Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, men tar det kortfattat för det jag skrev nyss råkade jag radera och gå bort från sidan. Jag är kär i en väldigt nära vän.. vill inte att våran vänskap ska förändras osv bara för jag gillar honom.. Han är i mina tankar exakt hela tiden och jag vill bara att han ska bli min! jag vill stolt visa upp honom för hela världen, känna hans närhet och ja, typ göra allt med honom.
Men situationen är inte riiktigt så enkel, första gången jag träffade honom gick till såhär: Jag och min kompis åkte till Linköping (tog bara en random stad för jag vill inte nämna städer och namn här), vi skulle träffa denna killen och hans bästa vän. Den killen jag gillar nu var tillsammans med min bästa vän för två år sedan, och han har gillat henne i 3 år nu, han tappade känslorna en kort stund men sen kom dom tillbaka. Killens bästa vän blev jag tillsammans med, men sen gjorde han slut. Jag var verkligen besatt av honom, och det blev ett tråkigt slut på det hela med. Men killen jag gillar nu hjälpte mig, lika så med andra problem jag har, att komma över honom. Killen stöttar mig när det behövs och är helt underbar! Självklart stöttar och hjälper jag honom med så mycket jag kan.
Min kompis är ju väldigt bra kompis med denna kille hon tidigare varit tillsammans med en kort stund, och hon åker in till Linköping minst en gång i veckan, mycket själv utan att ens fråga mig om jag vill med. Jag har alltid följt med och vi gör sällan saker utan varandra, men det är inte så att det är för mycket så vi är trötta på varan. Men jag blir väldigt svartsjuk på dem och jag har ju ingen aning vad dom gör. När jag ringer upp henne och ska fråga om hon vill hitta på något så hör jag hans röst i bakgrunden och förstår att hon är i Linköping och träffar honom.
I förrgår kväll skrev han på sms "jag älskar dig" och han verkade helt seriös, även på vårat prat efteråt, men jag vägrade tro på det,sen började vi skoja bort det. Kvällen efter det skrev han "jag är seriös om att jag älskar dig" självklart blev jag lite fundersam om han verkligen gjorde det, bestämde mig att det han sa kanske var sant ändå. Jag blev överlycklig, men sen visade det sig att han bara drev, han älskade mig som vän ja, men inget mer, han mådde dåligt över att hans lilla skämt blev för seriös osv. Blev direkt från överlycklig till deppig.
Jag vill inte vara kär i honom, jag kan inte vara kär i min förra killes bästa vän, och min bästa väns kille som hon hade en kort stund för två år sedan. Det fungerar bara inte... Vad ska jag göra? Varken bästavännen eller han vet om det. Känner mig så trygg och lycklig med honom..