Forumet - Likheter mellan socialism och konservatism?

Likheter mellan socialism och konservatism?

7020 0 37

Spana också in:

JLm:

Icke-värdenihilistiska.


Öh va? Klart socialismen är värdenihilistisk, åtminstone den marxistiska skolan.

Dvs. ifall jag förstått värdenihilismen korrekt:

"Värdenihilism är en teori som uppstod i Uppsalafilosofin som innebär att värdeutsagor (uttalanden om moral, juridik, estetik, smak etc) - detta är ont, detta är vackert - saknar sanning. De ser värden i stället som känslomässiga utsagor, i språkteoretiskt avseende imperativer. Att säga att en handling är ond anser alltså värdenihilisterna vara ett slags uppmaning eller indirekt påbud som är grundat på en känsla hos den som säger det."

http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4rdenihilism
Rödingajävel:

Öh va? Klart socialismen är värdenihilistisk, åtminstone den marxistiska skolan.

Dvs. ifall jag förstått värdenihilismen korrekt:


Det beror - enligt min mening - på, hur långt man vill dra saker och ting. Ofta talas det om arbetarrråd och liknande, vilket snarare känns som ett slags demokratiprincip än något som strikt gagnar den rörelsen, och då har man närmast erkänt ett värde. Måste dock i all ödmjukhet säga, att jag inte är oerhört inläst i revolutionär socialism.
Enda likheterna jag kan se är att, som nämnts ovan, båda är för kollektivt tänkande, men har totalt olika fokus. Medan socialismen enar arbetare och är för ett samhälle där alla ingår i kollektivet och där den generella strävan är att göra förutsättningarna för hela kollektivet så bra som möjligt, så är konservatismen i första hand inriktad på etniska och nationella kollektiv för att skapa en slags falsk trygghetskänsla hos arbetarna. Syftet med kollektivet ur ett konservativt synsätt är att maximera hur mycket de kan utnyttjas av ägandeklassen.

Så, både socialism och konservatism är för att man ska ena folk.
Socialism: Ena arbetarna, skapa ett stort kollektiv och sträva efter kollektivets bästa.
Konservatism: Ena den etniska gruppen, skapa en kollektiv känsla och vertikal solidaritet för att förenkla utsugningen av de på botten.

Detta till skillnad från t.ex. liberalism, som är väldigt individualistisk och vill förenkla utsugningen genom att splittra horisontellt mer än att ena vertikalt. Det ena utesluter ju dock givetvis inte det andra, varför liberalism och konservatism ofta kan gå hand i hand.
Stringburka:

Detta till skillnad från t.ex. liberalism, som är väldigt individualistisk och vill förenkla utsugningen


say wat

Liberalismen behöver knappast innefatta horisontell splittring i någon större utsträckning än kommunismen.

Att liberalism och konservatism går hand i hand bör du se som en produkt av en snedfördelning av resurser som är sprungen ur en konflikt mellan maktsträvanden och av att frihetliga värden alltid tycks fördelaktiga när de proklameras, oavsett i vilket intresse och hur konsekvent...

En fullständigt införlivad liberalism är inte nödvändigtvis i kapitalismens intresse; det handlar här inte alls om att öka möjligheterna för imaginära människokonstellationer att ackumulera pengar och därmed makt, utan om att säkra människors frihet från det tvång detta innebär genom att ge dem frihet att handla själva och eliminera godtyckliga gränsdragningar från den offentliga arenan. Ingen kommunitaristisk frihetsdefinition behövs.
Brk g:

Liberalismen behöver knappast innefatta horisontell splittring i någon större utsträckning än kommunismen.


Liberalism, som i nyliberalism, leder till det vilket de flesta liberaler är medvetna om. Liberala politiska grupper och tankesmedjor världen över jobbar hårt för att krossa fack och andra som kan tänkas arbeta för arbetarsolidaritet.

Liberalismen står iofs för splittring åt alla håll, inte bara horisontellt.
Stringburka:

Liberalism, som i nyliberalism, leder till det vilket de flesta liberaler är medvetna om. Liberala politiska grupper och tankesmedjor världen över jobbar hårt för att krossa fack och andra som kan tänkas arbeta för arbetarsolidaritet.


Splittrande av facklig gemenskap är nog en kontraproduktiv resursinsats och en dålig prioritering, men det är också ett led i förverkligandet av en ideologi vilkens slutvision rymmer föreningsfrihet men där fackens inflytande inte behöver vara så förborgat som i dag, pga minskade motsättningar.

På samma sätt är många socialistiska organisationer intellektuellt inkonsekventa i sin strävan efter ett idealtillstånd.

Stringburka:

Liberalismen står iofs för splittring åt alla håll, inte bara horisontellt.


Eller för en förening på andra grunder än institutionaliserat tvång.

Jag vill poängtera att nyliberalismen ofta är ett medel för kapitalismen snarare än ideologiskt motiverad eftersom den sätter ekonomiska frågor så vansinnigt högt. Det jag försvarar är klassisk liberalism.
Brk g:

Splittrande av facklig gemenskap är nog en kontraproduktiv resursinsats och en dålig prioritering, men det är också ett led i förverkligandet av en ideologi vilkens slutvision rymmer föreningsfrihet men där fackens inflytande inte behöver vara så förborgat som i dag, pga minskade motsättningar.


Vad får dig att tro att liberalism skulle leda till reell föreningsfrihet? Redan nu så kan du förlora arbetet om du är aktiv i vissa föreningar på många platser i världen (där företagen avgör detta, inte staten). Om stora företag blir ensam arbetsgivare i ett område, och dessa motsätter sig facklig organisering (vilket de givetvis skulle göra av uppenbara skäl), hur skulle det vara föreningsfrihet mer än vad det är idag?

Brk g:

Eller för en förening på andra grunder än institutionaliserat tvång.


Vilket inte har något med saken att göra över huvud taget; det gör även den frihetliga socialismen (som tycks vara den dominerande inställningen bland unga socialister idag, men det är bara så det tycks mig) men det har inget att göra med splittring.
Stringburka:

Vad får dig att tro att liberalism skulle leda till reell föreningsfrihet? Redan nu så kan du förlora arbetet om du är aktiv i vissa föreningar på många platser i världen (där företagen avgör detta, inte staten).


Se nedan.

Stringburka:

Vilket inte har något med saken att göra över huvud taget; det gör även den frihetliga socialismen (som tycks vara den dominerande inställningen bland unga socialister idag, men det är bara så det tycks mig) men det har inget att göra med splittring.


Jag är själv inte främmande för tanken på "frihetlig socialism" men föredrar att kalla det socialliberalism eftersom jag ser det mer som en realistisk hållpunkt i vägen mot fullständig liberalism. Detta för att det är viktigare att prioritera sociala friheter eftersom dessa kan hjälpa mänskligheten att frigöra sig från sina problem, medan ekonomiska friheter i nuläget riskerar att späda på problemen. I förlängningen kan jag dock inte motivera något annat än en nattväktarstat - och även den har sina definitionsproblem.
Brk g:

I förlängningen kan jag dock inte motivera något annat än en nattväktarstat


Och hur skulle en nattväktarstat kunna förhindra att företag bildar något som i alla avseenden fungerar som stater? Så länge du inte är motståndare till privat ägande av produktionsmedlen men samtidigt är motståndare till kontroll över hur privat ägande sköts, så kommer det uppkomma monopol/oligopol, säkerligen bundna till geografiska regioner.

Om tre samarbetande arbetsköpare är det enda sättet att få inkomst i t.ex. Göteborg, och dessa sätter upp regler vad gäller alla anställda (ska du vara anställd hos oss får du inte vara fackligt ansluten, inte säga negativa saker om företaget, inte försöka konkurrera med oss) och de som använder deras tjänster (ska du köpa våran medicin får du skriva på ett kontrakt om att inte köpa medicin från någon annan), hur hade du då tänkt dig att jag som privatperson har föreningsfrihet? Enda sättet jag kan välja en annan arbetsköpare eller starta eget är genom att flytta - vilket är precis samma situation som det är idag, att om du vill slippa det "tvång" som en stat utgör, så måste du flytta.

Hur ska en nattväktarstat kunna förhindra det? Eller ser du ens något problem med det? Är problemet med staten vilken makt den har, eller hur den tillskansat sig makten?
EDIT: Och hur ställer du dig till hur långt man får försvara sin privategendom? Om någon försöker gå på mark jag äger trots att jag uttryckligen sagt att de inte får det (mao, om någon begår olaga intrång), har jag då rätt att använda våld för att få bort dem från min mark? Om så är fallet, vad förhindrar företag att skapa egna fängelser?
Kollektivet. Inom konservativa kretsar handlar det dock mer om folksjälen när man talar om kollektivet. Folksjälen handlar i princip om gemenskap och samkänsla. Där har du en till likhet.

Sedan kan man även dra paralleller mellan det konservativa kollektivet (folksjälen) och Folkhemmet, det folkhem Per-Albin Hansson stod för. Dock ska man tänka på att sjävla begreppet om folkhemmet kommer från konservativa kretsar (Rudolf Kjellén).
JLm:

Det beror - enligt min mening - på, hur långt man vill dra saker och ting. Ofta talas det om arbetarrråd och liknande, vilket snarare känns som ett slags demokratiprincip än något som strikt gagnar den rörelsen, och då har man närmast erkänt ett värde. Måste dock i all ödmjukhet säga, att jag inte är oerhört inläst i revolutionär socialism.


Jag tror inte de flesta socialister ser demokratin som något som har ett egenvärde utan snarare som det mest praktiska sättet att gemensamt förvalta produktionen i ett kommunistiskt samhälle. Som jag förstått det handlar värdenihilism främst om en antimoralism och en kritik mot "känslotänk", att handlingar ska värderas efter deras effektivitet och inte ifall de är moraliskt "goda" eller "onda" eller bryter mot moraliska principer om t.ex. icke-våld. Själv tycker jag demokrati är en borgerlig princip om den fria "individen" som samhällets mittpunkt, tror demokratin kommer vara mycket annorlunda utformad (om man nu ens ska kalla det demokrati, jag tycker snarare det bör kallas kommunism och ses som nästa stadium i samhällsutvecklingen).

passaro:

och Folkhemmet, det folkhem Per-Albin Hansson stod för.


Var ju snarare nationalism än socialism. [crazy] Klassfred, välfärdsstat, idén om "samhällskroppen" och det gemensamma intresset, rashygien, osv.
Rödingajävel:

Var ju snarare nationalism än socialism. [crazy] Klassfred, välfärdsstat, idén om "samhällskroppen" och det gemensamma intresset, rashygien, osv.


Nu gick jag efter vad han själv sade om folkhemmet.

"Hemmets grundval är gemensamheten och samkänslan. Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta, inga kelgrisar och inga styvbarn. Där ser icke den ene ner på den andre. Där försöker ingen skaffa sig fördel på andras bekostnad, den starke trycker icke ner och plundrar den svage. I det goda hemmet råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet."

Grunden är i alla fall gemenskap och samkänsla. Vilka man även hittar i folksjälen hos konservatismen. (Även om det gestaltas olika i respektive ism)

Sedan skulle jag inte gå så långt som att kalla Hansson för nationalist eller att han stod för någon nationalism. Saken är den att man kan hitta vissa likheter bland det mesta där i och med att de tre ideologierna har i vissa tider korsbefruktats en del genom historiens gång.