Forumet - Ljög om abort

Ljög om abort

5557 0 61
Min kompis som är 18 gjorde sin dåvarande flickvän med barn i slutet av augusti. Hon var då inte fyllda 17.
Dom kom överens om att de skulle göra abort.
när de kom till abortkliniken så frågade läkaren: har ni kommit överens om detta?
hon svarade; nej, han har bestämt detta, jag vill inte.
Så det var bara att åka hem igen. När de kom hem bad hon om ursäkt och visste inte vad som hade flugit i henne för hon ville ju göra abort.(ska tillägga att hon hade druckit varje helg under hela tiden från slutet av augusti till slutet på oktober när aborten skulle skett)
Dagen efter åkte dom till abortkliniken igen efter att hon sagt att hon ville. Samma sak hände då också, hon sa att han hade beslutit detta.
en vecka efter detta gjorde de slut för att min kompis sa att han inte var redo för att bli pappa och hon sa att hon inte ville bli mamma men inte ville skada ett barn.
De fortsatte ha kontakt över sms och hon skrev "jag tänker behålla det", "okej, jag ska väl göra abort så du får som du vill", "kom 10 min för sent till abortkliniken så fick inte göra det", "försov mig" osvosv.
Sen en dag i slutet på december fick han ett sms där det stog "nu är aborten gjord".
Vi blev alla väldigt lättade över detta men min kompis och vi andra var självklart lite skeptiska eftersom han hade ljugit innan.
I Februari träffade en gemensam kompis till oss denna tjejen och såg att hon hade fått en riktig gravidmage. Han sa detta till mig och jag förde vidare det till våran kompis "pappan". Han frågade sitt ex om hon hade glömt att berätta något hon hon nekade. Senare råkade hennes kusin försäga sig.
Alltså hade hon tänkt dölja detta för honom.
När hon sedan erkände sa hon att aborten inte fungerade. Men hon hade haft 2 mån på sig att berätta det.

Detta är en väldig sammanfattning av allt.

Undrar också vad ni tycker han ska göra. eftersom han inte är redo för att bli pappa, och också tycker väldigt illa om mamman..

Spana också in:

Jag röstade på båda, men egentligen så är det upp till tjejen. Killen får helt enkelt stå sitt kast, men om tjejen skiter i att göra abort fastän att killen inte känner sig redo ännu så tror jag verkligen inte att relationen kommer hålla.

Och ett barn borde få växa upp i en hel och osplittrad familj, där dom respekterar varandra och överväger hur bra deras barns framtid kommer att vara istället för att bara gå på känsla. Visst är det romantiskt att gå på känsla, men steget mellan romantiker och white trash är inte stort.

Men ja, om en tjej vill föda ett barn till världen trots att hon eller hennes partner inte är mogen nog att ta hand om det? Då är det upp till henne.
Tjejen borde naturligtvis vara den som ska få bestämma om barnet ska behållas eller inte. Men samtidigt så bör även killen få kunna avsäga sig sitt faderskap om han inte vill ha något med barnet att göra. Som det ser ut idag så har mannen ingen påverkan alls förutom om det kommer som ett eget initiativ från kvinnan. Men i praktiken kan då kvinnan få välja vilket som och mannen ska få stå för utgifterna.

shorty00:

När hon sedan erkände sa hon att aborten inte fungerade.


En av dom sämre ursäkterna jag hört. Känner man inte det på sig om man genomfört en abort? Det är väl inte speciellt enkelt att glömma väck om man skjutit ut ett foster eller inte.
Miljötalibanen:

bör även killen få kunna avsäga sig sitt faderskap om han inte vill ha något med barnet att göra


precis! det som har varit jobbigt för honom och för alla oss är ju att hans liv har vilat i hennes händer och allt vi har kunnat göra är att vänta på domen liksom. Hon sa även att hon inte skulle ange honom som pappa när barnet kommer men det tvekar man ju på. De 1200 hon kommer få av honom varje månad lär hon behöva

Miljötalibanen:

Det är väl inte speciellt enkelt att glömma väck om man skjutit ut ett foster eller inte.


De få vänner till mig som har gjort abort säger att det är inget man missar direkt. inte ens om man är i andra veckan. Det är tydligen ganska smärtsamt och blodigt..
Är kluven i frågan då å ena sidan är en abort traumatisk både psykiskt och fysiskt och det tar lång tid för kroppen att komma in i rutinerna igen.

Å andra sidan tycker jag att många hade sluppit lida om "nej, jag vill inte ha barn" övervägde ett "ja vill ha barn", precis som "Nej jag vill inte ha sex" ska överväga ett "Ja, jag vill ha sex".

Men jag väger nog mer åt att det är kvinnans val.

Det här är ett problem vi tyvärr kommer få ha tills p-piller för män lanseras.

Dold text: (sedan kan man ju tycka att alla borde tvingas till abort tills alla föräldralösa barn blivit adopterade av kärleksfulla hem, men det vore för radikalt för "återvinnings"-samhället)