Forumet - Kan man vara den man vill? (komma ut)

Kan man vara den man vill? (komma ut)

805 1 11
Jag är 15 år så jag har inte riktigt listat ut min sexualitet än, men jag tror att jag är gay. Det jag gillar är tjej kompisar för dom är oftast smartare och snällare än kill kompisar. Många killar i min klass är homofobiska och väldigt intoleranta.
Jag har alltid velat hänga med några as snälla tjejer i klassen, men jag har hamnat i bråk flera gånger förut..
Jag gillar verkligen konst, musik och skådespelereri.
Mina favorit ämnen är engelsk, bild, musik och drama. Men jag är rädd för att säga det till mina vänner. Dom gillar ju musik och idrott mest. 2 av 5 av dom är homofobiska så jag tror inte jag skulle kunna komma ut till dom.
Min fostermamma finner det roligt och brukar skratta när hon får reda på folk som har kommit ut ur garderoben, så jag vill nog inte berätta.
Jag blev traumatiserad när jag var 12 för att jag inte hade många vänner och ofta grät i mitt rum. Min styvmamma och pappa brukade skrika och hota att slå mig. En gång tog min styvmamma fram en kniv..
Hon sa hela tiden "I think he is gay" och sånt.. Hon retade mig mycket över det och frågade ifall jag ville bli frisör och lära mig dansa. Jag blev ofta i tårar när hon sa sådant.
Min bästa vän är helt okej med homosexuella och har frågat lite ifall jag döljer något. Han är ganska kort växt och tar ofta illa upp när andra säger något. Jag brukar säga vad min brorsa sa till mig: en kille i hans Klass var också kort, men senare slog i växt och hann ikapp alla andra.
Jag älskar honom som vän för att han verkligen bryr sig om mig.
Jag är väldigt femenim men döljer det. Önskar bara att världens syn inte var som den är..
Jag har alltid velat kunna vara öppen men jag kan bara inte. Jag vill nog säga till en kompis men jag vet bara inte hur. Säger jag bara rakt ut att jag är gay?
Vad ska jag säga?
Måste man säga till sina föräldrar? Jag vill inte det..

// Simon
Det finns jättemånga killar som älskar konst, musik och skådespeleri. Alla killar i högstadiet försöker vara macho, det är helt normalt, tänk bara att de är osäkra i sig själva. När du börjar gymnasiet så kommer det inte vara något konstigt med att vara gay, jag känner massor homosexuella, det är inget konstigt med det. Om du känner att dina klasskompisar inte riktigt är redo för det än så behöver du ju bara komma ut till någon som du verkligen litar på, kan tänka mig att det vore skönt om du inte sagt det till någon.


simommrt1:

Måste man säga till sina föräldrar?


Måste man absolut inte, låt dem lista ut det själva om du inte vill säga.

Och slutligen ett tips ang. gymnasiet; låt inte dina kompisar eller föräldrar påverka ditt val ö.h.t., det är ditt liv, din framtid.
Köffein:

Och slutligen ett tips ang. gymnasiet; låt inte dina kompisar eller föräldrar påverka ditt val ö.h.t., det är ditt liv, din framtid.


Tack så hemskt mycket.
Jag känner mig verkligen mer självsäker nu och bekväm med vem jag är.
Tack också för det icke-hatfulla svaret :)
Håller med Köffein, det blir mycket bättre i gymnasiet :) är själv gay å har märkt av skillnaden. Det blir även mycket bättre av att komma ut för folk i sin omgivning. Hade själv en liknande situation i högstadiet, sen mot slutet av nian bestämde jag mig för att komma ut och helt plötsligt blev alla mycket mer ohomofobiska(?).

Angående hur du ska komma ut är det bästa att börja med någon du verkligen litar på, då känns det mer säkert. Det är absolut bäst om du verkligen bara säger det rakt ut även om du gör det via facebook eller face to face. Rusha inte bara igenom det utan ta gärna tid så det blir ordentligt.
Det är iaf några tips som jag märkte och jag vet att det känns piss ibörjan, men det blir bättre :)

Angående dina föräldrar kan jag tyvärr inte hjälpa till :/ har själv inte kommit ut till mina pga att dom är aningen homofobiska :S

Spana också in:

storstadsbonde:

Angående dina föräldrar kan jag tyvärr inte hjälpa till :/ har själv inte kommit ut till mina pga att dom är aningen homofobiska :S


Inga föräldrar borde få vara homofobiska.
Ifall min son/dotter (i framtiden) skulle vara homosexuell så skulle jag acceptera honom/henne helt. Gay, straight, bi, trans doesn't matter.
Har inte så mycket att tillägga. Det är verkligen inte okej att trakassera dig fysiskt och psykiskt.[mad]

När du gör ett miljöbyte till gymnasiet är det mycket troligt att du hittar fler riktiga vänner och får mer utrymme att vara dig själv, lite beroende på skola och linje. Du är nog på ett högre mognadsstadium än dina vänner. Det kan vara jobbigt, men de kommer nog ikapp så småningom.

Jag måste bara säga att du verkar vara en så fin person.[smile]
Klok, social, modig och med hjärtat på rätta stället. Det kommer att gå bra för dig.

simommrt1: Jag är 15 år så jag har inte riktigt listat ut min sexualitet än, men jag tror att jag är gay. Det jag gillar är tjej kompisar för dom är oftast smartare och snällare än kill kompisar. Många killar i min klass är homofobiska och väldigt intoleranta.
Jag har alltid velat hänga med några as snälla tjejer i klassen, men jag har hamnat i bråk flera gånger förut..
Jag gillar verkligen konst, musik och skådespelereri.
Mina favorit ämnen är engelsk, bild, musik och drama. Men jag är rädd för att säga det till mina vänner. Dom gillar ju musik och idrott mest. 2 av 5 av dom är homofobiska så jag tror inte jag skulle kunna komma ut till dom.
Min fostermamma finner det roligt och brukar skratta när hon får reda på folk som har kommit ut ur garderoben, så jag vill nog inte berätta.
Jag blev traumatiserad när jag var 12 för att jag inte hade många vänner och ofta grät i mitt rum. Min styvmamma och pappa brukade skrika och hota att slå mig. En gång tog min styvmamma fram en kniv..
Hon sa hela tiden "I think he is gay" och sånt.. Hon retade mig mycket över det och frågade ifall jag ville bli frisör och lära mig dansa. Jag blev ofta i tårar när hon sa sådant.
Min bästa vän är helt okej med homosexuella och har frågat lite ifall jag döljer något. Han är ganska kort växt och tar ofta illa upp när andra säger något. Jag brukar säga vad min brorsa sa till mig: en kille i hans Klass var också kort, men senare slog i växt och hann ikapp alla andra.
Jag älskar honom som vän för att han verkligen bryr sig om mig.
Jag är väldigt femenim men döljer det. Önskar bara att världens syn inte var som den är..
Jag har alltid velat kunna vara öppen men jag kan bara inte. Jag vill nog säga till en kompis men jag vet bara inte hur. Säger jag bara rakt ut att jag är gay?
Vad ska jag säga?
Måste man säga till sina föräldrar? Jag vill inte det..

// Simon
Först och främst, så är konst och musik inget som borde relateras som "gay".  Jag är en homosexuell kille och jag älskar konst och musik, dock tycker jag att det är väldigt ignorant att förknippa konst till homosexualitet. Precis som heterosexuella, så har alla olika intressen.

För det andra, så tycker jag att du borde vara försiktig med att komma ut för dina föräldrar. Mina föräldrar är väldigt konservativa och de ser oftast ner på homosexualitet, på grund av ett flertal olika skäl. Gör det du tycker är bäst för dig, och om du behöver någon att prata med, så finns jag alltid här för dig. Människor ser ner på mig på grund av att jag är homosexuell, och jag har varit med om mycket under mina 16 år. Det är en kamp värt att kämpa för!
xoxo.