Aviseringar
Rensa alla

Kärlek och ägande.


Ämnesstartare

Varför känner man (vissa) behovet av att äga eller kontrollera den man älskar. Är de inbyggt i vår DNA eller är de yttre faktorer som förutsättningar som påverkar detta?

Det är frågesättningar man kan fråga sig. Hur ser ni på detta? [love]


   
Citera
Ämnesstartare

För att ordning och reda alltid är bäst!


   
SvaraCitera

De fick inte tillräckligt mycket kärlek som spädbarn.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Att villja kontrollera den som man älskar lär väll bygga på att man inte helt litar på den personen av någon anledning?
Eller så är man bara svartsjuk och kan inte riktigt kontrollera sig själv.
Tycker inte någon i nåt förhållande ska på något sätt kontrollera den andre.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

notfallingapart:

yttre faktorer


   
SvaraCitera

notfallingapart:

eller är de yttre faktorer som förutsättningar som påverkar detta?

Vi blir förmodligen kära i någon för att vi ska hålla ihop med just den personen och skaffa barn, vi behöver vara två stycken för att skydda och uppfostra ett barn.
Folk känner att dom måste kontrollera den dom älskar av just samma anledning, att man måste hålla ihop, man måste behålla sin hona så att ingen annan hane tar henne.

Men jag förstår inte varför vi inte har utvecklats ifrån sånt. Det är seriöst obra att vilja kontrollera den man älskar.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jag älskar ingen men skulle kunna tänka mig att styra alla ändå.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Gryphon:

Vi blir förmodligen kära i någon för att vi ska hålla ihop med just den personen och skaffa barn, vi behöver vara två stycken för att skydda och uppfostra ett barn.

Okej, men om vårat motiv inte är att skaffa barn tillsammans .. eller iaf inte nödvändigtvis. Till exempel tror homosexuella vill hålla ihop lika mycket som heterosexuella. Och rationellt sätt så tror jag inte det inte går bättre för en om man försöker kontrollera. Så visst de kan ju förklara varför, men är de något praktiskt ur ett rationellt plan. Och har de med samhällets syn på detta, eller är de hårdkodat i oss?

Vad är felet med att tex många tycker om många... så länge de inte tänka och skaffa barn tillsammans för stunden? Vad är de icke rationella om de är långvariga relationer.

Menar om man nu påstår att "all kärlek är bra".

Casull:

Tycker inte någon i nåt förhållande ska på något sätt kontrollera den andre.

Okej, jo men vad tycker du om att utropa ägande som hon är min [love] osv. Sätter man ju en gräns så man kan bli sårad i framtiden, och kanske känner att man måste skydda sin älskade osv.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Varför känner man (vissa) behovet av att äga eller kontrollera den man älskar. Är de inbyggt i vår DNA eller är de yttre faktorer som förutsättningar som påverkar detta?
Nej... Allt det dära kommer från en bok, den börjar på "k" nånting.[ops]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Wigg:

Nej... Allt det dära kommer från en bok, den börjar på "k" nånting.[ops]

rolig du är, borde bli komiker... [bigsmile][bigsmile] /Martin


   
SvaraCitera

notfallingapart:

men om vårat motiv inte är att skaffa barn tillsammans

notfallingapart:

Till exempel tror homosexuella vill hålla ihop lika mycket som heterosexuella.

notfallingapart:

eller är de hårdkodat i oss?

Jag tror att det sitter rätt hårt, det med att vi ska hålla oss till en partner och hålla fast vid den, oavsett om vi vill ha barn eller ej. Vi vill ha kontroll över så mycket i våra liv, även vårt förhållande.
En viss kontroll är bra att ha, om det är ömsesidigt. Då är det inget negativt som förstör förhållandet.

Men onormalt kontrollbehov är rätt obra. Tror det kan grunda sig i att en partner inte vill bli lämnad och därför måste ha koll på allting den andra gör för att försäkra sig om att han/hon är den enda, typ.

notfallingapart:

Vad är felet med att tex många tycker om många

Ingenting, folk får vara hur lösaktiga/otrogna/whatever dom vill. Inte mitt problem.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Gryphon:

Ingenting, folk får vara hur lösaktiga/otrogna/whatever dom vill. Inte mitt problem.

Fast måste dom ses eller vara det? Dagens syn att man måste hitta en person känns som om de kommer från till exempel religiösa texter de där. Är ju inte riktigt rationellt om kärlek och lycka är målet.

Om jag ska få säga vad jag tror .. så tror jag de ligger i våran nuvarande kultur, och jag tror lika mycket som homosexuella nu är accepterade.

Folk är otrogna eftersom att de inte vet något bättre. Dom vet inget bättre sätt att se på livet än de vi har idag. Folk är olika men de tycks inte har lärt oss än. [cute]

Vill ju påpeka även om de nu är så, rättfärdigar de ju inte att vara otrogen. Är ju brist på moral och respekt. Ahh vore kul om någon annan än du hade syn punkter på detta med.


   
SvaraCitera

notfallingapart:

Fast måste dom ses eller vara det?

Jag ser en person som lösaktig om han/hon inte kan hålla sig till en och samma partner, oavsett anledning.

notfallingapart:

Dagens syn att man måste hitta en person känns som om de kommer från till exempel religiösa texter de där.

Jag är inte direkt en religiös person, men jag har alltid sett det som att man ska ha en partner.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

notfallingapart:

Okej, jo men vad tycker du om att utropa ägande som hon är min osv. Sätter man ju en gräns så man kan bli sårad i framtiden, och kanske känner att man måste skydda sin älskade osv.

Givetvis tycker jag att man ska på något sätt visa att man håller ihop som ett par och inte låter någon utomstående på nåt sätt vara dumm eller nåt.

Men det tycker jag inte har något med att man "äger" varandra på något sätt [smile]
Snarare att man ömsesidigt försvarar varandra när det behövs.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Gryphon:

Jag ser en person som lösaktig om han/hon inte kan hålla sig till en och samma partner, oavsett anledning.

Jag försvarar varken homosexuella, eller mångrelationer. Dock så menar jag att man, som man kan hålla sig till samma person, också möjligtvis kan hålla sig till en grupp av partners. Där kan du ju inte applicera lösaktighet eller?

Gryphon:

Jag är inte direkt en religiös person, men jag har alltid sett det som att man ska ha en partner.

Nej, fast du har antagligen kvar vissa moraliska idéer som kommer från religionen. Flesta i Sverige har det, även fast de inte tror på gud eller är religiösa. Vilket kanske är rätt så bakåtsträvande.

Säger inte att alla måste göra så... säger bara att de är konstigt att synen på tvåsamhet i relationer stärks även utan religion. Eller gör den?

Och undrar helt enkelt om de är så att de är ett förlegat sätt och tänka eller berättigat.

Och vart detta förhållningsätt rotar sig. Men du menar att de ligger i vår DNA? Typ att alpha-hannen är något man föds till och inget man blir?


   
SvaraCitera