Jag och min pojkvän hade ett distansförhållande vilket gjorde att vi kunde ses varje/varannan/var tredje helg. Det har tärt väldigt mycket på båda två, men inte på själva förhållandet. Vi hade världens bästa förhållande när vi väl träffades. Och jag grät varje dag i veckan då vi inte sågs, för jag saknade honom så mycket. Så igår träffades vi och bestämde oss för att göra slut. Och det gör så otroligt jävla ont när man älskar varandra men det bara inte funkar. Och det är jobbigt att han tar det 100 gånger bättre än mig och han är så nöjd känns det som. Har gråtit oavbrutet i dessa två dagar och det känns som att jag bara vill dö.Han va min första riktiga pojkvän och vi hade varit tillsammans i drygt ett år. Hur fan ska man ta sig igenom detta? :'(
Det går över, har också blivit hjärtekrossad och känt att det är helt omöjligt att gå vidare. Men det behöver tid. Man får lov att vara ledsen, och gråta men gräv inte ner dig helt. Umgås med vänner, med din familj, håll dig sysselsatt.
Gör sånt du mår bra utav, ge det tid och hoppas å det bästa.
Njut av singellivet och var inte desperat med att skaffa ny pojke.
FruLiten:
Det går över, har också blivit hjärtekrossad och känt att det är helt omöjligt att gå vidare. Men det behöver tid. Man får lov att vara ledsen, och gråta men gräv inte ner dig helt. Umgås med vänner, med din familj, håll dig sysselsatt.
Ja
Det blir bättre. Fortsätt bara leva och ta för dig av allt livet har att erbjuda. Tiden läker alla sår.
