Aviseringar
Rensa alla

livrädd för döden


Ämnesstartare

Hej! nu blir det sommar o jag fyller år snart. D kan vara en glädje för många att fylla år men för mig påminner det bara om att tiden går fort och att jag kommer dö förr eller senare. Då känns allt bara helt meningslöst vare sig d gäller relationer lr mål i livet. Vi kommer ju ändå dö o då spelar allt sånt ingen roll. Döden är för mig att inte finnas till vilket betyder ungefär som att sova utan att drömma o utan att kunna vakna. Det gör mig så fruktansvärt rädd att jag har funderat på att ta livet av mig bara för att det inte spelar någon roll. Borde förmodligen prata med en psykolog men dom är ju som bekant lediga under sommarn. Jag har därför varit välldigt instängd under långa perioder av och till. Hjälp mig!! Övertyga mig att det finns liv efter döden på nått sätt! så jag kan leva på riktigt. Förmodlingen är jag så rädd för döden att jag är rädd att leva. Känner ibland som Freddy Mercury i Bohemian rhapsody: "I don't wanna die, sometimes I wish I wouldn't been born at all"


   
Citera
Ämnesstartare

sluta va töntig och lev livet


   
SvaraCitera

kul rubrik


   
SvaraCitera

fan vad skönt när den dagen kommer


   
SvaraCitera

"To never have been born may be the greatest boon of all"
[blush]


   
SvaraCitera

Finns det inte en annan Marwin på forumet? Sluta skriv ditt gnäll på forumet så jag inte råkar blanda ihop dig med nån vettig person [ops]

PS lär dig styckes indelning..


   
SvaraCitera

Släpp ditt ego, du är ganska så oviktig. Ditt liv spelar ingen roll, du spelar ingen roll.

Chilla, lev livet, tänk inte på morgondagen [cool]


   
SvaraCitera

"jag är livrädd för att leva, och jag är dödsrädd för att dö."

onT, tycker existensen är läskigare än döden. döden är inget att vara rädd för öht, eftersom man ändå inte kommer vara medveten om något. acceptera! [no-no]


   
SvaraCitera

Samma här. [sad] Speciellt hemskt är det när farmor och farfar fyller år för jag orkar inte uppleva att de kommer dö... jag är där så ofta.


   
SvaraCitera

Marwin1:

Förmodlingen är jag så rädd för döden att jag är rädd att leva. Känner ibland som Freddy Mercury i Bohemian rhapsody: "I don't wanna die, sometimes I wish I wouldn't been born at all"

Jag känner också så [sad]


   
SvaraCitera

Det har redan funnits en (lång) tid då jag inte existerat, och den hade jag inga direkta problem med.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

variabel:

onT, tycker existensen är läskigare än döden. döden är inget att vara rädd för öht, eftersom man ändå inte kommer vara medveten om något. acceptera!

Det är ju sant men tanken att inte existera skrämmer mig oerhört mycket, även fast d är rätt logiskt att man bara är en biologisk maskin. Läste i Illustrerad vetenskap för några år sedan att vi inte har någon fri vilja hlr vilket och så visar att vi bara är en massa atomer[cry]

Sagitta:

Samma här. [sad] Speciellt hemskt är det när farmor och farfar fyller år för jag orkar inte uppleva att de kommer dö... jag är där så ofta.

Min farfar dog när jag va 4 o min morfar dog för 2 år sen. Tänk vad mycket tid man saknar med dom. Saknar båda väldigt mycket

Ricochet:

Det har redan funnits en (lång) tid då jag inte existerat, och den hade jag inga direkta problem med.

Kan inte säga att jag hade det hlr men jag vet inte vad som hände innan, hur det kändes att inte finnas, om det bara är som en drömlös sömn så är det ofattnbart för sen när man ligger i sin sjuksäng o väntar på döden så kommer livet kännas oerhört kort. Jag tror helt o hållet på att vi bara är materia och därför inte existerat överhuvud taget egentligen, men den tanken skrämmer mig så jävla mycket


   
SvaraCitera

Marwin1:

Jag tror helt o hållet på att vi bara är materia och därför inte existerat överhuvud taget egentligen, men den tanken skrämmer mig så jävla mycket

Se det som en förmån i stället, att du över huvud taget förfogar över ett medvetande.

Du lär, liksom jag gjorde, komma över dessa tankar.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Ricochet:

Se det som en förmån i stället, att du över huvud taget förfogar över ett medvetande.

Du lär, liksom jag gjorde, komma över dessa tankar

Antagligen, som sagt d brukar komma med samband att jag fyller år eftersom det då har gått ett till år. Ja det kan man se som en förmån men det gör också att jag kommer förlora det snart[cry]


   
SvaraCitera

Marwin1:

Läste i Illustrerad vetenskap för några år sedan att vi inte har någon fri vilja hlr vilket och så visar att vi bara är en massa atomer

vi har ingen fri vilja i den bemärkelsen att vi styrs av våra hjärnor, men troligtvis har vårat medvetande inflytande på beslutsprocessen, vilket jag kan acceptera som fri vilja.

Marwin1:

Det är ju sant men tanken att inte existera skrämmer mig oerhört mycket, även fast d är rätt logiskt att man bara är en biologisk maskin.

det där är bara ord, du är mer än en "biologisk maskin" för dig, och där nånstans tror jag man får bestämma sig för att ens existens och verklighet har en betydelse, eller iallafall är något man bör lära sig att leva med.


   
SvaraCitera