Forumet - Mår inte bra..

Mår inte bra..

436 1 20
Jag mår så jävla dåligt över muntligt, redovisningar i skolan eller annat där man står i centrum! Vet helt seriöst inte om jag orkar mer. Känns som det finns ingen utväg, vet inte vad jag ska göra. Orkar inte ta kontakt med psyket igen för det hjälper inte ens. Vill inte sitta framför någon främling och gråta.. Det enda de kommer säga är att jag ska utsätta mig för det jag tycker är jobbigt, och jag har inte kraften till det!! Har varit så här i 3-4 år nu, ORKAR INTE!!! :'(

Känner att jag måste börja dricka innan skolan, vet att det är idiotiskt och allt sånt, jag är en tjej med något bakom pannbenet. MEN det kommer till en gräns då man inte längre kan göra rätt.
Kanske betablockerare kan vara något att prova? Nervositeten i sig kommer inte att släppa (eventuellt när du har gjort fler redovisningar och lär dig hantera detta), men de obehagliga känslorna innan såsom adrenalin som rusar, darrighet osv kommer inte att kännas av (åtminstone väldigt lite). Om du går till en läkare och berättar hur du känner inför det här kanske du kan få inderal.

Spana också in:

whiteroses:

Vet helt seriöst inte om jag orkar mer. Känns som det finns ingen utväg, vet inte vad jag ska göra.


Påverkar detta ditt liv så jävla mycket? Scenskräck? Många går igenom detta så det är inget ovanligt.

whiteroses:

Orkar inte ta kontakt med psyket igen för det hjälper inte ens


Det är detta jag blir så enerverad av. Du surar och grinar över sånna här saker men gör inget åt det. Du vill skika för uppmärksamhet och någon sypatisk kommentar.

För ja, det är det du gör just nu. Vad är det vi ska säga? Du ställer inte ens en fråga här.

Visst, du mår dåligt av detta och det är jobbigt, det fattar jag. Men du vill ju att det ska fortsätta så här då du inte ens söker hjälp.

Och JA. Jag får skriva här, vem som helst får besöka och svara - och får du kritik behöver du inte bli upprörd och arg. Ta åt dig iställer och acceptera.
Bara för att andra också har problem med detta gör det inte till ett mindre problem för henne. Lägg ner skitsnacket va fan.

Ont: Jag känner igen mig väldigt mycket. Problemet försvann inte bara för att jag utsatte mig för att tala inför stora grupper, det blev snarare värre. Men allt som oftast så slapp jag tala inför hela klassen utan fick välja mina närmsta vänner eller bara göra det inför läraren.

Helt ärligt vet jag inte vad du kan göra för att det ska bli bättre då jag själv inte kan komma på något som hjälpt mig själv. Men ja.. prata med lärarna om det, att det faktiskt är såhär jobbigt för dig. De brukar vara frstående.
isola:

Är det ditt enda problem?


blir ledsen när du säger så faktiskt. Du vet inte vad jag känner, även om det för dig ser ut att vara ett litet problem så måste du försöka tänka dig in i andras livssituationer. Det luktar brist på sympati/respektlöshet. [sad]


Pickaboo:

betablockerare


Fått inderal och några andra tabletter av läkaren. Fungerar inte. Blir fortfarande varm/svettig/rodnar osv. Känner mig bara yr av dem. Jag ska ta 1/dag men fungerar inte så har testat typ 5 st men går fortf inte, blir bara yr. :/


Blivande_japan:

du är knappast ensam om att tycka att det är obehagligt


Spelar ingen roll för mig om hela världen tycker det är jobbigt eller om det bara är jag. Det är mitt problem och det är vad jag känner.


Zapetta:

Bara för att andra också har problem med detta gör det inte till ett mindre problem för henne. Lägg ner skitsnacket va fan.


[love][love]


patrick bateman:

säg till lärarna då


Har gjort det.. :/
ickus:

För det är sympati du jagar efter


Jag mår dåligt. Jag behöver stöd eller tips, på hur jag kan må bättre. Jag kan välja att stänga in mig helt, och må ännu sämre, eller ta hjälp av de fantastiska människor som faktiskt finns lite här och var. Du verkar störa dig mycket på mig, då kanske det blir trevligare för både dig och mig om du tar avstånd istället. Alla gillar inte alla, men man behöver inte gå emot. Tack för mig [smile]
whiteroses:

Jag kan välja att stänga in mig helt, och må ännu sämre, eller ta hjälp av de fantastiska människor som faktiskt finns lite här och var.


håller absolut med dig.

Jag vet inte om det hjälper, men det finns många som vittnat om hur de i unga år tom blev illamående av muntl. redovisningar men som vuxna klarat av att stå och prata inför tusentals människor utan större problem. Jag tror fullt och fast att du har kraften att övervinna alla hinder, ifall du skulle vilja själv.
whiteroses:

Jag mår dåligt. Jag behöver stöd eller tips, på hur jag kan må bättre.


Jag säger inte att du ska stänga in dig själv för fan. Men att grina och skrika över scenskräck? Ta det med dina jävla läkare. Vad fan ska man säga? Du det är ju uppenbart vad du måste göra, men du ignorerar det gärna och gör en tråd om det istället. Du har redan svaret.

Och ja, jag skall ta avstånd. Hej.
whiteroses:

Spelar ingen roll för mig om hela världen tycker det är jobbigt eller om det bara är jag. Det är mitt problem och det är vad jag känner.


det jag menar är att du förstorar upp ditt problem.
Du "orkar inte mer" och "mår inte bra" pga detta.
självklart har du rätt att tycka att det är jättejobbigt, men den här tråden kändes mer som "buhu det är så jävla synd om mig" snarare än "vad ska jag göra åt det här?"
whiteroses:

blir ledsen när du säger så faktiskt. Du vet inte vad jag känner, även om det för dig ser ut att vara ett litet problem så måste du försöka tänka dig in i andras livssituationer. Det luktar brist på sympati/respektlöshet. [sad]


Men så menar jag inte. Jag vet allt om att ha svårt för saker som andra har lätt för. Idag tex fick jag sådan panikångest bara av att gå till bussen att jag var tvungen att gå hem igen, vilket är obegripligt för andra.
Så förstår, men du måste kämpa emot det och inte tycka synd om dig själv. Stå där och bli varm, svettig och allt vad du blir, det gör ingenting.