Forumet - Min flickvän har en svår depression. Vad kan jag göra?

Min flickvän har en svår depression. Vad kan jag göra?

2233 0 73
Som rubriken lyder så har min flickvän en svår depression. det märks inte hela tiden, och hon säger att jag hjälper henne jättemycket. Men när jag ser att hon mår dåligt så blir jag väldigt orolig och mår själv dåligt.

Hon vägrar gå till BUP efter som de bara strular till det mer för henne (precis som i så många andra fall)... och hon vill inte ta mediciner.

Vad finns där för alternativ? jag är väldigt tacksam för svar!

Spana också in:

FaIk:

Det finns nog inte mycket mer än så du kan göra, du kommer nog tyvärr knappast kunna mirakulöst få henne att bli lycklig igen bara sådär.


nej precis... jag var hos henne igår och hon var verkligen knäckt. Hon var mer eller mindre på väg att göra slut med mig. När anledningen till denna helgens ångest väl kröp fram så berätta hon att en kille kysst henne i fredags och att hon kände fruktansvärda skuld känslor för det... hon ville att jag skulle må bra och så vidare... Jag blev inte arg eller besviken på henne efter som jag vet att hon mår dåligt över det. jag sa till henne att det var okej, men hon kan inte förlåta sig själv. Nu är är jag bara väldigt orolig. Hon är allt jag behöver och vill ha. skulle det ta slut nu så vet jag inte riktigt vart jag ska bli av :/

Tack alla seriösa, hjälpande UMare
Macro:

Nu är är jag bara väldigt orolig. Hon är allt jag behöver och vill ha. skulle det ta slut nu så vet jag inte riktigt vart jag ska bli av :/


Frågan är om liksom.. det är ju en grej att stötta sin tjej som mår dåligt om man är ett par jämför mot om man är en vän. Frågan är om hennes tillstånd gör onödigt ont på ert förhållande. Jag tror som sagt inte att det är så bra idé att du försöker stötta henne som en pojkvän, tycker nästan att ert förhållande blir som ett hinder att det kanske nästan är bättre att du stöttar henne som en vän - utan några andra påfrestande känslor som kan komma ivägen.

Känslor och förhållanden påverkar människans välmående oerhört, vilket du kanske nu också insett nu? Det kan bli sårbart och farligt för både dig och henne. Det resulterar att ni kan göra varandra besvikna och det kommer inte alltid fungera genom att skylla på att hon mår dåligt. Det gör hon vilket fall som helst.

Jag vet inte riktigt hur du ska försöka få henne att förstå, om du nu väljer att ta ett steg tillbaka och förbi vän med henne. Jag tror som sagt att om/när hon kommit ur sin depression så är hon starkare att ta tag i ett liv tillsammans med någon annan, oavsett om det är med dig eller någon annan. Depression är ingenting att leka med, kan ta flera år för någon att lyckas hantera sin ångest, bearbeta problemet som ligger bakom hennes tillstånd etc.

Så känn efter vad din begränsning går. Vill du hjälpa henne fullt ut så tror jag att det är bäst att ni avslutar relationen och blir goda vänner istället. Ni två står varandra väldigt nära, hoppas inte att det skulle vara något problem. Men du har ju också känslor, låt dina känslor skonas från att bli sårade. Du måste veta att du kommer att orka hela vägen och det kanske du gör om du är hennes vän.
Daybreak:

Depression är ingenting att leka med, kan ta flera år för någon att lyckas hantera sin ångest, bearbeta problemet som ligger bakom hennes tillstånd etc.


Daybreak:

Vill du hjälpa henne fullt ut så tror jag att det är bäst att ni avslutar relationen och blir goda vänner istället. Ni två står varandra väldigt nära, hoppas inte att det skulle vara något problem. Men du har ju också känslor, låt dina känslor skonas från att bli sårade.


Hon tror inte själv att hon någonsin blir kvitt depressionen. jag vill försöka få henne på positivare tankar, men det är ju som du säger inte så lätt.

Jag tror att jag kommer ha svårt för att se henne som bara en vän. Så som jag känner för henne nu hade nog försvårat det ganska stort. men jag överlåter det till henne. jag älskar henne och kommer ställa upp som vän. men det kommer liksom kännas som om det just ska bli vi senare igen, och blir det inte så, så kommer jag ha väldigt svårt för att se henne med någon annan och just fortsätta träffa henne enbart som vän.

Tack för hjälpen. Hon känner bättre till vad som behövs och jag ska inte försöka stoppa henne från att göra slut med mig igen :/
Macro:

kännas som om det just ska bli vi senare igen, och blir det inte så, så kommer jag ha väldigt svårt för att se henne med någon annan och just fortsätta träffa henne enbart som vän.


Alltså, samtidigt får du ju tänka såhär att det kanske är fel tillfälle just nu för er två. Och det är tråkigt, absolut, för det är det. Så himla synd, men jag tror att du nästan får acceptera detta innan du själv liksom kan gå vidare på något sätt, t.ex. om hon nu beslutar för att göra slut nån gång igen.

Men jag menar bara för din egen skull att du kanske försöker förbereda dig själv med det värsta som kan hända och ta ett visst avstånd. FÖr att vänja lite vid tanken. Tråkigt att det ska behöva vara så, men jag varnar dig bara för tänbara saker. Nån gräns måste du dra. Skitsvårt. Det handlar liksom om dig också i det här.
Macro:

Vad finns där för alternativ? jag är väldigt tacksam för svar!


Det enda alternativet för henne är att ta tag i sina egna problem och hitta en väg upp ur skiten. Endast hon själv vet varför hon har problem, och hon måste hitta sätt att hantera dem på. Håller med om att BUP är ett jävla skit - och att mediciner bara gör att man känner sig som en drogad zombie - så det enda återstående alternativet är att hon "fixar sig själv".



Macro:

Hon tror inte själv att hon någonsin blir kvitt depressionen.


No, No, No. Detta är en så otroligt dålig inställning, den har jag själv haft ett tag. Jag mådde dåligt som fan och trodde att jag skulle vara likadan för alltid - och här är jag idag, har städat upp röran som jag befann mig i och lagt dit alla pusselbitar som fattades, jag mår BÄTTRE, mycket bättre.

Det enda som behövs för att hon ska klara det är VILJA. Hon måste vilja kämpa för att hitta en väg ur det, istället för att bara lägga ner och inte göra något åt det.
Melinka:

Det enda som behövs för att hon ska klara det är VILJA. Hon måste vilja kämpa för att hitta en väg ur det, istället för att bara lägga ner och inte göra något åt det.


Jag är glad för din skull :) du bör vara stolt. Hur kan jag säga det här till henne utan att hon tar illa upp? Som sagt så vet jag inte hur illa de saker hon varit med om är. men uppenbarligen så tog de stenhårt på henne.
Macro:

Jag är glad för din skull :) du bör vara stolt. Hur kan jag säga det här till henne utan att hon tar illa upp? Som sagt så vet jag inte hur illa de saker hon varit med om är. men uppenbarligen så tog de stenhårt på henne.


Tack så mycket :) känns bra att höra!
Alltså det skulle ju vara mycket lättare om hon kunde berätta för dig om grunden till sina problem, annars är det svårt att veta hur hon ska lösa det - jag tycker du har rätt att veta vad det är som har hänt henne för att du ska kunna hjälpa henne på något sätt!
Melinka:

Alltså det skulle ju vara mycket lättare om hon kunde berätta för dig om grunden till sina problem, annars är det svårt att veta hur hon ska lösa det - jag tycker du har rätt att veta vad det är som har hänt henne för att du ska kunna hjälpa henne på något sätt!


jo, det håller jag med om. det känns jättefel nu... hon är alldeles kort mot mig. och hon skyller på att hon inte vet vad hon ska säga. jag är så jävla förvirad... igår så lämnade vi varandra med en kyss och ett "jag älskar dig" som vanligt :S
Macro:

jo, det håller jag med om. det känns jättefel nu... hon är alldeles kort mot mig. och hon skyller på att hon inte vet vad hon ska säga. jag är så jävla förvirad... igår så lämnade vi varandra med en kyss och ett "jag älskar dig" som vanligt :S


Låter som ett jobbigt läge, jag hoppas det ordnar upp sig & att hon vågar berätta vad det är som har hänt!
Lycka till med allt!