Aviseringar
Rensa alla

Kompis försvunnen. Lite mitt fel. 🙁


Ämnesstartare

Jag misstänker att jag lyckats få en kompis att försvinna. Känner mig i alla fall väldigt skyldig.

Ska försöka fatta mig kort:
Igår kväll så berättade en kompis för mig att han var homosexuell, vi pratade lite om det och en stund senare försökte han kyssa mig. [shake] Jag avböjde och han rusade därifrån. Jag försökte sen få tag på honom utan att lyckas, till slut fick jag ett sms där han skrev att han aldrig mer ville träffa mig. Tänkte inte så mycket på det då utan tänkte att vi får prata senare när det lagt sig lite.

När jag vaknade i morse upptäckte jag att hans mor försökt nå mig ett flertal gånger under natten så jag ringde upp henne och då visade det sig att han inte varit hemma på hela natten och hans mobil var avstängd. Så nu har jag under förmiddagen åkt runt och letat på alla tänkbara ställen han skulle kunna vara på utan att hitta honom och ingen tycks ha sett till eller hört något ifrån honom.

Nu vet jag inte vad jag ska göra så nu sitter jag här och känner mig rätt kass. Jag har heller inte vågat berätta för hans föräldrar vad som hände här eftersom han sa att jag var den första han berättade sin hemlighet för. Borde jag tala om det för dem? Misstänker också att polisen hör av sig snart så de kanske också vill ha den informationen men jag är rädd för att förvärra det ytligare för honom.

Att han är sjukskriven ifrån jobbet på grund utav sin psykiska ohälsa sen ett tag tillbaks gör mig inte lugnare. Är hemskt att tänka så men jag är livrädd att ha inte ens är vid liv. Fan ta mig om jag lyckats göra det än en gång. [shake]

Vad fan skulle han på mig att göra! [sad] Kanske inte finns så mycket att svara, ville väl mest skriva av mig men ett par frågor fick jag väl med.


   
Citera

El Guaje:

Fan ta mig om jag lyckats göra det än en gång. [shake]

[sad]


   
SvaraCitera

[sad] Kan ej bidra med ett hjälpande inlägg men vill säga att jag hoppas att det blir bra och ej händer dumheter.


   
SvaraCitera

Om du vänligt avböjde så är det ju inte ditt fel. Vad skulle du gjort? Du kunde ju inte veta vad som skulle hända. Han kommer nog fram men det är ju smått oroande när det är så förbannat kallt.

Du kan ju berätta för föräldrarna att han rusade ifrån dig för att han var upprörd över något. Du behöver väl inte vara jättespecifik. Förhoppningsvis kommer an fram snart och allting löser sig.

Surt äre dock


   
SvaraCitera

Tycker du ska berätta sanningen, eller uttrycka sanningen smidigt, om du inte vill berätta just precis att han kom ut som homo. Men om han verkligen är borta och kan vara i problem av något slag spelar det ju ingen roll om det blir genant eller något sånt för honom, bara han kommer fram?


   
SvaraCitera

Om risken finns att det har hänt något med honom så tycker jag att du borde berätta, det viktiga är att dom vet vad som hände och att han kommer fram. Du kan säga att dom inte behöver nämna det för honom och tror att dom kommer förstå. Men sluta inte att försöka få tag på honom, av erfarenhet kan jag säga att man brukar ge sig efter ett tag och svara på telefonen. Och kom ihåg att det inte är ditt fel, du kan inte göra något åt att du inte gillar honom på samma sätt.


   
SvaraCitera

är ju bara att vara ärlig med det. det kommer inte göra dig något värre i alla fall.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Idoufe:

men vill säga att jag hoppas att det blir bra och ej händer dumheter.

Tack!

Blåbärt:

Vad skulle du gjort?

Vet inte, har också tänkt så och det är väl rätt. Enda jag kan tänka mig jag kunde gjort annorlunda är väl att gått efter honom direkt och inte sitta kvar där chockad i soffan som ett fån. Men tveksamt om det gjort någon skillnad.

Blåbärt:

Han kommer nog fram men det är ju smått oroande när det är så förbannat kallt.

Ja, det var över 20 minus i natt så var han utomhus så känns det sådär lovande. 🙁

sötnos:

Men om han verkligen är borta och kan vara i problem av något slag spelar det ju ingen roll om det blir genant eller något sånt för honom, bara han kommer fram?

Tänkt så också så jag får nog ta och berätta. I alla fall för polisen om de hör av sig, sitter jag och ljuger eller undanhåller information kan de ju bli misstänksamma. Men det känns lite jobbigt att tala om sånt för folk när han inte själv gjort det.


   
SvaraCitera

Inte ditt fel.


   
SvaraCitera

Du har hur som helst ingen skuld i det hela då du skötte situationen så gott du kunde.

Du kanske ska berätta för polisen om du blir frågad, men jag skulle inte berätta för hans föräldrar om jag inte kände dem så bra att jag kunde vara säker på att det inte blev en negativ reaktion.


   
SvaraCitera

El Guaje:

Tänkt så också så jag får nog ta och berätta. I alla fall för polisen om de hör av sig, sitter jag och ljuger eller undanhåller information kan de ju bli misstänksamma. Men det känns lite jobbigt att tala om sånt för folk när han inte själv gjort det.

Kommer gå bra. [love]


   
SvaraCitera

Det är ju inte ditt fel. Du ville inte kyssa honom och han reagerade helt irrationellt. Förstår dock att det känns väldigt jobbigt. Tror att det är bäst om du berättat för polisen vad som hände om de frågar.


   
SvaraCitera

Fy fan vilket läge. Men han dyker nog upp snart.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

ladysmurf:

Men sluta inte att försöka få tag på honom, av erfarenhet kan jag säga att man brukar ge sig efter ett tag och svara på telefonen.

Känns lite tröstlöst efter över 100 samtal men du har rätt, får inte ge upp. Är väl det enda jag kan göra för tllfället. Åka omkring och leta känns helt meningslöst då jag letat överallt flera gånger.

ladysmurf:

Och kom ihåg att det inte är ditt fel, du kan inte göra något åt att du inte gillar honom på samma sätt.

Tack, nej det är det egentligen inte men om det skulle visa sig att han inte ens är vid liv så känns det väldigt tungt att jag inte gjorde något så enkelt som att besvarade det där. [shake]Men visst, känslor kan man ju inte styra över så.

framtidstron är död:

men jag skulle inte berätta för hans föräldrar om jag inte kände dem så bra att jag kunde vara säker på att det inte blev en negativ reaktion.

Nej jag är lite rädd för deras reaktion. Men nu börjar jag tro att hans mamma börjar misstänka att jag undanhåller något och har något med hans försvinnande att göra så jag får nog försöka tänka ut något sätt att berätta det på för dem.


   
SvaraCitera

El Guaje:

så känns det väldigt tungt att jag inte gjorde något så enkelt som att besvarade det där. [shake]Men visst, känslor kan man ju inte styra över så.

Men alltså..

1. Du ville inte kyssa honom då du antagligen inte känner likadant, helt naturligt

2. Hur skulle du veta att det skulle sluta upp såhär?

3. Det skulle skett ändå förr eller senare för en stabil människa går ej och kolar vippen efter en sådan händelse.

Du har inte gjort något något fel. Hoppas på det bästa.. berätta allt för polisen. Ring, ring. Han blir nog glad av det om han svarar.


   
SvaraCitera