vet om vad du åstadkommer som du kan ändra på det, göra något åt det. det som jag tycker att du ska göra nu är att vara ärlig! skriv ett sjuhelsike långt sms till den tjej du gillar om det här och förklara hur du känner. då kanske hon blir mer sugen på att ta första intiativet.

hoppas de hjälper, lycka till! :)

Vet ärligt talat inte vad man ska säga. Det viktiga är nog att du inte ska ignorera tjejerna, vilket är synd att du gör! Jag klandrar dig inte, det kan liksom inte hjälpas att du är så blyg och inte vet hur du ska bete dig, men du kanske ska börja med det? Att liksom försöka vara nära tjejen du gillar lite mer istället för att ignorera henne? :)


Hannasundqviist: Ååååååh Wintertime.. vet inte var jag ska börja med dig alltså. för det första vill jag också slå dig för de du gör mot alla stackars tjejer som vill komma nära, lyckas med det och sen sätter du upp en gigantisk mur och dem får inte vara med dig på din sida. för det andra förstår jag hur du känner fast ändå inte. jag är ganska lyckad sextonåring jag själv (tjej) då jag ofta får kontakt med killar via sms, även fast jag går i samma klass, men sen så i verkligheten vill jag inte ta första steget. När du gör som du gör sårar du verkligen de här tjejerna, enormt mycket! de kommer se det som ett trauma i deras liv och deras självförtroende kommer sjunka så in i helvetet! jag säger inte det här för att såra dig, snarare för att jag vill att du ska förstå hur de känner! det är när du vet om vad du åstadkommer som du kan ändra på det, göra något åt det. det som jag tycker att du ska göra nu är att vara ärlig! skriv ett sjuhelsike långt sms till den tjej du gillar om det här och förklara hur du känner. då kanske hon blir mer sugen på att ta första intiativet.hoppas de hjälper, lycka till! :)
Jag vet hur jävla dum i huvudet jag är när jag gör så här å kan tänka mig att tjejerna jag gör detta emot blir väldigt ledsna, besvikna osv osv. men jag har verkligen ingen självkänsla alls och kan inte ta för mig överhuvudtaget.... Detta beror på att när jag var 12 år så var jag skolans sötaste kille. Detta fick jag bekräftat av många och jag var en sån där kille som många tjejer hade en liten crush på, jag var dessutom i en period där jag kände att jag kunde få vilken av tjejerna jag ville. Till och med min tremänning hade en crush på mig som idag är modell och hon får definitivt vem hon vill... 

Sedan blev jag 14 år och jag kan ärligt säga att jag såg förjävlig ut. Alltså på skolfoton osv så kunde jag väll fortfarande se ganska söt/bra ut men irl så var jag så ful att jag inte ens kunde fatta att det kunnat gått så mycket ut för... Jag var spinkig, lång och hade massa finnar.

Vart sedan 16 år och började fatta att jag inte längre var den jag var för 4 år sedan. De var först då jag kunde förstå att inte en enda tjej tagit kontakt med mig eller nått på dessa år. Jag började bry mig om mitt utseende och nu 1 år senare så ser det faktiskt mycket bättre ut. Jag är inte en 10:a kanske men en 8a kanske, så tjejer får mer intresse för mig nu än tidigare. 

Detta har gjort att jag inte haft kontakt med någon tjej riktigt på 3-4 år vilket gjort att jag nu börjar bygga upp en mur runt om mig när det kommer för nära mig. Tjejerna vet ju inte om min bakgrund så det är ju svårt för dem att förstå min situation...

WinterTime:
Jag vet hur jävla dum i huvudet jag är när jag gör så här å kan tänka mig att tjejerna jag gör detta emot blir väldigt ledsna, besvikna osv osv. men jag har verkligen ingen självkänsla alls och kan inte ta för mig överhuvudtaget.... Detta beror på att när jag var 12 år så var jag skolans sötaste kille. Detta fick jag bekräftat av många och jag var en sån där kille som många tjejer hade en liten crush på, jag var dessutom i en period där jag kände att jag kunde få vilken av tjejerna jag ville. Till och med min tremänning hade en crush på mig som idag är modell och hon får definitivt vem hon vill... 

Sedan blev jag 14 år och jag kan ärligt säga att jag såg förjävlig ut. Alltså på skolfoton osv så kunde jag väll fortfarande se ganska söt/bra ut men irl så var jag så ful att jag inte ens kunde fatta att det kunnat gått så mycket ut för... Jag var spinkig, lång och hade massa finnar.

Vart sedan 16 år och började fatta att jag inte längre var den jag var för 4 år sedan. De var först då jag kunde förstå att inte en enda tjej tagit kontakt med mig eller nått på dessa år. Jag började bry mig om mitt utseende och nu 1 år senare så ser det faktiskt mycket bättre ut. Jag är inte en 10:a kanske men en 8a kanske, så tjejer får mer intresse för mig nu än tidigare. 

Detta har gjort att jag inte haft kontakt med någon tjej riktigt på 3-4 år vilket gjort att jag nu börjar bygga upp en mur runt om mig när det kommer för nära mig. Tjejerna vet ju inte om min bakgrund så det är ju svårt för dem att förstå min situation...
så det här är om hur du såg ut för några år sedan? been there, than that! asså känner igen mig så himla mycket! själv så var jag också "skolan sötaste tjej" när jag var 12. Jag var lite, lätt och smal. jag var vältränad och hade ett lika stort självförtroende som Eiffeltornet. när jag var 14 tittade jag mig i spegeln en dag och fick värsta ångesten över mitt utseende. för ett år sedan började jag banta och fick bort 10 kg. då började det verkliga problemen. min familj var rädd att jag hade blivit bulimiker och jag såg så himla benig ut. Jag själv ville bara gå ner mer och mer. sen i julas kom min  vändpunkt. jag skulle opereras och när jag inte hade ätit något på tre dagar ställde jag mig på vågen.. åh herregud. idag är jag på rätt spår igen men har fortfarande inte fått mitt självförtroende tillbaka. även fast jag får mycket komplimanger och så tror jag aldrig på dem.. en annan sak som gör att jag inte har självförtroende är att jag är väldigt liten, asså längd, bredd och tyngd. många ser mig bara som en teddybjörn. visst en teddybjörn är söt men ska den ha en åsikt? nej.. och det är därför jag helst inte har någon. jag pratar sällan med dem som jag inte känner så bra. men jag tror att det är på väg att bli bättre.. 

Iaf, det jag vill säga med den här långa texten är att det är många som känner likadant, det är bara att fortsätta försöka..
Det fungerar förstås inte alltid att mirakulöst tänka sig ur personliga problem, men försöker man så kommer man mer ur problemet än om man inte tänker alls.

Ta det lungt - agera lika naturligt som med tjejkompisar. Jag håller med Lod om det att vara naturlig.

Det här har jag märkt hjälper:
Fråga dig själv "vad är det värsta som kan hända om du gör ingenting?". "Vad är det värsta som kan hända om du agerar?".