Forumet - kemifråga

kemifråga

412 0 3
Hej!
Jag har en fråga angående redoxrekationer.
Såg att järn och hcl kommer att reagera enligt formeln:
6hcl(aq) + 2fe(s) -> 3h2(g) + 2fe3+(aq) + 2cl-(aq)
järn brukar betecknas som en väteutdrivande metall och avger alltså sina elektroner till väte som bildar vätgas.
Men varför AVGER järn elektronerna till väte egentligen?
Enligt https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektronegativitet#Samband så är skillnaden mellan järn och väte i elektrnegativitet 0,3 vilket inte skulle vara nog för att fullt avge elektroner (väl?) utan en kovalent bindning borde (väl?) uppstå, där väte svagt drar åt sig elektronerna.


bajscoppenett: Men varför AVGER järn elektronerna till väte egentligen?
Är det din gymnasie- eller högstadielärare som ställt frågan eller vägrar du bara acceptera fakta utan att få en förklaring? Tumme upp
varför jag frågar det är för att i min klass på gymnasiet pratade vi inte mycket om d-orbitaler, och inte mycket i min utbildning nu heller men jag kan försöka hjälpa till..

den formeln är förresten inte balanserad, du kommer att ha 6 kloridjoner som kan bilda 2FeCl3

övergångsmetallerna har lite annorlunda trender än vad de andra ämnena har, och fungerar därför lite annorlunda från vad man kan tänka sig.
de flesta övergångsmetallern har oparade elektroner i d-orbitalen, vilka är mer reaktiva (mer energirika) än de som är parade.
järn har 2 valenselektroner i 4s-orbitalen, och 4 oparade elektroner i 3d-orbitalen. den kan alltså nå ett oxidationstal upp till +6, men eftersom färre elektroner innebär en mindre repellerande kraft bland dem och en mindre atomradie (större attraktion till kärnan, joniseringsenergin ökar) så är Fe-joner mest stabila som Fe2+ och Fe3+ (av någon anledning är en halvfylld 3d-orbital mer stabil, i dunno man)


som du nog vet strävar atomer och molekyler för att ha så låg energi som möjligt.
hur skulle det gå till för att H+ skulle bilda en kovalent bindning med Fe? vätejonen skulle behöva dra åt sig båda från järnets fyllda yttersta skal: Fe + H+ -> Fe+H, järnet blev blåst och har nu ytterligare en oparad och mer reaktiv elektron. 
H2 är en bättre kovalent bindning då de delar jämnt på elektronen (samma elektroneg.) och har nu fyllt sitt elektronskal.