Forumet - LaVeyism kontra objektivism

LaVeyism kontra objektivism

2356 0 51
LaVeyismen och Objektivismen är två "filosofiska" åskådningar som sätter individen i centrum, medan LaVey talar om att människan är gud, talar Rand mer om att människan är en individ som skall hitta sina egna mål drömmar och mål.

Har någon av er haft någon kontakt med antingen Ayn Rand eller Anton LaVey? Isåfall vad är er uppfattning kring dem?

Rationell egoism går ut på att om alla ser till sitt eget välmående i första hand, skulle alla i regel må bra, ingen bränner ut sig för att försöka vara alla till lags osv. Att ta hand om sina nära ingår ju också självklart i vad som får dig själv att må bra.

Achtung:

Rationell egoism går ut på att om alla ser till sitt eget välmående i första hand, skulle alla i regel må bra, ingen bränner ut sig för att försöka vara alla till lags osv. Att ta hand om sina nära ingår ju också självklart i vad som får dig själv att må bra.


Låter som kapitalism, alla mår bra med kapitalism.
dekadent:

Låter som kapitalism, alla mår bra med kapitalism.


Ayn Rand talade varmt om kapitalismen, för ett företag var ett bevis på vad en individ åstakommit i livet. Jag har dock ingen aning om hur LaVey såg på saken, tvivlar att han egentligen ens orkade fundera över saker som ekonomi.

Spana också in:

Båda handlar om ganska extrem egoism, vilket är en väldigt fel väg att gå. Ingen har blivit lycklig av att vara en egocentrerad, arrogant besserwisser. Om något visar på att egoism är fel så är det att vi som individer dör förr eller senare. Livet består, samhällen utvecklas, universum förändras, ideologier lever vidare, men individen dör.

Ayn Rand är tokig. Hon verkade hata allt feminint, känns som att hon föddes i fel kropp... Läs t ex vad hon tyckte om en mördare som våldtog och styckade en 12-årig flicka.

Citat taget ur en artikel: http://www.aftonbladet.se/kultur/article13048159.ab

"Ayn Rand som i sin egen filosofi kom att upphöja rationell egoism och kalla själviskheten för en dygd kände tidigt sympati för ett slags outsiders i samhället, de överambitiösa solitärerna som vägrade rätta in sig i ledet. I hennes dagböcker från uppväxten skriver hon entusiastiskt om sin beundran för en man som hette William Hickman. Han var känd för en enda sak: han hade kidnappat en tolvårig flicka, våldtagit henne, strypt henne och sedan skurit isär hennes kropp och skickat kroppsdelarna till polisen.

Detta var det renaste exemplet på en person som levde för sin egen skull, som saknade alla de altruistiska impulser som Rand störde sig så mycket på. I sin dagbok skrev Rand att Hickman representerade ”den fantastiska bilden av en man som helt saknar sympati för allt det som samhället håller heligt. /.../ Andra människor existerar inte för honom och han kan inte se varför de skulle göra det”. Han var, enligt Rand, en ”briljant, ovanlig, exceptionell pojke”."

Hon lyfter fram kapitalism som något väldigt bra, sådan girighet som har sett till att vi nu är i en ekonomisk kris....

"Ayn Rand dog 1982. Hon behövde aldrig se vad som hände med Wall Street. Hon slapp till exempel läsa den Wall Street Journal-intervju med storsvindlaren Bernie Madoff som publicerades samma vecka som Atlas Shrugged gick upp på ett hundratal amerikanska biografer. I en ångerfull intervju från fängelset ber Madoff om förlåtelse för sin egen girighet och beskriver Wall Street-kulturen som ”grotesk”. Till och med Rands gamla vän Alan Greenspan erkände rakt ut att han ”hade haft fel”, efter kraschen."

Lägg ner detta och leta efter bättre vägar!
Achtung:

Rand är mer aktuell nu än någonsin tidigare.


Vilket tyder på att människan gräver sin egen grav snabbare än någonsin tidigare! Människan behöver samarbeta mer, inte vara mer egoistisk. Vill vi ha fler krig i framtiden där alla krigar mot varandra, där vi skiter i de sjuka, svaga o gamla? En framtid där vi lyfter fram de starka, giriga...påminner väldigt mycket om nazi-synen på världen...
tlaltecuhtli:

socialdarwinism är rätt "nazi" oavsett om det är individen eller kollektivet som ska dra vinsten (om det nu finns någon sådan).


Det handlar inte om socialdarwinism, det handlar om att lysande individer har rätten att lyftas fram. Alla behöver inte sträva efter det, alla har sin väg att gå. Det är individualism.
Achtung:

Det handlar inte om socialdarwinism, det handlar om att lysande individer har rätten att lyftas fram. Alla behöver inte sträva efter det, alla har sin väg att gå. Det är individualism.


"lyftas fram"? i så fall finns det ju någon yttre kraft, andra personer eller en samhällsstruktur, som agerar för att dessa personer ska nå sitt mål. antingen genom ett ekonomiskt system som sållar bort alla andra (ergo: ohämmad kapitalism så som rand förespråkade) och därmed agerar just falsk evolutionär kraft, eller genom medveten handling i en teknokrati, varvid det inte längre är varken fritt eller individualistiskt.

äkta (i den mån det kan anses existera) individualism kan inte kräva särskilda samhällen, eftersom den totala individen inte existerar tillsammans med andra människor. du kan anamma en idealistisk världsbild och mena att människan kan vara helt fri i tanken, det är ungefär så långt du kan gå, men då är det omgivande samhället ointressant.
Achtung:

En framtid där vi lyfter fram individen låter som motsats till nazi-synen på samhället.


Korrektion: en framtid där vi endast lyfter fram de intelligenta, de friska, de egotrippade, de prestigefyllda, de med liten eller ingen osjälviskhet... Alltså en framtid där vi endast lyfter fram den starka, friska, högintelligenta, själviska, "perfekta" individen...resten kan lämnas åt sitt öde. Glöm altruism, glöm ekonomisk hjälp åt de lidande, glöm sjukvård åt de svaga, glöm allmän skolbildning...låt den perfekta människan råda över de svaga...låter absolut som nazi-synen!

tlaltecuhtli:


Bra inlägg med vass logik! [bigcheers]
Det är roligt tycker jag, att alltid när man ska argumentera emot Objektivism ska man alltid köra denna guilt-by-associationargumenten (http://en.wikipedia.org/wiki/Association_fallacy), gärna om Hickman. Eftersom man självklart inte vill förstå Rand, eftersom hon är per definition hjärndöd, försöker man heller inte förstå hur hon resonerade kring Hickman och i vilken kontext.

Skriver Rand någonstans att hon beundrar att Hickman våldtog o rånade? Nope, men ändå är det det enda vill försöka påtala i de här lägena. Det Rand däremot uttryckte fascination för (och då är det vä-äääldigt tidig Rand, som flytt från Sovjetunionen och den statsterror som man upprättade där) var en individ som gjorde motstånd mot samhället, som vägrade acceptera att någon annans moral stod över honom själv. Rand beskriver likväl Hickman som "degenerated", alltså nedgången och förkastlig på det sättet han väljer att bryta mot samhällsmoralen, men att det är föredömligt att han gör det.

Sedan känns väl "Nazi-synen" som ett aningen efterblivet guilt-by-association argument, hon var ju ffs judinna? Hela hennes författarskap gick ut på att göra upp med de kollektivistiska och totalitära regimerna i Nazityskland och Sovjetunionen?! Alla regimer som krävde att människans liv inte tillhör honom själv, utan staten/rasen/arbetarklassen/you-name-it.