Aviseringar
Rensa alla

Krisen


Mr Hands:

Eller cannabis. Bra bytesvara. [wink]

jo, men klimatet är ju inte så gynnsamt för det blir nog opium isåfall[crazy]


   
SvaraCitera

KarlMarx:

I Sverige så ropar ju liberalerna på mer marknadsekonomi, men så har vi ju världens kanske mest bokstavstroende nyliberaler också. Ingen tycks ö.h.t. se helheten.

http://hnn.us/articles/1849.html

The Federal National Mortgage Association, nicknamed Fannie Mae, and the Federal Home Mortgage Corporation, nicknamed Freddie Mac, have operated since 1968 as government sponsored enterprises (GSEs). This means that, although the two companies are privately owned and operated by shareholders, they are protected financially by the support of the Federal Government. These government protections include access to a line of credit through the U.S. Treasury, exemption from state and local income taxes and exemption from SEC oversight.

Nu när de har kollapsat får du det till att mer statlig intervention krävs. Suck.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

alter ego:

Nu när de har kollapsat får du det till att mer statlig intervention krävs. Suck.

Nu är det iofs inte bara Fannie Mae och Freddie Mac som kollapsat eller riskerar att kollapsa. Ta t.ex. Goldman Sachs och Morgan Stanley som jag nämde, de var USA:s sista oberoende investmentbanker och symboler för tron på den självreglerande fria marknaden. De har nu konverterat till traditionella banker under FEDs beskydd.

Sen så är jag inte för att staten ska hjälpa bankerna ytterligare, jag är för att hela skiten avskaffas. Men det vi kommer få se nu är exakt samma grej som vi såg på 90-talet, skattebetalarna för skjuta till många, många miljarder för att försöka rädda bankerna och sen när bankerna åter gör miljardvinster så får vi inte tillbaka ett skit...


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Vad har ni att säga om matkrisen då?

Bara mellan maj 2007 och maj 2008 så steg priset på majs med 46%, vete med 80%, sojabönor med 72% medan riset ökat i pris med 75%.

I länder över hela världen (hittils i åtminstånde 37 länder), från Haiti till Egypten så har människor gjort uppror och stängt ner hela städer. Miljoner inser att om de inte agerar mot det kapitalistiska systemet så kommer det att innebära svält.

Ekonomikommentatorer förklarar det hela med allt från torka i Australien till "rikare dieter" i Kina och Indien, stigande oljepriser och den ökade användningen av majs som etanolbränsle. Men de förklarar inte varför dessa miljoner som riskerar svält ö.h.t. blivit beroende av världsmarknaden.

I sanning så började den här utvecklingen redan i mitten av 80-talet då Världsbanken och IMF:s strukturanpassningsprogram privatiserade jordbruksland och helt kommodifierade matproduktion och distribution. Om man tittar på de linjer som regeringar världen över, synnerligen i södern, tvingades att anta så ser vi att var och en av dessa syftat till att öka människors beroende av världsmarknaden för tillgång till mat.

* Statssubventioner för jordbruket (gödsel, frön) avskaffades, så även priskontroller o.s.v.

* Landprivatiseringar (med registrering o.s.v.)

* Stora landareal avsattes från lokal matproduktion till gruvdrift, oljeextraktion och till icke-ätliga grödor och exportgrödor.

* Och viktigast av allt så insisterade man på att regeringar i syd skulle avskaffa sina matreserver och lägga ut dem på marknaden, man hävdade att sådant inte längre behövdes i en global ekonomi.

Länder som alltid varit självförsörjande har nu blivit matimportörer, ta Mexiko t.ex. Miljoner majsodlande bönder har drivits från sina ejidos eftersom de inte klarat av att konkurera med majs från USA som exporterats till Mexiko under NAFTA. Mexikaner är numera beroende av majsimport från USA för att tillhandahållas basmat i en tid då majspriserna stiger.

Utvecklingen som gjort miljarder av människor beroende av en internationell sädesmarknad som bokstavligt talat dömer dem till döden är någonting som noggrant arbetats fram av kapitalismens planerare. Syftet är att:

* Etablera det internationella kapitalets allt starkare grepp om världens alla naturresurser, inte minst basmat som majs, ris, vete o.s.v. Makten över dessa resurser är ett oerhört mäktigt vapen att besitta och har genom historien använts för att disciplinera uppstudsiga arbetare och belöna undfallande regeringar.

* Eliminera befolkningar som inte anses produktiva.

* Hålla nere reallöner över hela världen.

Detta är ingen ny strategi som div. genier som Larry Summers kommit på, utan någonting mycket gammalt.

Om vi studerar Bibeln så hittar vi en antik motsvarighet till dagens IMF och Världsbanken, nämligen Josef som var ekonomisk rådgivare åt Egyptens Farao. Josef talade om konjunkturscyklar på 7 bra år följt av 7 dåliga år. Han uppmanade Farao att hamstra säd i bra tider för att sedan kunna använda den lagrade säden när det blev dåliga tider både för att sälja till överpris och för att kunna köpa upp böndernas land till underpris eftersom de stod inför svält. Varken Farao eller Josef var mellanhänder och intresserade av att tjäna slantar på spekulation, utan själva syftet var just att förslava de egyptiska arbetarna och expropriera deras land.

Historien förändras, men mönstren går igen...


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Samhället är dömt att misslyckas så det förvånar mig inte med alla kriser hit och dit.


   
SvaraCitera

KarlMarx:

Ta t.ex. Goldman Sachs och Morgan Stanley som jag nämde, de var USA:s sista oberoende investmentbanker och symboler för tron på den självreglerande fria marknaden. De har nu konverterat till traditionella banker under FEDs beskydd.

USA:s banksystem är knappast något tecken på en självreglerande fri marknad. Se fractional reserve banking, centralbanker, fiatvaluta etc.

KarlMarx:

Sen så är jag inte för att staten ska hjälpa bankerna ytterligare, jag är för att hela skiten avskaffas. Men det vi kommer få se nu är exakt samma grej som vi såg på 90-talet, skattebetalarna för skjuta till många, många miljarder för att försöka rädda bankerna och sen när bankerna åter gör miljardvinster så får vi inte tillbaka ett skit...

Nej, det är för jävligt, och bryter mot kapitalismens kreativa förstörelse, vilken är absolut nödvändig i ett kapitalistiskt samhälle.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Bankirerna, bolagstopparna, börshajarna och finansvalparna har hållits i på tok för lösa tyglar. De har fått för sig att de kan leka med ekonomin som de bäst behagar, det enda som spelar någon roll är de kortsiktiga vinsterna. Nu har det gått sig så långt att det finns enorma mängder fiktivt kapital i omlopp i samhällsekonomin. D.v.s. kapital utan materiell bas som representerar antingen minnet av förbrukat kapital eller förväntningar av kapital som ännu inte existerar. Börsvärdena motsvarar inte ens i närheten de reella värdena, de har skapat en enorm bubbla helt enkelt. För kapitalet har spelet med fiktivt kapital fungerat som ett sätt att skjuta upp sina överackumulationsproblem på framtiden, men givetvis så håller det inte hur länge som helst vilket vi kommer att fortsätta att erfara en bra tid framöver.

Kongressen röstade i.a.f. som ni säkert vet nej till bailout-förslaget i måndags, vilket var helt rätt. Svensk massmedia har dock rapporterat grymt osakligt om det hela och kongressledamöter som röstade nej anklagas för att "inte ta sitt ansvar för ekonomin". En kul grej att är att DN var så säkra och förväntansfulla att de publicerade fel ledare, d.v.s. den ledaren som kommenterade att förslaget antagits.

Man kan ju fråga sig varför amerikanska skattebetalare ska skjuta till 700 miljarder dollar för att rädda div. kapitalister som uppenbarligen fuckat upp. 700 miljarder dollar, förstår ni hur mycket pengar det är? Om USA inte har råd med National Health Care (130 miljarder dollar), nödvändiga infrastruktursatsningar (22 miljarder dollar), självförsörjning på energifronten och satsningar på gröna jobb (20 miljarder dollar), utbildning till rimligt pris för alla (100 miljarder dollar) o.s.v. så ska de fan inte heller ha råd att hjälpa Wall Street. De här 700 miljarderna behöver investeras och det dummaste man kan göra vore att hjälpa kapitalister som inte förtjänar det.

Men vem vet, nu kommer väl politikerna och finanstopparna att göra om förslaget lite granna och sätta lite hårdare press på de nej-röstande kongressledamöterna (ungefär som allianspartierna handskas med FRA) och sen se till att förslaget röstas igenom trots allt. Det skulle inte förvåna mig för fem öre, dessutom är det höjden av hyckleri när republikaner och finanstoppar som annars motsätter sig allt statligt ingripande i ekonomin helt plötsligt ändrar sig när det är deras egna intressen det gäller.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

alter ego:

fiatvaluta

Så vitt jag vet är det nästan bara nyliberaler som propagerar för att återupprätta den gamla guldmyntfoten. Jag är inte så insatt i fördelar resp. nackdelar med resp. valuta men varför håller de flesta fast vid fiatvalutan i den mån de ö.h.t. bryr sig? Varför avskaffades guldmyntfoten från första början?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Det hela kan enkelt lösas med att USA hotar med att tillverka "konstolja" igen. Då chocksänks oljepriserna. Alla blir nöjda.


   
SvaraCitera

KarlMarx:

varför håller de flesta fast vid fiatvalutan i den mån de ö.h.t. bryr sig?

KarlMarx:

Varför avskaffades guldmyntfoten från första början?

Statlig makt över valutan. Vanligtvis sker detta när staten behöver väldigt billiga lån till krigsföring.

KarlMarx:

fördelar resp. nackdelar med resp. valuta

Fördelen med att avreglera bankmarknaden är att denna typ av kriser görs omöjliga.

KarlMarx:

Nu har det gått sig så långt att det finns enorma mängder fiktivt kapital i omlopp i samhällsekonomin.

Precis som vanligt, alltså?

Alla fiatpengar är skulder, dvs de representerar inte något egentligt värde.

Det som sker är inte kapitalistiskt, det är planekonomiskt och fascistiskt.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Ska läsa på om Fiatvaluta, guldmyntfot, Bretton Woods etc.

alter ego:

Precis som vanligt, alltså?

Fast mycket mer.

alter ego:

Det som sker är inte kapitalistiskt, det är planekonomiskt och fascistiskt.

Nåja, nu ska vi inte överdriva.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Citerar ett inlägg av Petter NilssonDagens Konflikt:

It's the economy, stupid.

John F. Kennedy höll ett tal i Indianapolis 1959 där han påpekade att det kinesiska tecknet för kris innehåller två beståndsdelar, där den ena betyder fara och den andra stor möjlighet. Han anslöt sig därmed till en lång rad av amerikanska presidenter som orsakat mycket skada genom att tro alltför bokstavligt på newage-liknande självhjälpsböcker, men detta ganska harmlösa fel är en bra upptakt till en reell förståelse av den amerikanska och globala finanskrisen.

Den mera korrekta, om än mindre slagfärdiga, läsningen av tecknet är nämligen att beståndsdelarna är dels fara och dels oklar situation som kräver försiktighet. Det är lätt att som marxist småle en smula och muttra ”vad var det jag sa” innan man somnar, men det är svårt att vara riktigt nöjd när man också vet vem som kommer att få betala slutnotan för krisen.

Låt oss börja med att slå fast en sak, kapitalismens problem är inte krisen. Krisen är ett sätt att lösa kapitalismens problem och återställa jämvikten. Problemet är att profitkvoten sakta med säkert tickat nedåt sen början av 1970talet och att nyliberalerna har hållit uppe tron och konsumtionen genom kortsiktiga lösningar. Sedan 1980 har vi sett en utveckling där den nominella globala BNP-tillväxten halkat efter finanskapitalet (det s.k. private financial stocks), från ett läge där de 1980 var ungefär lika stora till 2006 då finanskapitalet är tre och en halv gånger större (om ni prenumerar på McKinsey kan ni läsa här, annars får ni tro mig).

Det här svarar ungefärligen mot det vi marxister brukar kalla för fiktivt kapital och fungerar i stort sett som vilken kredit som helst. Jag lånar dig pengar idag mot förhoppningen att du ska kunna betala tillbaka mig imorgon med den skillnaden att jag här lånar dig tusentals miljoner mot förhoppningen att tillväxten kommer att kicka igång snart och du ska kunna betala tillbaka.

Det funkar hyfsat så länge det finns förtroende för att folket på Wall Street, på Stockholmsbörsen, hos Timbro osv. har någon som helst aning om vad de håller på med. Om de, likt amerikanska hedgefunds, säger att det är ”helt lugnt brorsan” att jag får tillbaka mina pengar och mer imorgon så får jag väl tro på det och deras stämpel om hög säkerhet, de är ju trots allt finansexperter och jag har väl inte tid att sitta och läsa rapporter om internationella finansinstrument. (jag lovar, jag har inte tid, jag gör det när jag borde sova).

Problemet blir när folk blir skeptiska till att de där pengarna (läs tillväxten) alls kommer dyka upp, då går de till Von Holstein och ber om att få något slags bevis på att entreprenörer verkligen är på väg att rädda världen - eller sina pengar tillbaka, varpå hela IT-sektorn går i konkurs och sticker med de pengar de lyckats få tag i innan bluffen och bubblan sjönk.

Precis samma sak händer nu i USA, problemet är att det inte är folks investeringar i aktier som ryker utan deras bostäder som de belånat alldeles för högt. Anledningen till att de fått så höga lån är att den amerikanska ekonomin desperat försökt hålla igång den inhemska konsumtionen trots stagnerande tillväxt och fallande profitkvot. Om man inte håller uppe konsumtionen genom hyfsade löner (och relativt minskade vinster) så får man göra det genom krediter och skuldsättning.

Vi har samma utveckling i Sverige där ökade aktieutdelningar och VD-löner visar oss att kapitalisterna inte hittar produktiva investeringar för sina pengar (läs reell tillväxt) och istället satsar på finanskapital och lyxkonsumtion. De ansvarsfulla lönenivåer som sossarna och nu alliansen har bett arbetarklassen om kunde möjligtvis stabilisera upp kapitalismen ett tag, om kapitalisterna varit lika ansvarsfulla. Men nu blev det inte så.

En annan "lösning" är det David Harvey kallar Accumulation by dispossesion, vilket innebär att sälja statlig och gemensam egendom till underpriser till privata intressen som sen kan sälja tillbaka eller hyra ut det till kortsiktiga vinster som håller uppe omsättningen. Känns det igen? Det finanskapital som nu snurrar runt i USA har därtill, cyniskt nog, till stor del lånats från de kinesiska kapitalisternas superexploatering av sin arbetare. När kinesiska sweatshops producerat sina billiga skor och sålt dem en vända så lånar kapitalägarna där ut pengarna till amerikanska kapitalägare och så köps skorna igen, men nu med ränta.

Nu ser vi en amerikansk motsvarighet till den svenska bankakuten då statskapitalism (US) pumpar in skattepengar för att lösa krisen kortsiktigt och återupprätta förtroendet för krediterna. Samma människor som, med motiveringen att de snedvrider marknaden, förbjuder statens inblandning i syfte att ge viss välfärd är nu (o)märkligt tysta om att köpa ut wallstreet-yuppies.

Nu talas det om att stifta lagar, skärpa kontrollen, tillbaka till en ansvarstagande kapitalism osv. Visserligen har vi hört det förut, efter bankakuten, Enron, IT-bubblan men även om man inte som i Sverige skulle låta folk som klantat sig så mycket vara krönikörer och experter på tillväxt så skulle mer ansvarstagande kapitalister inte lösa problemen i det långa loppet. Joseph Stieglitz (en ansvarstagande ekonom) ger oss ett sexpunktsprogram för att förhindra kriser. Sen säger han själv att de sexpunkterna inte kommer att kunna förhindra kriser eftersom det finansiella systemet alltid tar sig runt regleringar. Han skulle lika gärna ha kunnat säga att så länge vi har kapitalism så kommer vi att få kriser.

Den här artikeln skrapar givetvis enbart på ytan av en marxistisk förståelse av den nuvarande krisen, men om ni läser alla länkar nedan så får ni en översiktlig bild av den nuvarande tendensen.

Läs mer:
Anwar Shaikh: Introduktion till kristeoriernas historia
Andrew Kliman: Trying to save capitalism from itself
David Harvey: The limits to capital

Om ni prenumerar (pluggar på universitet t.ex.) på historical materialism rekommenderar jag varmt att läsa Robert Brenners The Economics of Global Turbulence och sen Historical Materialisms temanummer om den boken, särskilt Lebowitz och Smith

Läs även artiklar från bloggen The econospeak


   
SvaraCitera

KarlMarx:

Nåja, nu ska vi inte överdriva.

Du kan väl ändå inte påstå att det är kapitalistiskt med en centralstyrd ekonomi? Suck.

KarlMarx:

Låt oss börja med att slå fast en sak, kapitalismens problem är inte krisen. Krisen är ett sätt att lösa kapitalismens problem och återställa jämvikten.

Kapitalismens problem? http://www.johannorberg.net/?page=displayblog&month=9&year=2008#2871

Om du kan filtrera bort eventuella störande ideologiska värderingar är Fribankskolan -
Monetär laissez-faire i teori och praktik
väldigt intressant. Den avhandlar hur bankväsendet har fungerat i olika tider, och vad statliga ingrepp har inneburit.

KarlMarx:

Precis samma sak händer nu i USA, problemet är att det inte är folks investeringar i aktier som ryker utan deras bostäder som de belånat alldeles för högt. Anledningen till att de fått så höga lån är att den amerikanska ekonomin desperat försökt hålla igång den inhemska konsumtionen trots stagnerande tillväxt och fallande profitkvot. Om man inte håller uppe konsumtionen genom hyfsade löner (och relativt minskade vinster) så får man göra det genom krediter och skuldsättning.

Mycket riktigt, men låtsas inte som om att detta är något nyliberaler orsakat.


   
SvaraCitera

Mr Hands:

Nån som vet vad jag snackar om för teori? Minns inte den inte i detalj.

Du kanske tänker på Den demografiska transitionen?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Jarkad:

Du kanske tänker på Den demografiska transitionen?

Tack det var den.


   
SvaraCitera