Aviseringar
Rensa alla

Marknadsekonomi...



   
Citera
Ämnesstartare

Idag betalar samhället 50 procent av alla kostnader i länstrafiken.

Den var alltså dyr redan från början, bara att den var skattesubventionerad.


   
SvaraCitera

Spartakus:

...vilken jävla skit

Så du menar att det är mer rättvist och bra för miljön att vi som cyklar tvingas betala för de som åker buss?

Det är väl snarare väldigt rimligt att jag som cyklist betalar för min cykel och den som åker buss betalar för sin bussresa?


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Tänkte precis skapa en tråd om detta. Förjävligt helt enkelt.


   
SvaraCitera

Vilken jävla skit det där med marknadsekonomi människorna får ju bestämma vad de ska göra själva. Självklart så ska vi ju ha en monsterstat som kontrollerar människorna och människorna ska vara gods för staten.

Jag säger så här:
Med planekonomi så lever man för att arbeta.
Med marknadsekonomi arbetar man för att leva.


   
SvaraCitera

Gentlemannen:

Så du menar att det är mer rättvist och bra för miljön att vi som cyklar tvingas betala för de som åker buss?

Det är väl snarare väldigt rimligt att jag som cyklist betalar för min cykel och den som åker buss betalar för sin bussresa?

Helt rätt jag ogillar människor som inte kan se det miljövänliga med saker. Sossarna som klagade på en höjd bensinskatt med 2 öre och så. Då är man väldigt självisk, om man inte bryr sig om andra eller kommande generationer.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Kommentar till delbetänkandet “En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39)"
http://planka.nu/nyheter/2009/05/10/kommentar-till-delbetankandet-en-ny-kollekti...

Ett annat sätt att ta bussen
http://fredrikedin.wordpress.com/2009/07/20/ett-annat-satt-att-ta-bussen/

Maverin:

Vilken jävla skit det där med marknadsekonomi människorna får ju bestämma vad de ska göra själva. Självklart så ska vi ju ha en monsterstat som kontrollerar människorna och människorna ska vara gods för staten.

Förstår inte alls vad du pratar om. Själv så ser jag många fördelar med en demokratisk, socialistisk planekonomi. Ett par exempel.

Marknadspriser är tämligen godtyckliga och framstår lätt som irrationella; börser som kraschar, skördar som bränns, fattigdom bland överflöd. Marknadspriser bestäms av tillgång och efterfrågan och efterfrågan har inte att göra med behov utan av förmågan och viljan att betala. Faktorer som fördelningen av rikedom, nycker och mode påverkar efterfrågan.

Arbetsvärden som kalkyleras med moderna datorer är avsevärt mer exakta än marknadsvärden och beräknas mycket snabbare.

Marknaden är också kaotisk och ointelligent, den saknar framförhållning och målorientering, den är blott reaktiv på olika typer av marknadssignaler. Följden är således fluktuationer och instabilitet. I en planekonomi så kan vi fastställa konkreta mål och sedan med hjälp av datorer räkna ut hur vi bäst och smidigast skall åstadkomma dem.

Anledningen till att industrisamhället inte utvecklades under antiken var antagligen p.g.a. slaverisystemet, all industriproduktion utfördes av slavar vilket inte uppmuntrade till någon rationell kalkyl av arbetskostnaderna. Det fanns inga incitament till att ersätta slavarbetskraft med mekanisk kraft. Kapitalismen är förstås mycket mer innovativ än så, men inte tillräckligt. Men kapitalisten köper sin arbetskraft så billigt som möjligt och med låga löner så skapas inte så stora incitament till att ersätta arbetskraften med maskiner. Om vi ser genom historien så noterar vi att de största tekniska framstegen har gjorts i perioder då arbetarna haft höga löner, det är den höga kostnaden som gör att kapitalisten överväger att ta till tekniska lösningar. Än i dag finns det oerhört många branscher som är tekniskt eftersatta, där man använder sig av stagnerad teknologi. I en socialistisk planekonomi är inte målet att öka vinsterna utan blott att tillfredsställa behov, det finns egentligen inte några hinder för moderniseringar. I dag så framstår moderniseringar ofta som ett hot mot arbetarna, vilket är klart eftersom vi har arbetslöshet någonting som inte skulle existera i en planekonomi då det är fullständigt irrationellt.

Att planekonomin till skillnad från marknadsekonomin kan vara demokratisk är ett starkt argument. I planer kan vi fastslå hur (och hur intensivt) vi vill utnyttja vår produktionsapparat, hur mycket till konsumtionsvaror, hur mycket till sociala nyttigheter (skola, vård, omsorg), hur mycket till ackumulation av produktionsmedel o.s.v. Vi kan även bestämma vilka sektorer vi vill utveckla, vilka teknologier vi vill utnyttja, vilka industrier vi vill avveckla, vilka varor vi vill producera och i vilka kvantiteter. Vi tar helt enkelt makten över samhället och över framtiden, ekonomin ställs i folkets tjänst istället för tvärt om som i dag.

Tänk dig vilka framsteg man kan göra när man har planer och inte ren anarki, även i dag är det främst statsföretag eller statsstödda företag som kommit upp med alla stora innovationer. Marknaden tänker kortsiktigt, snabba cash. Den gör aldrig några större tekniska genombrott än Ipods. Betänk också vilka enorma resurser som skulle frigöras! Inte bara de arbetslösa utan också större delen av den arbetskraft som är uppbunden i sektorer som inte skapar någonting utan endast administrerar det monetära systemet eller försöker realisera varorna genom t.ex. marknadsföring. Kapitalismen är ett så irrationellt system på så vis att det finns mängder med arbetslösa sida vid sida med mängder med produktionsmedel som inte heller är i rörelse, detta samtidigt som vi lever i en värld präglad av social nöd. Hur svårt kan det vara?

I en socialistisk planekonomi skulle vi också tjäna mer. Exploateringskvoten i dag är på ungefär 100%, en genomsnittlig arbetare skulle tjäna dubbelt så mycket i en planekonomi baserad på arbetsvärden där envar får vad han faktiskt producerar (en timmes produktion ger en timmes produkter).

Sedan förstås den starka gemenskap, sammanhållning och allmänt välmående som är resultatet av social och ekonomisk jämlikhet.

Varför hålla fast vid ett förlegat system?


   
SvaraCitera

Spartakus:

Varför hålla fast vid ett förlegat system?

För att det faktiskt är det mest rättvisaste hittills.
Säg mig: Hur många länder har lyckats med planekonomi?

Och det där med att marknaden inte är målinriktat är fel. När du driver ett företag eller investerar surt förvärvade pengar i andras företag så har man mål för hur man ska lyckas.

Jag gillar inte ekonomisk jämlikhet. Varför ska folk tjäna lika mycket oberoende på arbetet? Det är inte roligt om man ska läsa 5 år på universitet och veta att man ska få lika mycket lön för en som är gymnasialt utbildad! Det är inte rättvisa!

Ett samhälle ska ha sina toppar och eliter som styr. De är mest utbildade inom sitt område och vet bäst hur ett samhälle fungerar.

Kapitalismen är det mest underbara och rättvisaste system som någonsin skapats. [bigcheers]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Om inte staten tar in skattepengar för att säj subventionera lokaltrafik så får ju folket mer pengar över ändå..


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

"Hej, vi vill ha upplopp"


   
SvaraCitera

Spartakus:

bla bla bla

Det där orkar jag inte ens läsa!!!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

EmSd:

Jag gillar inte ekonomisk jämlikhet. Varför ska folk tjäna lika mycket oberoende på arbetet? Det är inte roligt om man ska läsa 5 år på universitet och veta att man ska få lika mycket lön för en som är gymnasialt utbildad! Det är inte rättvisa!

vadå, som idag? en betongarbetare tjänar i snitt mer än en bibliotekarie, de senare har väl i snitt en utbildning på typ fem år, om jag inte minns fel. även elektriker, snickare, biologer, webbdesigners och maskinoperatörer ligger inom tusen spänn från de ovanstående. du kan ju själv kolla upp hur lång respektive utbildning är. lönerna för ovanstående yrken ligger på drygt 24.000 i månaden, före skatt, i genomsnitt för hela landet. inte lika mycket som höginkomsttagarna gruvarbetare (drygt 28.000).

källhänvisning.

men om du vill fortsätta leva i någon slags fantasi (begripligt när du är 17 och inte ens gått ut gymnasiet än) så får du väl fortsätta göra det.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

EmSd:

Säg mig: Hur många länder har lyckats med planekonomi?

Kina


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Maverin:

Det där orkar jag inte ens läsa!!!

Jag älskar hur du klagar på posternas kvalitet även fast du inte bidrar med mycket själv.


   
SvaraCitera

"Det visar att en total övergång i stadstrafiken kräver stora höjningar av biljettpriset, från i genomsnitt 9,60 kronor till 41 kronor per påstigande."

Är ju ändå ett skäligt pris med 41 kr. I Stockholm kostar en enkelresa 60 kr.


   
SvaraCitera