Om du nån gång känner för att gråta, ring mig
Jag kanske inte får dig att skratta, men jag kan gråta med dig
Om du nån gång vill rymma, ring mig,
Jag kanske inte kan stoppa dig, men jag kan rymma med dig
Om du nån gång känner för att inte prata med någon, ring mig
Jag lovar att vara tyst
Men om du nån gång ringer och jag inte svarar
Skynda dig till mig, jag behöver dig
söt o mysig
Tack 🙂
tror den skulle passa att tonsättas!
jag ringer dig
aw. sött
varm
den var bra, fin. 
Taaaaack alla 🙂 <3
jag har själv skrivit en men jag vet inte om jag skulle kalla det en dikt .. snälla skriv vad ni tycker .. Är den en dikt? ( den "ut spelas" på onsdag, dagen min pappa dog)
Dagen du försvann
Jag vaknade av
vibrationen under min kudde.
Stängde av larmet, tog på mig kläderna, åt sådär slarvigt snabbt.
Och när jag gick in på toaletten för att borsta tänderna hörde jag, dig
och mamma prata om att gå till vårdcentralen.
Det var idag mamma skulle kolla ögonen, det glömde jag,
jag skulle ju gå med henne.
Men du ville det istället och sa åt
mig att gå till skolan.
Ni skulle ta bussen ditt och du
frågade om jag ville åka med,
jag sa att det var lugnt och att jag ville gå.
Det var en helt vanlig dag. En helt vanlig onsdag.
Jag hade håltimme på morgonen som vanligt, och som vanligt gick jag
och satte mig i biblioteket.
Lyssnade på min vanliga spellista och läste samma
vanliga bok.
Det var en helt vanlig onsdag fram
till eftermiddagen.
Då min Mentor och kuratorn, kom springande bakom mig,
ropade och sa att dem ville prata med
mig.
Jag trodde jag hade gjort något.
Sittande av nervösitet, väntade jag på att dem skulle säga något.
Och när dem sa det dem ville säga stannade mitt hjärta till.
Nej, nej inte min pappa INTE MIN PAPPA
Blodet började koka, benen började skaka, tårarna började rinna.
Och jag, jag föll ihop.
Det var ingen vanlig onsdag längre …
TheNoLifer97:
jag har själv skrivit en men jag vet inte om jag skulle kalla det en dikt .. snälla skriv vad ni tycker .. Är den en dikt? ( den "ut spelas" på onsdag, dagen min pappa dog)Dagen du försvann
Jag vaknade av
vibrationen under min kudde.Stängde av larmet, tog på mig kläderna, åt sådär slarvigt snabbt.
Och när jag gick in på toaletten för att borsta tänderna hörde jag, dig
och mamma prata om att gå till vårdcentralen.Det var idag mamma skulle kolla ögonen, det glömde jag,
jag skulle ju gå med henne.Men du ville det istället och sa åt
mig att gå till skolan.Ni skulle ta bussen ditt och du
frågade om jag ville åka med,
jag sa att det var lugnt och att jag ville gå.Det var en helt vanlig dag. En helt vanlig onsdag.
Jag hade håltimme på morgonen som vanligt, och som vanligt gick jag
och satte mig i biblioteket.Lyssnade på min vanliga spellista och läste samma
vanliga bok.Det var en helt vanlig onsdag fram
till eftermiddagen.Då min Mentor och kuratorn, kom springande bakom mig,
ropade och sa att dem ville prata med
mig.Jag trodde jag hade gjort något.
Sittande av nervösitet, väntade jag på att dem skulle säga något.
Och när dem sa det dem ville säga stannade mitt hjärta till.
Nej, nej inte min pappa INTE MIN PAPPA
Blodet började koka, benen började skaka, tårarna började rinna.
Och jag, jag föll ihop.Det var ingen vanlig onsdag längre …
is the best of pomes.
