Forumet - Måste hjälpa min syster!

Måste hjälpa min syster!

1296 0 46
Jag har märkt att min lillasyster , som är två år yngre än jag, är inne i en ganska allvarlig depression. Och det är en enda stor, dålig cirkel som jag inte vet hur jag ska bryta för att hjälpa henne.

Så här är det: Vi har haft en jobbig uppväxt, alltid en massa skit som händer hemma. Så hon har nu äntligen fått en egen lägenhet och får socialbidrag, så hon klarar sej ju. Men det stora problemet är att hon inte har några kompisar, ingen som kan visa henne att de verkligen bryr sej om henne. Visst älskar jag min syster, likaså gör våran äldre syster det, men man behöver andra människor än sina syskon. Så det enda hon har som hon verkligen bryr sej om är sin Hund som vi tog hand om för att den for illa för många år sen. Och de två är helt oskiljaktiga och hunden är det enda som visar henne riktig kärlek.

Men hon bara sitter hemma hela dagarna och träffar ingen och gör inget! hon Behöver ett jobb så hon får pengar och får träffa folk. MEN! Hon kan inte ha ett jobb... För hunden blir helt galen, psykotisk, när hon blir ensam utan min syster. Så samtidigt som hunden är allt hon har så är det den som hindrar henne från att träffa andra och ha kul. Jag är verkligen riktigt orolig för henne!

Jag vet inte riktigt vad jag vill att folk ska säga om det här...

Dela med er av era tankar.
Har ni vart i samma situation?
Vet ni nån som vart i liknande situation?

Spana också in:

Mintyp:

Mintyp: hunden blir helt galen, psykotisk


Men hundterapi då? (om det finns?)

Alltså tydligen ska djur vara bra för deprimerade personer, så å ena sidan är hunden jätte bra för henne men å andra sidan stoppar hunden henne för att bygga upp sitt sociala liv? Det är inte bra, hon kan väl lägga upp en annons att hon söker andra hundägare som vill gå på promenad med henne och hund/arna? Eller vara med i nån hundförening lr nått.. typ något socialt så hon träffar andra människor men också har sin trygghet, alltså hunden. Vilket kommer va bra för hunden också.
Pepparkaksgubbe:

hon kan väl lägga upp en annons att hon söker andra hundägare som vill gå på promenad med henne och hund/arna? Eller vara med i nån hundförening lr nått.. typ något socialt så hon träffar andra människor men också har sin trygghet, alltså hunden. Vilket kommer va bra för hunden också.


tycker det lät bra! [y]
Mintyp:

men man behöver andra människor än sina syskon.


Absolut! Men oavsett vad som händer så är det jävligt bra att man har sina syskon som stöd, i vått och torrt! Att det alltid finns någon man kan prata med i förtroende. Det är det bästa som finns när det gäller syskonskap. Speciellt om man haft en jättetufft uppväxt tillsammans, så har man alltid varandra.

Mintyp:

hunden är allt hon har så är det den som hindrar henne från att träffa andra och ha kul.


Det är därför hundar är en del av ens liv, ja tills hunden går bort. En hund är ju som att ta hand om ett barn, man blir låst på olika sätt och ja, det enda sättet är ju att någon kan ställa upp att ta hand om hunden medan hon kan jobba etc. Gäller nästan att anpassa sig liksom. Eller så ska man inte ha en hund om det inte går rent praktiskt.

Förvisso behöver din syster sällskap, me om hunden ska stå mot bekostnaden av att ha ett ordentligt liv med fungerande jobb och umgänge. Det där en en prioriteringssak liksom. Nu är det ju så att hunden och sin syster är beroende av varandra, sen om det är på gott och ont - ja det kanske t.om. går plus/minus/noll.

Det är enklare t.ex. att skaffa hund om man har en stor familj där det alltid finns någon som är hemma som kan rasta, mata och ge den sällskap. Skitsamma, nu är det den situation som den där och man kan egentligen bara för det bästa av situationen. Din syster kommer att bli begränsad av hunden och på något sätt måste anpassa sitt liv för efter detta så gott hon kan. Hennes liv kretsar ju kring hunden.

Men.. hon skulle inte kunna kanske tjäna pengar på sånt då? Som har med hundar att göra? JAg vet inte, men typ ja erbjuda hundpassning, ut och gå med hundar för andra som har samma behhov av den hjälp etc?
Mintyp:

Men de vart lixom hennes hund. Så de följde med när hon flytta.


Jo men det e ju nästan självklart att det blev så. Du menar att hunden gillade din syster och liksom valde ut henne?

Vad känner din syster om allting med hunden och sin situation? Vad har hon pratat om? Bara för att höra lite hennes resonemang i det hela.
Mintyp:

nu så känner syrran att hunden är allt hon har.


Vad känner du själv att du måste göra då? För det är ju fortfarande hon som måste inse problemet för att kunna göra någonting åt saker. Typ att hon måste lämna sin hund för att, ja kunna jobba och ha ett hyfsat normalt liv?

På något sätt kan jag tycka/känna att din syster och hennes hund har fått ett "för" starkt band mellan varandra, ett slags sjukligt beroende som antagligen kan sluta väldigt tråkigt om ingenting görs innan något händer. Hon måste ju få hjälp, för hon mår uppenbarligen jättedåligt. :(