Forumet - mina texter.

mina texter.

110 0 2
Okej, nu är det såhär att jag har skrivit många texter.
Ett tag så tyckte jag om att skriva dikter, det måste ha varit i femman eller någonting. Men nu har jag tagit det mycket mer på allvar och tycker verkligen att det lättar min själ när jag får allt nedskrivet.

Jag har en stor textsamling, verkligen. Och här är några utav de jag skrivit som är mina personliga favoriter.


Everybody's looking for that something

One thing that makes it all feel complete

You find it in the strangest places

Places you never thought it would be



You were the delicate rose

Pale red in the summer air

I was the atmosphere

Breathing in it's scent



en hopplös sanning.
Slaget i huvudet och faller till marken.
"Idiot!" skriker hon.
Sparkar, snabbt och säkert.
Kan inte andas.
Det upphör.
Smärtan, den olidliga smärtan.

Det går dagar.
Det går månader.
Det är som vanligt.



- som löven faller.
Han tar henne i handen och tillsammans ska de klara allt.
Han ska visa henne en ny värld, någonting hon aldrig upplevt.
Med ett leende på läpparna tror hon hans ord.
Hon litar på honom, tror att han aldrig skulle kunna svika henne,
hoppas på att den nya världen kommer passa henne.
När han klämt hennes hand hårt blundar hon, han kysser hennes läppar.
En stund, ännu längre; och hon öppnar ögonen.
Har ser på henne och ler, hon ler ett leende tillbaka.
"Du är underbar" viskar han i hennes öra.
Hon ler, allt känns så rätt. Hon vill inte släppa stunden; vill låta den vara föralltid.
Han håller om henne och hon honom.
Aldrig att något så starkt skulle kunna brista, aldrig att hon skulle släppa honom.
Han säger till henne "jag älskar dig" och hon säger de exakt samma orden tillbaka.
Tror på hans ord. Litar på honom.
Han släpper henne, plötsligt så är de tillbaka i den gamla världen.
Han släpper hennes hand och går. Hon står kvar, tittar efter honom, mår inte bra.
Det går flera dagar, han hör inte av sig.
Hon vet inte vad hon ska tro, ska hon ringa?
Hon väntar och väntar. Till slut ringer hon, han svarar inte.
En vecka, en månad, ett år.
Han visade henne en värld, en värld hon aldrig velat upptäcka.
Något hon inte ville veta av, världen var lögner och svek och falska löften.
Hon föll till marken, sakta men hon nuddade inte.
Som löven faller, sakta.
Som att hon aldrig skulle nudda marken.
Som ett slag i magen, att hon inte kunde stå på egna ben.
Allt han sagt, att det var en lögn. Svek. Falska löften, som ett slag i magen och hon föll.
Men hon nuddade aldrig marken, som om hon svävade, kunde inte falla men samtidigt inte nudda marken.
Hon ville inte veta av denna värld, veta av denna värld som kallades kärlek.



It's over, not sure what to do. But I know that it's over.

This game ain't a game I feel like playin' anymore.

You lose, baby.

I need to go on, need to move, breathe and feel free.

Don't need you, don't want you.

Since I'm not lovin' you, it's not something new.

Today it's over, I'm starting a new game. This time you ain't in it.