Jag umgås med en del personer som ser allt som en jävla tävling. Säger jag nåt om hur bra det går för mig så AVBRYTER de mig och berättar hur bra det går för dem, osv. De kan inte glädjas åt min framgång utan de måste bara trycka ner mig och visa hur mycket bättre de själva är. Om de inte kommer på nåt så ler de knappt, de låtsas inte ens vara glada för mig utan bara ser på mig och säger ett jättefalskt "vad bra" och byter ämne.
Det gör mig ärligt talat asledsen, för det känns aldrig som jag får vara glad för det som går bra för mig.
Jag är jättearg just nu och känner för att säga nåt men grejen är att det är jättesvårt att ta upp sånt här med sina vänner. De gör det så bra att de skulle kunna ursäkta det hur lätt som helst med att de inte gör det med flit och inte vet om att de betett sig så, men det är uppenbart att det finns nån medvetenhet bakom det.
Uh. Hur formulerar man sig när man vill ta upp sånt här? Hur gör man det utan att framstå som gnällig och dum? Hälp mi plis ![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
Nej fyfan vad trist, dom kanske inte själva mår så jävla bra om dom reflexmässigt måste göra så där får man dock komma ihåg tror jag. Känns som en konfrontation som är svår att inte göra en aning obekväm, iaf är inte jag socialt kompetent nog att begripa hur man skall tackla detta bra. Hoppar hur som det ordnar sig.
PUNGSPARKA DEM
Dan_the_ironman:
PUNGSPARKA
De har ej pungisar
såni:
De har ej pungisar
sparken ges på precis samma sätt
Skaffa dig vänner som inte är stureplan brats 😉
Olycklig:
Skaffa dig vänner som inte är stureplan brats 😉
Det är de inte.
tjejer är sånna duvet
Nintendos BFF:
tjejer är sånna duvet
Är alla tjejer likadana?
Ensamvargen:
Är alla tjejer likadana?
inte alla men de flesta aaaah.
hatar sådant
samt om man berättar jobbiga grejer och de försöker toppa det så att samtalet skall handla om dem igen
såni:
Det gör mig ärligt talat asledsen, för det känns aldrig som jag får vara glad för det som går bra för mig
Vet hur det är, jag hade det speciellt riktigt jobbigt då en så kallad "vän" konkurrerade med mig i högstadiet och till en början i gymnasiet. Hon snackade skit om mig bakom min rygg och tryckte ner mig, och fick mig att må riktigt dåligt.. Nu för tiden går det aldrig riktigt bra för mig. Men när det väl börjar gå lite bättre, och man vill dela det med mig av det för någon så känner jag mig genast sämst igen, då de ska ta upp allting som de lyckats mycket bättre med.
PurpleMusicRain:
Men när det väl börjar gå lite bättre, och man vill dela det med mig av det för någon så känner jag mig genast sämst igen, då de ska ta upp allting som de lyckats mycket bättre med.
Precis.
Ugh det suger så hårt. Önskar jag inte var så jävla konflikträdd.
såni:
Önskar jag inte var så jävla konflikträdd.
Jag är dock inte konflikträdd med vissa personer, på både gott och ont. Jag har fått se vilka som varit utav det rätta virket som faktiskt bryr sig om en, men samtidigt blivit sårad på kuppen. Stå på dig Sonia! Tyvärr så tar man ju risker, men man ska inte behöva bli behandlad och bemött på ett sätt som man inte är bekväm med!
PurpleMusicRain:
Tyvärr så tar man ju risker, men man ska inte behöva bli behandlad och bemött på ett sätt som man inte är bekväm med!
Sant. Jag vill och jag vill försöka. Får se hur jag lyckas.
