Forumet - Lever som i två världar..

Lever som i två världar..

222 0 50
När jag är ensam kan jag känna mig bra (gör det oftast)Då vet jag vem jag vill vara, HUR jag vill vara, och på ett ungefär hur jag ska komma dit. Jag har stora probem med att vara social, men jag vet ju vad jag måste göra. Det är ATT göra det som är det svåra. När jag är ute bland folk är det som en helt annan verklighet.jag kan inte ens tänka rationellt (även om jag försöker) för känslorna tar helt överhanden. Det funkar verkligen inte att tänka positivt.

Jag har inte bara problem med att t.ex komma på nåt sätt, det är också allt jag inbillar mig att folk tycker och tänker om mig. ska man bara tänka "nej dom tänker inte alls så om mig"? Det känns inte alls som rätt sätt?

Spana också in:

Monty Cantsin:

Har liknande problem, lever ordentligt introspektivt men blir helt tom när jag är med andra


Har du försökt göra något åt det då?



Comrade Premier:

Din hjärna arbetar alltid emot dig. Hitta folk med samma intresse som du. Köp en glass.


Det kan nog vara lättare att prata om man har samma intressen. Men problemet är att jag tror att i princip ALLA tycker och tänker dåliga saker om mig, det räcker att jag går på stan...
isola:

haha men jag menade ju som i att då behöver man ju ytterligare hjälp än vad någon utan sådan problematik behöver [sad][sad][sad][sad]


Inte nödvändigtvis, och sättet du uttrycker dina fördomar på är jämförbara med:
"Du har HIV, aha så du är bög?"
"Tjena neger, får jag känna på ditt grova krulliga hår?"
isola:

haha men jag menade ju som i att då behöver man ju ytterligare hjälp än vad någon utan sådan problematik behöver


Det är inte så fruktansvärt många människor med autism, men väldigt många har under någon gång i sitt liv problem med att de är osäkra etc ändå.

Om en person inte öppet skriver att denne har exempelvis autism är det rätt okänsligt att anta det.
isola:

Har du någon form utav autism?


[crazy]

jag kan för övrigt identifiera mig med det du skriver, ts. mina kognitiva förmågor skiljer sig avsevärt beroende på situation och miljö, och detta demonstreras särskilt genom förändringar i mitt röstläge och språkbruk (ibland tappar jag nästan talförmågan helt och hållet bara för att det råkar finnas en annan person i närheten). vad man kan göra åt detta vet jag inte, men i mitt fall rör det sig delvis om en slags svårdefinierad blyghet

är inte autistisk btw. tror jag.
Blivande_japan:

Det är inte så fruktansvärt många människor med autism, men väldigt många har under någon gång i sitt liv problem med att de är osäkra etc ändå.


Nu tänker du nog på folk som sitter och vaggar i ett hörn.
Mildare former av autismproblematik är rätt vanliga. Tex i kombination med ADHD, Aspergers osv.