Forumet - Mår jättedåligt och nere över min längd, tankar och stöd?

Mår jättedåligt och nere över min längd, tankar och stöd?

724 0 15
Ska hålla det här kort då jag ska ut efter lite frisk luft, men som sagt, jag är snart 15 och ett halv år och är 168 centimeter, och de senaste månaderna (mest veckorna) har jag mått extremt dåligt och deprimerad över att jag inte kommer bli något mycket längre, kanske inget. Jag har också haft skadliga tankar, speciellt efter jag läst på t.ex Flashback om hur mindre värdigt man uppfattas. Är kille, förresten.

Min pappa är runt 173-174cm och min mamma 156-158cm och vi är inte etniska svenskar. Jag har två bröder, äldsta är omkring min längd 168-169 och den andra 175cm. Jag kom in i min (första) växtspurt relativt tidigt, i stadiet mellan 12 och 13-års ålder. Växte då från 144-146cm till 162cm då det tog slut och saktade ner. Var då längre än 3/4 av mina vänner och andra bekanta i samma ålder, men från 13-års-ålder till nu så har nästan alla mina vänner växt om mig och de fortsätter växa mest troligtvis. Från då till idag, en period på lite längre än 2 år så har jag bara växt 6 centimeter, vilket är väldigt lite för att vara i puberteten. Kan detta vara någon brist på hormoner eller något? Själv tror jag inte det då jag är ganska välutvecklad på andra sätt, t.ex kroppsbehåring och muskelmassa. Jag åt också väldigt dåligt under en period och gick ner i vikt men inte längre än 2-3 månader så torde inte ha påverkat på något sätt.

Tankar? Kommer jag växa något mer? Enligt tillväxtkurvan så kommer jag bli 174cm men tror verkligen det inte kommer att hända då jag växer så extremt sakta, i medel en fjärdedels centimeter om månaden.

Det här har verkligen påverkat mig psykologiskt då jag alltid sett mig som en psykiskt stark person, aldrig ens tänkt att en sån arbiträr siffra kunde påverka mig så negativt och dåligt, jag försår att jag har komplex men det går runt så mycket tankar och har svårt att somna om nätterna. Många men och varför :(

Spana också in:

Hej! 

Som du skrev så är du ju bara 15,5 år gammal och som kille kan man växa tills man blir 22. Du ska absolut inte vara orolig, även om du inte skulle bli längre än 174 cm så är det helt okej. Det handlar om att lära känna sig själv och utvecklas som person. I slutändan så kommer folk inte att komma ihåg dig för hur du såg ut, utan för vem du är, din personlighet. 
       Men om du nu känner att du verkligen vill vara längre så kan du ju alltid jobba med att framhäva dig som lång. Det jag menar med det är att du ska använda dig av kläder och annat för att få dig själv att se längre ut. Använd vax och ställ håret, köp skor med tjockare sula m.m! 
     Som sagt så tycker jag att du först och främst ska ta tag med dina negativa tankar och inse att längden inte spelar någon roll men om det verkligen är så viktigt (vilket det inte är) så försök att framhäva dig som lång med hjälp av andra hjälpmedel. 

Roloch: Hej! 

Som du skrev så är du ju bara 15,5 år gammal och som kille kan man växa tills man blir 22. Du ska absolut inte vara orolig, även om du inte skulle bli längre än 174 cm så är det helt okej. Det handlar om att lära känna sig själv och utvecklas som person. I slutändan så kommer folk inte att komma ihåg dig för hur du såg ut, utan för vem du är, din personlighet. 
       Men om du nu känner att du verkligen vill vara längre så kan du ju alltid jobba med att framhäva dig som lång. Det jag menar med det är att du ska använda dig av kläder och annat för att få dig själv att se längre ut. Använd vax och ställ håret, köp skor med tjockare sula m.m! 
     Som sagt så tycker jag att du först och främst ska ta tag med dina negativa tankar och inse att längden inte spelar någon roll men om det verkligen är så viktigt (vilket det inte är) så försök att framhäva dig som lång med hjälp av andra hjälpmedel. 
Asså generellt så kanske det är ju sant men jag kom också in i puberteten ganska tidigt :( det som oroar mig mest är att jag växer så otroligt långsamt för att vara tonåringt. 3 centimeter om året är inte medelt. Vad säger du om det? Det är nog mest Flashback och skiten som jag läst där som påverka mig.

Skriver kasst för är på telefon. 

FR1H3T:
Asså generellt så kanske det är ju sant men jag kom också in i puberteten ganska tidigt :( det som oroar mig mest är att jag växer så otroligt långsamt för att vara tonåringt. 3 centimeter om året är inte medelt. Vad säger du om det? Det är nog mest Flashback och skiten som jag läst där som påverka mig.

Skriver kasst för är på telefon. 
Jag kan enbart utgå ifrån egna erfarenheter och så vidare men jag är nu 19 år och 186cm. Jag har generellt sätt varit ganska lång alla mina år på denna jord men jag hade perioder i tonåren då jag växte mer och ibland mindre, kort sagt så stod det still för mig också ibland. 
       Din längd är absolut inget du som person kan påverka, det är något som du och många andra måste inse. För det andra så måste du också förstå att det är absolut inget fel på att vara "kort", det har också sina fördelar. Du är så pass ung just nu så du borde egentligen inte oro dig över det här. Jag förstår att det är svårt att inte jämföra sig med andra, dagens samhälle är väldigt utseende fixerat, tyvärr. 
       Som sagt, oroa dig inte, du blir kanske lång eller om du har "otur", lite kortare men det spelar ingen roll, jobba på dina tankar och försök att bearbeta dem, bry dig inte om samhället och dess krav. 
      Om jag får fråga, hur lång skulle du vilja bli? 
Man tänker ju relativt med syskonen, det måste jag erkänna, men lika lång som min fader som är 1,73-1,74 vore ju helt rimligt och jag skulle vara nöjd utan problem. Man har ju alltid sett honom som en stor och stark förebild. 

I teorin så påverkar vara ens längs en attraktivitet, men jag är bara så oroad och även lite rädd att det kommer påverka min framtida karriär, och just det att folk tittar NER på en känns så otroligt svårt att svälja. 

Enligt tillväxtkurvan så kommer jag bli 174, men eftersom jag kom så tidigt in i puberteten så känns det så tveksamt för mig. 
Roloch:
Jag kan enbart utgå ifrån egna erfarenheter och så vidare men jag är nu 19 år och 186cm. Jag har generellt sätt varit ganska lång alla mina år på denna jord men jag hade perioder i tonåren då jag växte mer och ibland mindre, kort sagt så stod det still för mig också ibland. 
       Din längd är absolut inget du som person kan påverka, det är något som du och många andra måste inse. För det andra så måste du också förstå att det är absolut inget fel på att vara "kort", det har också sina fördelar. Du är så pass ung just nu så du borde egentligen inte oro dig över det här. Jag förstår att det är svårt att inte jämföra sig med andra, dagens samhälle är väldigt utseende fixerat, tyvärr. 
       Som sagt, oroa dig inte, du blir kanske lång eller om du har "otur", lite kortare men det spelar ingen roll, jobba på dina tankar och försök att bearbeta dem, bry dig inte om samhället och dess krav. 
      

FR1H3T: I teorin så påverkar vara ens längs en attraktivitet, men jag är bara så oroad och även lite rädd att det kommer påverka min framtida karriär, och just det att folk tittar NER på en känns så otroligt svårt att svälja. 

Enligt tillväxtkurvan så kommer jag bli 174, men eftersom jag kom så tidigt in i puberteten så känns det så tveksamt för mig.
stressa inte upp dig över något du inte kan kontrollera. Du blir vad du blir. Det spelar ingen roll hur lång man är, det som spelar roll är hur man klär sin längd. Självsäkerhet, självförtroende, och kläder som passar. Ingen bryr sig om din längd så länge du visar att du är obrydd om den.