Forumet - Känsloobalans i relationer, är det okej?

Känsloobalans i relationer, är det okej?

117 0 7
Okej, jag har ett litet problem här jag behöver lite hjälp med. Det är så, att jag är riktigt sjukt kär i en person som även av någon underlig anledning vill vara med mig. Frid och fröjd, kanske de flesta skulle säga, men problemet i sig är att jag har rent över månen starka känslor, som med tiden bara växt sig starkare och starkare som en annan ogräshärd, för människan medan han inte är lika galet störtkär i mig. Han tycker dock om mig och vill vara med mig.

Jag är rädd för att skrämma bort honom eller göra honom obekväm om jag är för på. Jag upplever att sådant här öppet omtyckande sinsemellan är som ett bollande fram och tillbaka mellan personer, ungefär som när man spelar pong.
Det känns som om det bara är okej att tycka om personen till den grad att den kan svara tillbaka och passa tillbaka bollen, och inte drämma till med världens kanondåreskott, liksom. Dock känner jag mig så hämmad av att inte kunna ge utlopp för allt jag har i mig.


Kom igen, lite erfarenheter hit, va. Skulle ni personligen känna er obekväma i en sådan obalans, eller skulle ni vara okej med det?

Spana också in:

Njut av det, vill han vara med dig kan hans känslor växa för dig, alla får inte känslor för folk lika snabbt. Däremot bör du inte släppa ut allt du känner och "hoppa på" honom, ta det lugnt. Passa tillbaks bollen på samma sätt som han kastade den till dig, förstår du?
Zymbaline:

Passa tillbaks bollen på samma sätt som han kastade den till dig, förstår du?


Ja. Dock är det så svårt att bygga dammar i sig hela tiden och bygga dem tjockare med tiden, att traska upp och ned för stegen och mura hela tiden, det är så mycket och ganska jobbigt i längen.

Jag får göra mitt bästa. Det här ska inte för något i världen glida ur mina händer [smile]